Sökresultat:
307 Uppsatser om Statlig ägarstyrning - Sida 3 av 21
LÀraren och likvÀrdigheten. En jÀmförande analys av lÀroplansbetÀnkanden
Uppsatsens syfte Àr att genom en jÀmförelse mellan den statliga offentliga utredningen (be-tÀnkandet) Tydliga mÄl och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) det tidigare betÀn-kandet Skola för bildning (SOU 1992:94) undersöka vilka betydelser och egenskaper begrep-pet likvÀrdighet ges samt hur likvÀrdighet relateras till lÀraren. Dessa betÀnkanden utgjorde underlag för utformandet av Lgr 11 samt Lpo 94.
Inledningsvis har en semantisk begreppsanalys med fokus pÄ likvÀrdighetsbegreppet ge-nomförts och dÀrefter analyseras lÀrarens relation till likvÀrdigheten genom en kritisk textana-lys med utgÄngspunkt i resultaten frÄn den semantiska begreppsanalysen. Undersökningens resultat stÀlls i huvudsak mot tvÄ modeller för skolans historiska utveckling, dels Tomas Eng-lunds modell över hur uttolkningen av likvÀrdighetsbegreppet inom utbildningspolitiken har förÀndrats, dels Ingrid Carlgren och Ference Martons modell för lÀrarnas professionalisering.
Resultatet visar att likvÀrdighet i bÄda betÀnkandena kopplas till statlig styrning genom styrdokument och uppföljning. DÀrmed stÀlls likvÀrdighet i motsatsförhÄllande till den lokala friheten.
Internrevision hos en statlig myndighet : Finns det ett förvÀntningsgap?
Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige sÄ har lagar och regler skÀrpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gÀlla 1 juli 2005, dÄ gÀllde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvÀrde pÄ över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag pÄ den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre sÄvÀl som de större företagen pÄ börsen.
TillÀmpandet av de nuvarande statsbidragsreglerna och dess pÄverkan pÄ ungdomsorganisationer : - Fallstudie av tvÄ organisationer
Ungdomsstyrelsen Ă€r en statlig myndighet som Ă„rligen fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer som uppfyller specifika regler och mĂ„l. Ett beslut om förĂ€ndrade bidragsregler fattades av riksdagen och regeringen i december 2001 och dessa regler tillĂ€mpades för första gĂ„ngen för bidragsĂ„ret 2004. Ă
r 2005 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att bland annat följa upp konsekvenserna med de nuvarande reglerna. Anledningen var att man fann oklarheter i reglerna efter att en juridisk översyn av reglerna genomfördes under 2004..
Strider uppskovsrÀntan mot retroaktivitetsförbudet?
OmlĂ€ggningen av statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift innebar att Riksdagen var tvungen att finansiera det skattebortfall detta innebar. Kapitalvinstskatten vid avyttring av fastigheter höjdes, uppskovsbeloppet begrĂ€nsades och pĂ„ uppskovsbeloppet pĂ„fördes en rĂ€nta om 0,5 procent. RĂ€ntan pĂ„ uppskovsbeloppet tas ut genom att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en schablonintĂ€kt som berĂ€knas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsĂ„rets ingĂ„ng enligt 47 kap. 11b § IL. Att rĂ€ntebelĂ€gga uppskovsbeloppen motiverades förutom av finansieringsskĂ€l av att uppskovsbeloppen ökat i och med att de blivit möjliga för bostadsbyten inom EES-omrĂ„det.Ăven de som fĂ„tt ett uppskovsbelopp beviljat innan uppskovsrĂ€ntan infördes den 1 januari 2008 mĂ„ste betala denna rĂ€nta.
DE 18 000 EGENSKAPERNA : OM HĂNSYN TILL PERSONLIGA EGENSKAPER VID OFFENTLIG ANSTĂLLNING
Enligt 4 § lag (1994:260) om offentlig anstĂ€llning ska vid anstĂ€llning avseende fĂ€stas bara vid sakliga grunder, sĂ„som förtjĂ€nst och skicklighet och skickligheten ska sĂ€ttas frĂ€mst om det inte finns sĂ€rskilda skĂ€l för annat. Inom ramen för skickÂligÂhetsÂÂ-begreppet har myndigheterna möjlighet att ta hĂ€nsyn till personliga egenskaper som prestaÂtionsförmĂ„ga, yrkesÂskickligÂhet, ledaregenskaper, samarbetsförmĂ„ga m.m. Trots detta finns det en uttalad uppfattning att den personliga lĂ€mplighetens faktiska betydelse vid utförandet av tjĂ€nst Ă€r större Ă€n vad som tillĂ„ts i samband med att de statliga myndigheterna beslut överklagas. FrĂ„gestĂ€llningarna i denna uppsats Ă€r hur stor betydelse fĂ„r och kan tillmĂ€tas personliga egenskaper vid rekryteringar till myndigheter, samt hur upplever rekryterare vid en statlig myndighet begrĂ€nsningarna i möjligheterna att tillmĂ€ta personliga egenskaper betydelse vid rekrytering och hur hanterar rekryterare vid en statlig myndighet dessa begrĂ€nsningar? Jag har inför min undersökning anlagt tre perspektiv. Det juridiska perspektivet avgör vad som överhuvudtaget fĂ„r tillmĂ€tas betydelse vid anstĂ€llÂning.
