The aim of this study is to find and highlight the differences and similarities in the strategic communication in two real estate businesses with different proprietaries. In order to achieve the purpose, theories and previous research on public relations, strategic communication, mediatization, framing and new public management has been used. The study was conducted through interviews with two different organizations, Lerstenen who is based in Umeå, and Övikshem who is based in Örnsköldsvik. The analysis and results showed that the key difference between the firms was the spontaneity that influenced the private one, in contrast to the public firm that relied on solid structures to manage their communication. The results also showed that differences in basis conditions both allowed and hindered the possibilities with the communicative efforts that the two firms could do..

Ineffektiv humanitet eller inhuman effektivitet? handlar om idéströmningarna i den offentliga diskussionen om organisering av asylprocessen. Som teoretisk utgångspunkt har använts vad författarna kallat ett asyletos. Detta har rekonstruerats utifrån lagtext och övrigt material som Migrationsverket och Utlänningsnämnden använder i sitt beslutsfattande. Med hjälp av en för uppgiften anpassad version av Göran Bergström och Kristina Boréus metod för idé- och diskursanalys utföres den empiriska analysen ? en kartläggning över vilken avvägning de respektive aktörerna på arenan gör mellan de tre dimensionerna rättssäkerhet, effektivitet och humanitet.

Bakgrund och problem: Det har skett en dramatisk utveckling avredovisningsstandards i världen. Utvecklingen av IAS - regler har bidragit till enökad harmonisering på redovisningsområdet. En standard som finns i IFRS/IASregelverk är IAS 16 som behandlar materiella anläggningstillgångar, vilket haruppdaterats och medfört ett striktare krav på tillämpning av komponentavskrivning.Denna avskrivningsmetod syftar på att en huvudtillgång delas upp på ett flertalolika komponenter som därefter skrivs av separat. Därmed blir det intressant attundersöka vidare om komponentavskrivning har medfört ett större antal likhetermellan bolag inom transportbranschen. En annan intressant aspekt att undersökadetta område är för att utreda om organisationens ägandeform påverkar företagetshantering av komponentavskrivningens beståndsdelar.Mot ovanstående bakgrund, har det resulterat i följande problemformulering:? Hur hanterar statliga företag komponentavskrivningens beståndsdelar/förutsättningar i förhållande till privata företag?? Vilka likheter och skillnader kan identifieras och hur kan dessaförklaras?Syfte: Uppsatsen avser att klargöra och undersöka hur statliga företag hanterarkomponentavskrivningens olika beståndsdelar/förutsättningar såsom fastställandetav betydande värde, komponents anskaffningsvärde, nyttjandeperiod samt restvärdei förhållande till privata företag.

Syfte: Syftet med studien ?r att j?mf?ra redovisningskvaliteten mellan redovisningsstandarderna K3 och IFRS bland noterade svenska sm?bolag. Fr?gest?llning: Hur skiljer sig redovisningskvalitet f?r b?rsnoterade svenska sm?bolag som f?ljer K3 respektive IFRS? Metod: Kvantitativ j?mf?relsestudie, paneldatastudie. Resultat och slutsats: Resultatet gav indikationer p? h?gre redovisningskvalitet f?r K3 j?mf?rt med IFRS men d?r en majoritet av studiens m?tt inte var statistiskt signifikanta..

Efter 30 år av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens råd, också kallad ministerrådet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig då harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krävdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stället lämnades kompletterande bestämmelser åt medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolagSamtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades så gjorde också bestämmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gällande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.Utvecklingen har idag kommit så långt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU.

Inledning De senaste årens företagsskandaler utmynnade i Svensk kod för bolagsstyrning,vilken är formulerad enligt den självreglerande principen om attfölja eller förklara. Bolagskoden kom att år 2005 omfatta alla större noteradebolag. Utöver dessa bolag finns emellertid en rad andra bolag som påfrivillig basis valt att tillämpa bolagskoden.Kommande fas vad gäller implementeringen av bolagskoden handlar omatt den ska omfatta alla noterade bolag. En nyligen genomförd undersökningvisar att det råder stor osäkerhet bland mindre noterade bolag angåendetillämpningen av bolagskoden. Närmare hälften av bolagen befaradeatt anpassningen till bolagskoden kommer att bli kostsam.

Inledning: Bolagsskandaler runt om i världen har bidragit till ett strängare sätt att reglera hur bolagen styrs. Enron och WorldCom är två nordamerikanska bolag som varit bidragande orsak till den amerikanska lagstiftningen Sarbanes Oxley Act, SOX, vilken reglerar bolagsstyrningen i USA. Efter detta har den moderna världen valt attinföra någon sorts normbildning kring ämnet bolagsstyrning. Sverige har följt utvecklingen genom att under 2005 införa Svensk kod för bolagsstyrning på börsbolag med ett börsvärde över 3 miljarder kronor. Under andra halvåret 2008 kommer Koden att utvidgas för att omfatta ett större antal börsnoterade bolag i Sverige med börsvärden under 3 miljarder kronor.Syfte: Syftet är att undersöka vad representanter för de bolag som ej ännu omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning samt vad revisorer anser om planerna på att införa Koden för börsnoterade bolag med ett börsvärde under tre miljarder svenska kronor.

