SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,ekonomistyrning, FE 4223, VT 2008Författare: Susanne Arve och Mikael HolmströmHandledare: Elin FunckTitel: Försvarbar och balanserad styrning av MarinbasenBakgrund: De senaste decennierna har reformeringstrenden New Public Managementpåverkat ekonomistyrningen i offentlig sektor. Statens styrning av sina myndigheter ärpåverkad av denna trend och den till Regeringen nyligen lämnade s.k. styrutredningenvittnar om att detta är ett aktuellt och angeläget ämne. Det gäller inte minst styrningenav Försvarsmakten som den senaste tiden tilldragit sig ett stort intresse i massmedia.Försvarsmakten är en stor och komplex myndighet och de senaste årens ändradeinriktning har ställt stora krav på den interna styrningen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om målformuleringar och mått iFörsvarsmaktens mål- och återrapporteringskedja återspeglar logiska samband som ärspårbara hela vägen från Regeringens ställda krav ned till förbandsnivå och åter. Viundersöker också huruvida Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg förMarinbasen i en strävan att förbättra resultatstyrningen.Avgränsningar: Uppsatsen omfattar endast ett förband inom Försvarsmakten,Marinbasen.

Det svenska järnvägsområdet är sedan 1990-talet under stark omdaning med en ökad marknadsmedvetenhet, förändrad lagstiftning och harmonisering av Europas järnvägssystem. Järnvägsstyrelsen är en relativt ny myndighet som tillkommit som ett resultat av dessa förändringar. Järnvägsstyrelsens uppgift är huvudsakligen att tillse att järnvägsmarknaden är effektiv med likvärdiga villkor och en sund konkurrens men även att järnvägsmarknaden har hög säkerhet för medborgarna och näringslivet. Införande av EU-lagstiftning såsom andra järnvägspaketet är exempel på pågående förändringar inom järnvägsområdets säkerhetshantering där Järnvägsstyrelsens roll som säkerhetsmyndighet stärks och renodlas. Förändringarna innebär bland annat att Järnvägsstyrelsen skall sluta utreda orsaken till olyckor och tillbud.

Mut- och bestickningsreglerna återfinns i 17 och 20 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) och reglerar förhållandet när en arbets- eller uppdragstagare fattar ett beslut på grund av otillbörlig påverkan i form av muta eller bestickning. Ursprungligen tillkom reglerna för att kontrollera den statliga sektorns myndighetsutövning men eftersom samhällets utveckling lett till ökade privata inslag har lagstiftningen kontinuerligt uppdaterats och idag omfattas anställda inom både privat och statlig sektor.För att kampen mot korruption ska bli så effektiv som möjligt är det viktigt att angripa problemet på såväl nationellt som internationellt plan. Denna uppsats har undersökt vilka möjligheter som står till buds för att åtala en svensk privatanställd för korruptionsbrott som begåtts utanför Sverige. Uppsatsen indikerar på att lagstiftningen i dagsläget är otillräcklig för att binda privatanställda till mut- och bestickningsbrott. Lagens nuvarande utformning innebär att privatanställda endast riskerar åtal om deras huvudman väljer att anmäla transaktionen, alternativt om åklagaren finner det påkallat från allmän synpunkt.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.

Under vår praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begäran att få ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmärksammade då problemet att myndigheter inte har någon skyldighet att lämna ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och ständigt utvecklas och att det därför kan tänkas bli mer och mer vanligt att myndigheter får in förfrågningar om att få ut en allmän offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar på om myndigheter bör ha en skyldighet att lämna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsättningar har rätt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har också som delsyfte att kort undersöka om utlämning av allmänna handlingar i elektronisk form faktiskt sker.Framställningen bygger på den traditionella rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att med hjälp av allmänna rättskällor systematisera och fastställa gällande rätt.Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ändå ska anses ha en skyldighet att lämnat ut allmänna handlingar i elektronisk form om den sökande begär det.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.

På senare år har media i allt högre utsträckning rapporterats om hur vittnen och målsägande hotas bl.a. i samband med rättegångar. Det är allvarligt, inte enbart för den enskilde som utsätts utan också för hela rättssystemet. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka hur regelverket kring övergrepp i rättssak är beskaffat samt vilka konsekvenser för samhället, rättssystemet och för den enskilde som brottet har. Vilka begår brottet? Hur vanligt förekommande är det? Har samhället vidtagit några åtgärder i brottsbekämpande syfte? Den metod som använts vid uppsatsarbetet har varit traditionell juridisk metod där lagstiftning, förarbeten och myndighetspublikationer utgjort en central del av mitt källmaterial.Övergrepp i rättssak finns reglerat i 17:10 BrB.

Organisationsförändringar är ett vardagligt fenomen i dagens samhälle samtidigt som det är visat att få förändringsförsök når sina mål. Förändringströgheten som råder anses bero på motstånd från medarbetare alternativt svårigheter att implementera den institutionaliserade trenden om hur organisationer för tillfället bör organiseras. Då decentralisering är en central aspekt i dagens trend har även tron på kompetensutveckling stärkts. Det är alltmer vanligt att organisationer involverar kompetensutveckling i förändringsförsök i tron om att en ökad förståelse och kunskap leder till mindre svårigheter i genomförandet. Detta är dock något som gjorts lite empirisk forskning på.Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen inom området organisationsförändring med fokus på varför organisationsförändringar är så pass trögföränderliga samt vilken roll kompetensutvecklingsutbildningar har på förändringsarbeten.

