Efter att ha tagit del av kommittébetänkandet Skriftlig bekräftelse av vissa telefonavtal1 som utreder huruvida skriftlig accept bör krävas när avtal sluts över telefon avseende bland annat premiepensioner, har vi kunnat konstatera att det kan finnas ett behov av stärkt reglering av avtalsingående över telefon även vid försäljning av andra finansiella tjänster. Med finansiella tjänster avses banktjänster, tjänster som avser krediter, försäkringar, aktieförsäljning samt privata och individuella pensioner.Vid försäljning över telefon, när näringsidkare kontaktar en konsument, är konsumenten i en underordnad position i förhållande till näringsidkaren. Anledningen till detta är att samtalet sker på näringsidkarens initiativ och att konsumenten saknar kunskap om de ofta komplexa finansiella tjänsterna samt de avtalsrättsliga mekanismerna. Detta medför att konsumenten inte med säkerhet vet om ett avtal faktiskt ingåtts eller vad avtalet får för konsekvenser för denne. Det förekommer dessutom att försäljning sker med aggressiva metoder och att näringsidkare riktar in sig på särskilda målgrupper med bristande kunskap avseende tjänsterna.

Lavallagen trädde i kraft den 15:e april 2010 med anledning av Lavaldomen. Lavaldomen grundar sig i de stridsåtgärder som det Svenska Byggnadsarbetarförbundet vidtog mot lettiska arbetstagare som var utstationerade i Sverige 2004. Avsikten med stridsåtgärderna var att det lettiska bolaget skulle ingå svenskt kollektivavtal och tillämpa samma lönenivå som den svenska arbetstagarorganisationen, vilket innebar lika lön för lika arbete. En rädsla från svenskt håll fanns för låglönekonkurrens. Det lettiska bolaget var dock redan bundet av kollektivavtal i hemlandet.

Bakgrund och problem: Antagandet om fortlevnad ses i redovisningspraxis som ensjälvklarhet. Problemet är att tillämpningen av fortlevnadsprincipen inte alltid ger enrättvisande bild av bolagets ställning. Dessutom sker stora förändringar i reglering ochnormgivning utan att principen tas upp till diskussion.Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera redovisningsprincipen going concern. Syftetär dessutom att beskriva hur principen skildras i redovisningsteorin, i de svenskaregelverken samt försöka ge en bild av begreppets status i nutida svenskredovisningspraxis. Vi kommer även att utvärdera going concern som bedömningsamt dess relevans ur ett redovisnings- samt revisionsperspektiv.

Syftet med detta projekt har varit att utveckla en solpanel och elektroniken till en portabel solcellsdriven lampa. Huvuddelarna i systemet är en solpanel, en ljuskälla, ett batteri och ett USB-uttag för att användaren ska kunna ladda t.ex. en mobiltelefon. Målet har varit att leverera produktionsunderlag för en färdig slutprodukt.En solcell är en halvledare som direkt omvandlar solljusets energi till elektrisk energi i form av likström. Den spänning och ström som alstras av en solcell är beroende av ljusinstrålningen, temperaturen, cellens effektivitet och belastning.

Att hantera mervärdesskatt kan medföra konsekvenser för ett företag. Det är inte alltid så okomplicerat som man lätt kan få intryck av. Ibland kan det vara osäkert vad som verkligen gäller och företaget som är skattskyldigt ansvarar för att det blir rätt. Mervärdesskatt är en statlig omsättningsskatt som regleras enligt mervärdesskattelagen. Reglerna är harmoniserade i enlighet med EG:s mervärdesskattedirektiv.

Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhällets syn på risk och riskhantering förändras under de senaste 40 åren. Bakgrunden till ämnesvalet är det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under året 2009. Utifrån föreställningen att reaktionen torde varit annorlunda för några decennier sedan jämförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregångare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet.Med utgångspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhället analyseras insamlat material från Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt från tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar på hur riskerna definieras, vilka marknader som påverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhällsförändring skett.Uppsatsen fastslår att det finns ett flertal skillnader i samhällets syn på risk och riskhantering i frågor av denna typ mellan de två tidsperioderna.

Uppsatsen behandlar människohandel för sexuella ändamål och prostitution och är en komparativ studie av Sveriges-, Estlands-, Lettlands och Litauens lagstiftningar och deras internationella åtaganden. Människohandel är ett globalt problem och staterna kring Östersjön är alla berörda av problemet på ett eller annat sätt i form av att de är ursprungs-, transit- och destinationsstater. Prostituerade ses som en riskgrupp som potentiella människohandelsoffer och det faktum att det finns en efterfrågan på sexuella tjänster kan öka människohandeln. Det finns delade meningar om människohandel och  prostitution har ett samband, dock är det efterfrågan på sexuella tjänster som gör att problemet existerar. Sveriges uppfattning är att det kan finnas ett samband mellan människohandel och prostitution.

