Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek.

Detta examensarbete handlar om hur olika verksamhetsnivåer från lärare genom rektor till gymnasieförvaltning arbetar och samarbetar för att uppnå de statliga och kommunala jämställdhetsmålen. Utgångspunkten har varit en verksamhetsplan för gymnasieskolan i den aktuella kommunen vi har undersökt. Där skrev gymnasieförvaltningen att de ville motverka könsbaserade gymnasieprogramval och att de skulle genomföra ett jämställdhetsprojekt 2008-2010. Med denna text som utgångpunkt har vi analyserat bild och text i två gymnasieprogrambroshyrer med inriktning mot design och slöjd. Det ena programmet är kvinnodominerat och det andra mansdominerat, programmen har ett liknande innehåll.

SAMMANFATTNINGHedersrelaterade frågor har fått allt mer utrymme i media och staten ökar sina insatser kring problematiken kontinuerligt. Jag har valt att utvärdera projektet ?samordning av kommunala verksamheter i kampen mot hedersrelaterat våld?. Förtryck i hederns namn existerar på grund av många olika faktorer. De jag har valt att belysa är kvinnans underordning i patriarkala samhällen, heder som något kulturbundet samt heder som maktmedel över den kvinnliga sexualiteten.

Intern kontroll är ett begrepp som i dagsläget har olika definitioner beroende på situation, dessutom används begreppet i en mängd olika sammanhang. Intern kontroll existerar även inom kommunala verksamheter och denna interna kontroll är reglerad av lagar. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur kommunala styrelser, nämnder och förvaltningar uppfattar den interna kontrollen inom den egna verksamheten. Ekonomisk rapportering är en del av den interna kontrollen och lyfts fram i detta sammanhang. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en fallstudie av Kiruna kommun.

Kambodja är ett av de fattigaste länderna i Sydostasien, många människor lider av nedsatt hälsotillstånd efter alla år av krig. Syftet med studien är att beskriva hälsoarbetarnas erfarenheter av att främja barns hälsa i Kambodja. Studien utfördes enligt en kvalitativ metod och består av intervjuer som utfördes med hälsoarbetare som arbetar inom statliga, icke statliga organisationer och på privat klinik. Intervjuer och textmaterial analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att på statlig nivå ges möjligheter att arbeta hälsofrämjande för att kunna påverka barns hälsa och på den praktiska nivån visar sig dock begränsningar i form av olika hälsohinder.

Studien har granskat vilka faktorer som påverkar svenska kommunala fastighetsbolags beslut att använda ränteswappar. Tidigare forskning inom området är utförd på utländska marknader och har visat evidens för att storlek, skuldsättningsgrad, finansiell stress, komparativa fördelar, tillväxtmöjligheter samt skatt är några betydande faktorer för beslutet. Denna studie kompletterar tidigare forskning med två ytterligare faktorer, finansiell kunnighet inom bolagsledningen samt sektorspecifika faktorer där exempelvis det politiska styret i kommunen ingår som variabel.För att besvara detta kunskapshål tillämpades en kvantitativ metod där en enkätundersökning genomfördes för att samla in data och kartlägga användandet av ränteswappar bland kommunala fastighetsbolag. Statistiska modeller utformades för att utvärdera om det finns samband mellan de kartlagda bolagens karakteristiska och deras användning av ränteswappar.Resultatet i studien visar evidens på att storlek, skuldsättningsgrad, tillväxtmöjligheter samt bolagsledningens kunskap och inställning har en signifikant påverkan i beslutet att använda instrumentet. Gällande i vilken utsträckning bolagen använder ränteswappar visar resultaten att finansiell kunnighet och sektorspecifika faktorerna har en signifikant påverkan, likväl som bolagens lönsamhetskrav.

Kommunen har varit skyldig sedan utbildningsreformen 1992 att bidra till finansieringen av friskolorna. Sedan dess har antalet friskolor ökat markant i Sverige. Kommunen sitter på två stolar när det gäller styrningen av gymnasieskolan. Dels utövare när det gäller den egna kommunala skolan, dels som finansiär när det gäller den fristående gymnasieskolan. Dagens elevpeng ger eleverna en valfrihet att välja vilken skola som de anser maximerar deras egen nytta.

De senaste årtionden har stora förändringar skett inom den kommunala verksamheten. Decentraliseringen under 1980-talet medförde att kommunala verksamheter började låna styrverktyg från näringslivet. Under 1990-talet lades delar av den kommunala produktionen ut hos privata sektorn, vilket var en av orsakerna till att flerdimensionell styrning hamnade i fokus. Anledningen till att många kommuner frångår den traditionella ekonomi- styrningen beror på att den endast koncentrerar sig på finansiella mål och mått, vilket inte passar den nyare typen av kommunala organisationer. Däremot råder det delade meningar om hur flerdimensionell styrning påverkar den kommunala verksamheten.