Bakgrund och problem; Den svenska staten har tidigare beslutat att de statliga företagen skall ligga i framkant och vara föredömen i allt sitt arbete. I arbetet mot en hållbar utveckling har inte detta varit fallet och det beslutades därför, år 2007, att från och med 2008 skulle alla de statliga företagen publicera en hållbarhetsredovisning. Då tre av de statliga företagen, Vattenfall, SAS och Green Cargo fått utmärkelser av FAR SRS för sina hållbarhetsredovisningar undrar vi om inte de statliga företagen i viss mån redan är föredömen och ställer oss därför frågan ?Varför regleras hållbarhetsredovisning för de statligt ägda företagen?Syfte; Syftet med denna uppsats är att får förståelse för beslutet. Genom att granska de belönade företagen, Vattenfall, SAS och Green Cargo, hoppas vi att kunna få detta.

Immateriella tillgångar har traditionellt värderats till anskaffningsvärde i de nordiska länderna. Genom implementeringen av IFRS är det nu möjligt att värdera de immateriella tillgångarna enligt omvärderingsmetoden. Trots möjligheten är det få bolag som har omvärderat sina immateriella tillgångar, något som eventuellt skulle kunna förklaras av försiktighetsprincipen.Problemformuleringen lyder:?Skiljer sig attityden till omvärderingsmetoden mellan stora traditionella bolag noterade på Large Cap och små tillväxt bolag noterade på First North samt kan det hänföras till bolagens redovisningsprincip?? För att besvara problemformuleringen har stora traditionella bolag noterade på Large Cap jämförts med små tillväxtbolag som är noterade på First North. Den ekonomiskt ansvarige på respektive bolag har kontaktats via E-mail för att svara på om de har värderat de immateriella tillgångarna till anskaffningvärde och varför.

Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning.

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i små bolag. Idag åtgörs ingen skillnad mellan revisionen i små och stora aktiebolag, och Sverige utgör därmed ett av de fåtal länder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta små bolag från revisionsplikten som framgår av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Dock har debatten nu väckts till liv och går på högvarv huruvida det är motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige är uppbyggt på lagar och regler, där revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att säkerställa att dessa efterlevs.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om onormal avkastning genereras vid offentliggörandet av bud angående företagsförvärv för det förvärvande företagets aktieägare. Vidare jämför vi om avkastningen blir annorlunda beroende på företagens storlek, vilken bransch de tillhör samt vilken typ av företag som förvärvas.Studien utförs genom ett kvantitativt angreppssätt med hjälp av en eventstudie. Data består av aktiekurser från 34 bolag som jämförs med index. Eventfönstret som studeras är tio dagar, fyra dagar innan budet offentliggörs, buddagen samt fem dagar efter buddatumet. Studien baseras på bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

AbstractTitel: Med uppdraget i alla kanaler -Institutionell logik för strategisk kommunikation på svenska statliga myndigheterFörfattare: Ulf NylénKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, MK 2500Termin: Vårterminen 2014Syfte: Syftet uppsatsen är att identifiera tre grundelement i den institutionella ordningsom styr den institutionella logiken strategisk kommunikation på svenska statligamyndigheter. Med utgångspunkt i neoinstitutionell organisationsteori och Thorntons(et al. 2012) interinstitutionella system formuleras tre forskningsfrågor:1. Var hämtar den strategiska kommunikationen på en statlig myndighet sin legitimitet?2.

Problemformulering: Utifrån en fundamental analys värderas bolag och dess aktier med hjälp av olika traditionella värderingsmetoder som finns. Tillämpning av dessa metoder varierar från bolag till bolag och från värderare  till värderare. Vissa metoder anses traditionellt vara mer trovärdigare än andra men leder till olika resultat i praktiken och det finns modeller som endast byggs på framtida antaganden men ändå är mest förekommande  och används av analytiker och bland olika bolag. Med tanke på dessa resonemang är det intresseväckande att lyfta fram de värderingsmodeller som ger en rättvisare bild vid värdering av stora, börsnoterade bolag utifrån fundamentalanalys och undersöka hur modellerna tillämpas och undersöka vilken metod som är mest träffsäker och pålitlig?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de utvalda modellernas tillförlitlighet i att värdera börsnoterade bolag och dess aktier med fokus på den fundamentala analysen.Metod och teori: Val av metod i denna studie bygger på den kvantitativa undersökningen i form av olika uträkningar med den  fundamentala analysen i centrum.