Sametingets geografiska myndighet
Syftet med föreliggande rapport Àr att analysera samernas politiskt-geografiska aspirationer samt att relatera dessa till Sametingets nuvarande myndighet. Analysen görs utifrÄn formeln rap/SAI. Recognition (r), access (a) och participation (p) krÀver inga geografiska arrangemang medan separation (S), autonomi (A) och independence (I) krÀver geografiska avgrÀnsningar. Vilka uttalade aspirationer framförs dÄ av samerna i denna studie? Den slutsats som studien visar pÄ Àr att samernas krav kan sammanfattas med ap/A.
Ett hÄllbart arbetsliv : Villkor för en hÄllbar utveckling pÄ arbetsplatsen
VÄrt samhÀlle prÀglas av stora förÀndringar och sÄ Àr det Àven i arbetslivet. Det Àr av stort intresse att undersöka vad organisationer kan göra för att skapa de bÀsta arbetsvillkoren för anstÀllda. Studien avser att ta ett helhetsgrepp pÄ anstÀlldas arbetsattityder utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv och prövar prediktorer för en hÄllbar utveckling pÄ arbetsplatsen. Datamaterialet bestÄr av en medarbetarundersökning vid en statlig myndighet (N=111, svarsfrekvensen=89 %). Resultatet av regressionsanalyser antyder att ett hÄllbart arbetsliv dÀr anstÀllda kÀnner arbetstillfredsstÀllelse, engagemang, och upplever tillit kan skapas om de anstÀllda fÄr möjlighet till delaktighet, stöd frÄn sin nÀrmaste chef och upplever sig ha en bra ledning samt en effektiv organisation..
Hizbollah och det rÀttfÀrdiga kriget
Denna uppsats syftar till att vara ett bidrag till den samtida debatten kring teorin om rÀttfÀrdiga krig. I uppsatsen utmanas rÄdande förestÀllningar om rÀttfÀrdiga krig, i synnerhet idén om att endast suverÀna stater utgör legitima auktoriteter. Uppsatsen anvÀnder Hizbollah som fallstudie och författaren argumenterar för att rörelsens enorma popularitet och de facto kontroll över stora omrÄden gjort Hizbollah till en legitim hÀrskare. DÀrmed bör Hizbollah, trots att rörelsen Àr en icke-statlig aktör i Libanon, betraktas som en legitim auktoritet som kan utkÀmpa rÀttfÀrdiga krig..
Den svenska lÀromedelsgranskningens vara eller icke vara
Examensarbetets syfte Àr att kasta ljus över den svenska lÀromedelsgranskningen fram till nedlÀggningen av granskningsmyndigheten 1991 samt undersöka vad som hÀnt dÀrefter. Det Àr delvis en historisk översikt, men ger Àven insyn i den för Àmnet nÀrliggande lÀromedelsmarknaden. LÀromedelsgranskningen visar sig ha gamla anor i Sverige men i olika skepnad. Det Àr först pÄ 1900-talet som ett fristÄende organ för lÀromedelsgranskning skapas. Efter nedlÀggningen 1991 blir lÀromedelsmarknaden en fri marknad utan nÄgon statlig kontroll, granskningsuppdraget lÀmnas Ät lÀraren.
Att göra fel i syfte att göra rÀtt : Ett examensarbete om anstÀlldas förhÄllande till lösenordspolicys
Vi undersökte vilka faktorer som pÄverkar efterlevnad av lösenordspolicys hos anvÀndarna i en statlig myndighet. Myndighetens verksamhet Àr av sÄdant slag att ett informationslÀckage kan fÄ allvarliga konsekvenser för mÀnniskors liv. Faktorerna som undersöktes var: ÄterstÀllning av lösenord; uppdatering av lösenord; antal lösenord; lösenordens komplexitet; anvÀndares rÀdsla för att glömma lösenord; organisationskultur och informella rutiner.Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med anstÀllda inom organisationen. Vi fann att fyra faktorer pÄverkar anvÀndarnas beteende pÄ den berörda avdelningen: ÄterstÀllning av lösenord; uppdatering av lösenord; organisa- tionskultur och informella rutiner..