Mindre än en timmes solsken på vår planet innehåller mer energi än hela världens energiförbrukning på ett helt år. Ett vanligt villatak i Sverige tar på ett år emot flera gånger mer energi än vad dess behov är. Potentialen för solenergi är mycket stor. Samtidigt använder samhället idag stora mängder energi och det mesta av energin kommer från icke-förnyelsebara källor. Sverige har visserligen en hög andel förnyelsebar energi jämfört med andra länder men ändå är mer än hälften av energin som vi använder icke förnyelsebar.Syftet med den här rapporten är att utveckla ett mer hållbart samhälle genom att använda solenergi.

En långsiktigt säkrad vattenförsörjning är en förutsättning för vårt moderna samhälles funktion och rent dricksvatten är av grundläggande betydelse för vår överlevnad. Jordens klimat håller nu på att förändras och till följd ändras även förutsättningarna för vår vattenförsörjning. Klimatförändringarna kommer leda till ett förändrat nederbördsmönster med ökad nederbörd och avrinning i nästan hela landet, vilket tillsammans med en väntad havsnivåhöjning, kommer bidra till en markant ökad risk för översvämningar. Översvämningar innebär en fara för vattenförsörjningen då markfasta föroreningar eller andra smittoämnen kan lösgöras och spridas, för att sedan kontaminera yt- eller grundvatten. De vattenreningstekniker som används i Sverige idag är inte beskaffade att hantera sådana föroreningar och långtgående och kostsamma åtgärder kommer krävas om någon eller några av de större vattentäkterna skulle bli obrukbara i framtiden.

Utformningen av varumärken har traditionellt sätt bestått av ett ord, en figur eller en kombination av de två. Idag finns istället en ökad förfrågan från företagens marknadsföringsavdelningar att arbeta med mer okonventionella varumärken såsom hologram, doft, ljud och liknande kännetecken som påverkar sinnena hos konsumenterna. Eftersom dagens rättsliga reglering för att registrera ett varumärke kräver en grafisk återgivning försvåras registreringen av okonventionella varumärken. Uppsatsens syfte är därför att analysera kravet på grafisk återgivning med bakgrund av kommissionens förslag på ändring av definitionen av vad som kan utgöra ett registrerbart varumärke. Uppsatsen avser också att utreda om gällande rätt utgör ett harmoniserat område på EU-rättslig nivå såväl som internationellt. Det är idag möjligt att registrera ett okonventionellt varumärke om återgivningen uppfyller Sieckmannkriterierna.

Den omgivning organisationer idag ställs inför blir alltmer krävande. En allt hårdare reglering, hot från nya teknologier, samt de företagsskandaler som härjat i media, har lett till att dagens organisationer ser på risk på ett nytt sätt. En utveckling som nyligen skett inom riskhantering är Enterprise Risk Management (ERM). Denna uppsats undersöker den roll ERM, och i synnerhet ett nyutvecklat ramverk som används för att implementera ERM, har i en organisations riskarbete. Ramverket, COSO:s ERM, består av åtta kontrollpunkter som enligt ramverket bör finnas i en organisation som utför sitt ERM-arbete på ett korrekt sätt.Studiens syfte är att undersöka likheter och olikheter mellan en organisations riskarbete och COSO:s riskhanteringsramverk samt den teoribildning som skapats kring Enterprise Risk Management.

I denna rapport studeras reglerbarheten hos ett pneumatiskt aktuerat vridspjäll. Spjället används på dieselmotorer från lastbilstillverkaren Scania CV för att reglera återflödet av avgaser till insugsröret, så kallat EGR-flöde, Exhaust Gas Recirculation. Arbetets mål har varit att identifiera och kravställa de hårdvaruparametrar som påverkar möjligheten till effektiv reglering. I det studerade systemet ingår spjället, dess pneumatiska ställdon samt den proportionalventil som reglerar lufttryck till ställdonet. De parametrar som studeras är bland annat spjällets och aktuatorcylinderns dimensioner, aktuatorns slaglängd, returfjäder och friktion.

År 2009 antogs för första gången en ISO-standard om riskhantering, ISO 31000:2009. Den är tänkt att kunna användas inom alla samhällssektorer. Kunskapen om standardens utbredning, såväl inom privat som offentlig sektor är i dagsläget låg. Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utsträckning standarden används av kommuner och landsting. Den syftar vidare till att undersöka hur dessa aktörers riskhantering i vissa avseenden förhåller sig till råden i standarden.

I was assigned to the thesis as part of a project GMA AB (Ground Machinery Applications AB) is running. The project aims to develop a new method for injection of drilled holes in rock walls. Currently, the injections usually involve cement but the basic idea of the project is to replace cement with a supplement called Silica sol.Silica sol is known as a gelling liquid. The gel time is controlled by a mixing of saline. Depending on the amount saline that gets mixed in, the gel time varies.

Som ett led i att förstärka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och årsredovisningar som är upprättade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar på att intern- och externrevisionens arbetsområden kan anses sammanfalla i viss utsträckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmässig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter.