Sök:

Sökresultat:

2391 Uppsatser om Statliga bolag - Sida 28 av 160

Upphävande av tomtindelningar och fastighetsplaner : handläggnings- och beslutsordningar i samband med fastighetsbildningsärenden

I maj 2011 infördes nya plan- och bygglagen som gör reglering av fastighetsindelningen möjlig i detaljplaner genom så kallade fastighetsindelningsbestämmelser. Enligt äldre lagstiftning bildades tomtindelningar och fastighetsplaner som i dag räknas som fastighetsindelningsbestämmelser. Eftersom majoriteten av dessa antingen är genomförda eller inaktuella i dag skapar det problem vid fastighetsbildning och måste därför upphävas. Syftet med rapporten är att beskriva och analysera hur äldre tomtindelningar och fastighetsplaner hanteras i samband med fastighetsbildningsärenden. Rapporten ska undersöka vilka olika handläggnings- och beslutsordningar som används för upphävande av äldre tomtindelningar och fastighetsplaner. Ett bisyfte är att ge förslag på hur handläggnings- och beslutsordningen kan förbättras med fokus på nya plan- och bygglagen. Metoderna som använts har varit litteraturstudie, fallstudier och enkätundersökning.

Riskhantering och legitimering i icke revisionspliktiga aktiebolag

Små aktiebolag har ofta lite resurser och företagarna har då själva ansvaret för deras bolags riskhantering. En enskild risk kan få stora negativa konsekvenser för små bolag och det är därför viktigt att företagarna arbetar med riskhantering. En revisor kan vara värdefull och exempelvis bidra med nya synvinklar gällande vilka risker bolaget står inför. Att ett bolag anses legitimt är viktigt för att det ska kunna bedriva sin verksamhet framgångsrikt. Ett sätt att uppnå legitimitet mot kreditgivare är genom att skicka signaler till dem.

Budgivning och bostadspriser : En studie av bostadsköpsregleringen och dess inverkan på försäljningspris

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

Lika men olika? Redovisning av effektivitet inom statliga myndigheter.

My problem comes out of the bigger question ?why the Catholic church is featured in horror films whenever a religious organization is in one?? I have detected in the horror films that I've seen that when a religious organization is in a horror movie it's the Catholic church that gets to act as church and religion. I have chosen the following problem: How is the Catholic church presented in the horror movies The Exorcist and The Rite, and how can one understand these presentations from a role theoretic perspective?Since role theory has it's background in the world of the theater with it's actors and roles, it came naturally to use role theory, and specifically Goffmans dramatic model. I've used this model in a film analysis of the movies.

Slopad revisionsplikt?: en studie om den reviderade informationens betydelse i samband med bankers kreditgivning

EG–rättens fjärde direktiv tillåter att vissa mindre bolag undantas från revisionsplikten. De enskilda medlemsländerna får själva avgöra huruvida revisionsplikten för små bolag skall tillämpas. Inom EU är det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas. Revisionens syfte är att säkerställa trovärdigheten i den information som företagen presenterar.

Slopad revisionsplikt?: en studie om den reviderade informationens betydelse i samband med bankers kreditgivning

EG?rättens fjärde direktiv tillåter att vissa mindre bolag undantas från revisionsplikten. De enskilda medlemsländerna får själva avgöra huruvida revisionsplikten för små bolag skall tillämpas. Inom EU är det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas.

Det nya gränsvärdet : konsekvenser för K-2 bolagen

Ett av EU:s främsta syfte är att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strävar de efter att skapa lika förutsättningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag.Mycket har hänt på redovisnings- och revisionsområdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fått stort inflytande på framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste åren ålagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter.

Värdemaximering vid exit: En studie av av hur venture capital-bolags exit via trade sale påverkas av produktlansering i portföljföretag.

Venture capital-bolag tjänar sina pengar genom att investera i företags tidiga utvecklingsskeden, för att senare sälja sin del för en större summa än de investerade. Detta gör att tillfället då venture capital-bolaget säljer är väldigt kritiskt för hur mycket de skall tjäna på sin investering. I detta skede spelar självklart en mängd faktorer in på vilket pris som erhålls. Enligt samtal med flera venture capital-bolag har vi identifierat en faktor som verkar ge extra stora problem; huruvida de skulle genomföra en produktlansering av företagets produkt före de säljer eller om venture capital-bolaget skulle vänta med lanseringen och sälja först. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur venture capital-bolags exit via trade sale påverkas av produktlansering i portföljföretag och därigenom ge svar på om venture capital företag ska göra exit före eller efter att portföljföretagets produkt lanserats.

Uppköp = Uppgång? - Svenska aktiemarknadens reaktion vid nyhet om förvärv

Undersökningens syfte är att studera en förvärvsnyhets direkta påverkan på förvärvarens aktiekurs. Bolag som genomfört förvärv under perioderna 1994-97 och 2006 undersöktes. Dagen för offentliggörande av förvärv benämns T0. Kursdata insamlades för alla dagar i intervallet T-10? T10.

Redovisning av optionsprogram

Bakgrund: I takt med att fler företag blir allt mer kunskapsintensiva ökar konkurrensen om kompetent personal. En konsekvens av detta är att lönesättningen har blivit ett konkurrensmedel, varvid olika typer av optionsprogram uppstått. Redovisningen inom området har dock inte utvecklats i samma takt, varför en rekommendation på området behövs för att redovisningen skall upprätthålla sin trovärdighet. Optionsprogrammen kan betraktas som ett substitut för lön. Utifrån detta torde därför dessa tas upp som en kostnad i årsredovisningen för att ge en mer rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.

Svensk kod för bolagsstyrning : Vilka konsekvenser innebär koden för små börsnoterade företag?

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen.

Nedskrivning av koncernmässig goodwill under global finansiell kris

Inledning: Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden.Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden. Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009. Metod: Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen.

IAS 40 : Förändringar i företags redovisning samt eget kapital sedan införandet av IAS 40

Från och med år 1 januari 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt värde.Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur införandet av IAS 40 har påverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags årsredovisningar från år 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak på standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder.

Musikkataloger och Skivkontrakt : en årsredovisningsstudie om skivbolagens unika immateriella tillgångar

Utvecklingen går mot att företags andel immateriella tillgångar av de totala tillgångarna ökar och därmed dess betydelse. Immateriella tillgångar saknar fysisk substans och uppfattas som svårbedömda vid värdering. Frågan hur dessa svårbedömda tillgångar ska värderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansräkningen har diskuterats livligt de senaste åren. Vissa anser att immateriella tillgångar bör redovisas i balansräkningen för att ge en rättvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgångarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgångar ses som en svaghet.Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del på immateriella tillgångar.

Vilka faktorer påverkar ett VD-byte på den svenska marknaden?

Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett bolag's sfärtillhörighet påverkar beslutet om ett VD-byte samt klarlägga i vilken utsträckning valda faktorer inverkar på samma beslut. Metod:För att undersöka vilka variabler som påverkar ett VD-byte, samt i vilken utsträckning dessa variabler påverkar, använder vi os's av en multipel regressionsanaly's. Då vår beroende variabel är en dummyvariabel, kräv's att vi använder os's av en speciell regressionsmetod, en logit-model. På detta sätt kan vi mäta variablerna's påverkan på sannolikheten för ett VD-byte. Empiri:Empirin består av en sammanställning av våra insamlade data för att presentera hur datan är fördelad.

<- Föregående sida 28 Nästa sida ->