Den juridiska odlingsgrÀnsen och dess inverkan pÄ förvÀrv av statlig mark : En studie av markförvÀrv i samband med samhÀllsomvandlingen i Kiruna
Det pÄgÄr idag tvÄ samhÀllsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten dÀr omlokaliseringen krÀver att ytterligare mark tas i ansprÄk. Speciella omstÀndigheter rÄder i Kiruna dÀr sÀrskilda skydd och bestÀmmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgrÀnsen. Syftet med studien Àr att ge ett brett perspektiv pÄ den unika odlingsgrÀnsen och visa pÄ sambandet mellan den och förvÀrv statlig mark vid samhÀllsomvandling. För att uppnÄ syftet utreddes odlingsgrÀnsens historia, samhÀllsomvandlingarna och riksintressen samt markförvÀrvsprocessen och hur denna kan förbÀttras. Metoderna som anvÀndes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes pÄ plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan pÄ 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige.
IT-Utbyggnad: en undersökning om utbyggnad och finansiering
av IT infrastruktur i de fyra nordligaste lÀnen
1999 presenterade IT?kommissionen en vision om en framtidssÀker IT ? Infrastruktur för Sverige, dÀr alla invÄnare ska ha tillgÄng till ett fiberoptiskt nÀt inom 100m avstÄnd frÄn andra byggnader. Alla hushÄll ska dessutom ha en fast uppkoppling mot Internet senast Är 2005. Detta ledde fram till propositionen ?Ett informationssamhÀlle för alla?.
Ăverfallsskyddet i förĂ€ndring : frĂ„n skadestĂ„ndsrĂ€ttslig ersĂ€ttning till summaersĂ€ttning
Statens och försĂ€kringsbolagens utbetalningar till brottsoffer har ökat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Ăkningen grundar sig pĂ„ flera faktorer, bl a pĂ„ grund av den ökade brottsligheten i samhĂ€llet men Ă€ven p g a att medvetenheten om Brottsoffermyndighetens verksamhet har ökat i takt med att polis och Ă„klagare informerar mer om rĂ€tten till statlig brottsskadeersĂ€ttning. De ökade kostnaderna för försĂ€kringsbolagen kan bero pĂ„ den ökade medvetenheten om att ersĂ€ttning kan lĂ€mnas genom överfallsskyddet i hemförsĂ€kringen. Ăverfallsskyddet i hemförsĂ€kringen kom till pĂ„ 1970-talet som ett led i att förbĂ€ttra ersĂ€ttningen till brottsoffer. Vid den tiden fanns redan statlig brottsskadeersĂ€ttning men endast i begrĂ€nsad omfattning.
"jaha ska min son bli bög nu dÄ eller?" MotstÄndet mot jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan
Syftet med vÄr uppsats var att undersöka motstÄndet mot jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan samtatt lokalisera dess ursprung. Detta har vi undersökt med hjÀlp av följandeproblemformuleringar: varför fungerar inte jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan, vad finns det förmotstÄnd och var finns det frÀmsta motstÄndet? Uppsatsens teoretiska ram Àr hÀmtad ifrÄnMichel Foucaults teori om makt och motstÄnd, R. W Connells genusteori och Naila Kabeersteori om empowermentbegreppet. VÄr empiri bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sexgenuspedagoger, en informant som tidigare suttit med i delegationen för jÀmstÀlldhet och föredetta jÀmstÀlldhetsministern Jens Orback.
Införande av miljöledningssystem vid lÀrosÀten
Miljöarbetet förÀndras stÀndigt och har kommit att gÀlla alla verksamheter i samhÀllet. Universitet och högskolor har ett sÀrskilt ansvar i miljöhÀnseende och unika möjligheter att pÄverka strÀvan mot en hÄllbar utveckling. Staten, nÀringsliv och krafter inom verksamheten stÀller ökade krav pÄ lÀrosÀtenas miljöarbete. DÀrmed har lÀrosÀtena ett behov att systematisera och organisera sitt miljöarbete, det vill sÀga ett behov av att införa ett miljöledningssystem. Syftet med rapporten Àr att sammanstÀlla information och erfarenheter frÄn lÀrosÀtens miljöledningssystem och deras syn pÄ studenten som miljöaspekt samt ge ett förslag för hur LuleÄ tekniska universitet kan gÄ till vÀga i sitt miljöarbete.