The aim of this study was to examine how state representatives prepared domestic violence, regarding the economic consequences of women exposed to violence. In order to achieve a profound and comprehensive view of the governmental keyfigures discussion we performed five interviews and studied selected governmental preparatory works between the years 1995-2015. We used theory on social construction as an approach and certain themes were more regular in our empirical material, which we compiled in three different discourses. According to our empirical material the economic situation of women exposed to violence is caused by inequality and gender power structure. The solution given by state representatives are referred to the municipality and social services.

Internet är idag en ny arena där alla delar med sig av information till alla. Det nya Internet, Webb 2.0, handlar om interaktivitet, kommunikation och dialog. Medborgare och intressenter vill ha större insikt och bättre möjligheter att påverka. De som bidrar med kunskap och synpunkter vill veta hur bidragen påverkar verksamheten, annars slutar de föra dialog. Regering och riksdag vill även att effektiviteten och tillgängligheten till myndigheternas tjänster ska öka.Tidigare forskning visar att det finns en trend mot ämnesarenor och att det kan föreligga ett paradigmskifte från fokus på tjänsteleverans till nätverkade myndigheter som involverar medborgare och intressenter i sin verksamhet.

Romers situation är ett aktuellt ämne som berör och upprör många människor. Syftet med vårstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgå ifrån romersegna upplevelser och erfarenheter. Våra frågeställningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition påverkar deras förutsättningar i livet. Respondenterna i vår undersökning var romer iGöteborg, några av dem arbetade för romers rättigheter och några av dem var allmännamedborgare.

Syftet med studien var att ta reda på brottsbekämparnas tankar och idéer angående fenomenet cannabissmuggling till Sverige, hur de anser att man bäst skall göra för att minska eller få stopp på smugglingen av cannabis. Undersökningsgruppen består av åtta brottsbekämpare som arbetar i brottsbekämpande myndighet (polisen & Tullen) med god insyn i cannabisproblematik. Brottsbekämparna intervjuades med en semistrukturerad kvalitativ intervju och fick då berätta med egna ord om sina erfarenheter av att bl.a. bekämpa smuggling av cannabis. Resultatet analyseras med hjälp av rutinaktivitetsteorin och rational choice-teorin samt tidigare forskning.

Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de näringar som finns etablerade i Sápmi och de naturresurser som ännu inte exploaterats. Norrländska älvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhälleligt intresse i att ge goda förutsättningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker är intressanta etableringar i både fjäll- och skogsland och högaktualiserar frågan om rennäringens fortsatta bedrivande. Det finns även andra ekonomiska intressen i fjällområdena bortom energiproduktion, gruvnäring och skogsbruk som gör anspråk på mark och vatten som omfattas av renskötselrätt. Omfattande intrång i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nämligen också av turism och friluftsaktiviteter.

I Sverige finns det nästan 300 myndigheter som kontrollerar olika delar av livsmedelskedjan från jord till bord. De flesta av dessa myndigheter är kommunala nämnder som genom sina tjänstemän sköter tillsynen av många olika sorters livsmedelsverksamheter. En av dessa verksamheter är gårdsmejerier och andra mindre mejerier som i många kommuner är de anläggningar med högst riskklassning och dessutom oftast unika i sitt slag, vilket ställer storakrav på de kommunala livsmedelsinspektörerna.Den konflikt som ofta kan uppstå vid de tillsynsbesök som inte motsvarar båda parters förväntningar och önskningar kan ofta leda till misstro och en dålig dialog. Detta kan leda till problem både för företagare och för inspektörer som får ett sämre arbetsklimat. För att komma till rätta med dessa problem måste man undersöka vad som fungerar bra och lära sig av dessa goda exempel.

Jag undersöker huruvida fundamentala faktorer såsom konsumtion, investeringar, statliga utgifter samt utländsk exportefterfrågan inverkat på fluktuationer i USAs reala växelkurs mellan 1970 och 2005. Ekonomin beskrivs av en Mundell-Fleming-modell. Utifrån denna konstrueras tillsammans med en dynamisk exportmodell av Gottfries (2002) ett uttryck för en hypotetisk real växelkurs, vars utveckling jämförs med den faktiska växelkursutvecklingen. Jag finner vid denna beräkning samt vid en statistik analys, båda grundande på kvartalsdata, att den faktiska växelkursutvecklingen föregår chocker i konsumtion, investeringar, statliga utgifter med tre-fyra års sikt, vilket jag tolkar som att marknadens aktörer förutser förändringar inom de fundamentala faktorerna och påverkar valutaflödena därefter. Detta resultat utmärker sig från rådande empirisk forskning, som överlag inte finner något samband mellan växelkurser och fundamentala faktorer..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom..

Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning.I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan.

Den senaste tidens klimatutveckling har påverkat situationen i Arktis. För 10 år sedan hade de arktiska länderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgängliga områden blir nu tillgängliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser.I takt med en allt mer ansträngd ekonomi för de nordiska länderna ökar viljan att finna militära samarbeten för att få ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien är att belysa vilka olika nationella överväganden och intressen som kan påverka Sverige, Norge och Danmarks syn på Arktis samt hur detta kan påverka ett marint samarbete i området.Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument från Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i ländernas syn på Arktis. Mål/intresse, säkerhetshot, medel och marinförmåga analyseras varefter tre scenarion åskådliggör marina samarbetsområden i Arktis.Resultatet visar att det till stor del råder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn på säkerhetshot i Arktis från svensk och norsk syn.

År 2008 drabbades världen av en finanskris. Följderna blev framförallt konkurs och stigande arbetslöshet i många länder. I Sverige finns det olika verksamheter som har särskilda roller i att motarbeta ekobrott och en av dem är Ekobrottsmyndigheten som varje år genomför en analys av den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Rapporten visar att lågkonjunkturen medför stora risker för att ekobrotten ökar i många branscher. Anmälningarna har ökat kraftigt de senaste åren.

Uppsatsens mål är att beskriva planeringsmetoder och arbetssätt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha många olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rätt att uttrycka sina åsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsättet kan planering för barn både innebära metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men också metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hänsyn till. Planering för barn skapas på olika nivåer i samhället.

I denna komparativa analys av den interpersonella nivån jämförs Polisens och Arbetsmiljöverkets kommunikation med allmänheten på Facebook. Analysen har som syfte att undersöka hur de två myndigheterna försöker förlika sig med Facebookanvändarna och skapa relationer genom språket. Utgångsunkten för analysen och jämförelsen är att myndigheter verkar ha svårt att anpassa sitt språk på Facebook eftersom myndigheter är en offentlig verksamhet medan Facebook är en verksamhet som främst är privat. Resultatet visar att Polisen och Arbetsmiljöverket har olika strategier för att kommunicera på Facebook och att Arbetsmiljöverket har kommit längre i sin anpassning till idén om webb 2.0. Polisen utövar mer kontroll på vilket sätt Facebookanvändare kan interagera med dem.

SammanfattningFör att underlätta gränsöverskridande transaktioner ingår stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de även kallas utgör en del av folkrätten och är reglerade i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. En av de vanligaste formerna av traktat är idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrätt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rätt vilket ger uttryck för det dualistiska synsättet. Inom folkrätten är principen att avtal ska hållas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan åberopa sin interna rätt som grund för sin underlåtenhet att fullgöra ett avtal.

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tätorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrågan på bostäder i tätorter med god tillgång till kommunikationer. Boende nära kollektivtrafiknoder ger god tillgång till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor är buller. Bostäder i tätorter planeras genom detaljplaner. Kommunen är ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers åsikter i beaktning.