Revision har funnits sedan en längre tid tillbaka runt om i världen. Revision innebär att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och näringsliv, då den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. Målet med revisionen är revisionsberättelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision.

Denna rapport beskriver ett projekt där målet är att skapa konstruktionsunderlag för en prototyp avett MC?Släp, en släpvagn som dras av en motorcykel. Prototypen skulle testas med avseende påhållfasthet genom datorsimulering. Prototypen skulle också kunna användas för utställningsändamål.Projektet fortlöpte i huvudsak under höstterminen 2008 och är ett examensarbete för Civilingenjörinom Produktutveckling på Mälardalens Högskola.Uppdragsgivaren Nyzells MetallGjuteri AB hade en idé om ett egentillverkat MC?släp som med smartuppbyggnad kan kombineras i många variationer och på så sätt ha en konkurrensfördel på marknaden.Deras kompetens inom aluminiumgjutning gjorde att de valde att släpet till stora delar skulle gjutas ialuminium, något som är unikt för denna slags produkt.

Natura 2000 som områdesskydd för arter och habitat har vuxit i betydelse sedan införandet av Habitatdirektivet (92/43/EEG) och direktivet om bevarandet av vilda fåglar (79/409/EEG). Det är därför intressant att se hur EU försöker bromsa utdöendet och habitatförstörelsen genom dessa lagrum. En del i detta är de avvägningar som domstolsväsendet genomför vid exempelvis exploatering av Natura 2000-områden. Dessa rättsfall är intressanta att studera eftersom det inte räcker med korrekta lagregler för att skyddet av arter och habitat skall bli fullständigt, utan det kräver även att rätt ekologiska och juridiska avvägningar genomförs i domstolarna. Syftet med den här uppsatsen är alltså att undersöka de juridiska och ekologiska faktorerna i rättsfall som handlar om Natura 2000. De rättsfall som har analyserats för att undersöka hur domstolarna har tolkat lagreglerna och de ekologiska faktorerna är M 5388-03 om Hagöns naturreservat, M 6581-05 Minivattenkraftverk vid Ljungån, C-127/02 hjärtmusselfiske i Waddenzee och C-355/90 Santona-våtmarkerna. Utifrån ett miljöperspektiv har domstolarna en viktig roll som beslutande myndighet i till exempel tillståndsärenden och har möjlighet att besluta om en viss miljö skall exploateras eller inte helt beroende på hur de ser på miljön som beslutet rör.

Svensk samhällsinformation har sedan slutet av 60-talet utvecklats från i huvudsak enkelriktad kommunikation mot att bli alltmer kundorienterad och dialoginriktad. I och med utvecklingen av modern informationsteknik har nya kanaler uppstått för spridningen av information. Detta har fått stort genomslag på statlig nivå där ett antal nämnder, delegationer och myndigheter har medverkat i utvecklingen av en reformvision om 24-timmarsservice. Visionen innebär bland annat att såväl medborgare som företag ska kunna hämta information dygnet runt och beredas möjligheter till elektronisk självbetjäning i flera ärenden. I Linköpings kommun har ett flertal medborgarorienterade e-tjänster utvecklats och för närvarande förbereder man implementeringen av en informationsportal för näringslivet.

Från år 2005 måste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprätta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergångsregler tillämpades reglerna med retroaktiv omräkning från övergången 2004.Enligt gällande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt ägda företag följa vad som är brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. På det sättet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen.Den svenska staten är den största företagsägaren i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten ägs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen vilket innebär ett stort ansvar och ställer stora krav på förvaltningen.Enligt de statliga värderingsreglerna i lagtexten Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillämpas vid värdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig från näringslivets som använder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvärvsmetoden för dotterföretag.Kapitalandelsmetoden används för att konsolidera både dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen.

Regleringsbrevet är ett av myndighetens styrdokument utöver instruktion, verksamhetsförordning och gällande lagar. Med regleringsbrev och anslagstilldelning vilka är fastsatta av regeringen ska myndigheten planera sin verksamhet som ska resultera i verksamhetsplaner. Lantmäteriet styrs bland annat av regeringen i form av regleringsbrev trots att deras verksamhet till största delen är beroende av avgifter för sina tjänster och produkter. Kunderna är av skilda slag, allmänheten, kommunala och statliga verksamheter, men också näringslivet. Endast 25 % av Lantmäteriets omsättning är anslagstilldelning från regeringen resterande del är intäkter från näringslivet.

Syftet med detta arbete är att, dels ur ett fastighetsrättsligt perspektiv, dels ett folkrättsligt perspektiv, utreda om Sveriges urbefolkning samerna kan sägas ha förvärvat en äganderätt till marken i Lappland enligt svensk rätt, eller om detta enbart handlar om en bruksrätt inkluderande renskötsel, jakt och fiske.Vad gäller det fastighetsrättsliga perspektivet har samerna haft en mycket stark fastighetsrättslig ställning på 1600- och 1700-talet. Då behandlades samernas lappskatteland som sådan skattejord, som skattebönderna sedermera genom lagstiftning automatiskt förvärvade full äganderätt till. Så skedde dock inte för samernas del. I stället trängdes de undan från stora delar av sina ursprungliga marker på grund av bl.a. kolonisation, exploateringsintressen, samt nedvärdering av nomadkulturen.