Denna studie utgår från att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks säkerhetspolitiska positionering inte varit överensstämmande med den statliga säkerhetspolitiska positioneringen genom åren. Syftet med denna undersökning är att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan på i vilken riktning som den statliga säkerhetspolitiska debatten kommer att anta och således den statliga säkerhetspolitiska positioneringen. Forskningsfrågorna som skall besvaras är; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsägbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin ståndpunkt gällande statens säkerhetspolitiska ställning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer Vänsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgår från en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och Vänsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin säkerhetspolitiska positionering under åren 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. Därefter har en kvalitativ jämförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att påvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende på ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker från stigberoendet.Resultatet påvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhållande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska säkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Omlokalisering av statlig verksamhet innebär att statliga organisationer flyttar från en ort till en annan. Under 2008 slutförs den största statliga omlokaliseringen i Sverige sedan 1970-talet och detta innebär ett unikt tillfälle att studera en typ av organisationsförändring som är relativt outforskad. Syftet med denna studie var att beskriva hur personalen som valde att inte flytta med organisationen upplevde omlokaliseringen, samt hur de använde coping för att hantera denna organisationsförändring. Induktiv tematisk analys av fyra intervjuer resulterade i fem huvudsakliga teman med underteman. Dessa visade att personalen upplevde omlokaliseringen som påfrestande eftersom den ledde till utanförskap och oro över egen anställningsbarhet.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006Författare: Agneta Frode Blomberg och Kerstin LindströmHandledare: Stig MalmTitel: Ersättning på likvärdiga villkor ? en normativ fallstudie hur Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolorBakgrund: Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier.Syfte: Att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas till att främst hitta en lösning ur barn- och ungdomsnämndens perspektiv ? att fördela ersättningen så att skollagens krav på likvärdiga villkor uppfylls. Vidare avgränsas uppsatsens omfattning till att enbart omfatta grundskoleverksamheten.Metod: Intervjuer har skett med en politiker och två tjänstemän i Linköpings kommun.

Bakgrund: I Sveriges kommuner har det uppmärksammats ekonomisk misskötsel ochoegentligheter som har kommit att leda till en utformning av riktlinjer för bolagsstyrning ikommun- och landstingsägda bolag. Revisionen har en viktig funktion då de ska utvärdera,kontrollera och följa upp systemet för bolagsstyrning. Till en början omfattade den kommunalarevisionen endast räkenskapsgranskning, men i samband med att Sverige blev medlem i EUinfördes direktiv om att endast auktoriserade revisorer fick granska de ekonomiskaräkenskaperna. Därmed fick de kommunala revisorerna en annan roll. De intog rollen somlekmannarevisorer och fick i uppgift att granska de kommunala bolagens verksamhet utifrånkommunens mål och intentioner.Syfte: Studiens syfte är att kartlägga hur revisionen yttrar sig i kommunala aktiebolag.

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

SammanfattningEn uppföljning av betydande miljöpåverkan ska genomföras för miljöbedömda planer och program. Forskning visar att uppföljningen är eftersatt, både praktiskt och teoretiskt. Denna studie bidrar med erfarenheter och bygger upp kunskap om miljöuppföljning av de kommunala planerna, översiktsplan och detaljplan. Uppföljning är viktigt för en erfarenhets-återföring och miljöhänsyn i den kommunala planprocessen. Utifrån undersökningens mål ställdes fyra frågeställningar upp som behandlar: förekomsten av uppföljningar av miljöbedömda planer i kommuner (1), hur organisations- och ansvarsfrågor är fördelat (2) hur väl lämpade kommuners miljöövervakning är för uppföljning (3), samt vad som är centralt vid genomförande av uppföljning (4).

Titel: Faktorer för långsiktiga relationer med hyresgäster - En jämförande studie mellan kommunala och privata bostadsföretagNivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomiFörfattare: Hannah Dage, Sandra Slydal ThomassenHandledare: Akmal HyderDatum: 2015 - MajSyfte: Syftet med studien är att jämföra kommunala och privata bostadsföretag i deras arbete med förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att skapa långsiktiga relationer med hyresgäster.Metod: Studien har omfattat en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio respondenter från olika kommunala och privata bostadsföretag i östra Mellansverige samt en respondent från Hyresgästföreningen för att samla in data. Den insamlade datan har därefter presenterats och analyserats mot relationsmarknadsföring för att dra slutsatser om hur företagen arbetar med förtroende, engagemang, kundnöjdhet och långsiktiga relationer.Resultat & Slutsats: Studiens slutsatser visar att bostadsföretagen arbetar med förtroende och engagemang för att uppnå kundnöjdhet och relationer. Den visar att det finns fler likheter än skillnader i kommunala och privata bostadsföretags arbete med hyresgäster. Det har dock framkommit att inga av dessa bostadsföretag konkret arbetar för att bygga långsiktiga relationer med hyresgäster.Förslag till vidare forskning: Genom att det i studien framkommit att medverkande bostadsföretag inte arbetar specifikt för att bygga långsiktiga relationer med hyresgäster kan förslag till vidare forskning vara att undersöka om teorin övervärderar sambanden mellan förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att uppnå långsiktiga relationer.