Sökresultat:
307 Uppsatser om Statlig ägarstyrning - Sida 4 av 21
Hur vÀl fungerar den statliga hÄllbarhetsrapporteringen? : En kvantitativ studie om den statliga Àgarstyrningen gÀllande resultatet av att implementera obligatorisk hÄllbarhetsredovisning
SammanfattningTitel: Hur vĂ€l fungerar den statliga hĂ„llbarhetsrapporteringen? - En kvantitativ studie om den statliga Ă€garstyrningen gĂ€llande resultatet av att implementera obligatorisk hĂ„llbarhetsredovisning. NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Mathilda Ljungquist och Emelie Ohlsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2015- 01-07Syfte: De statliga företagen i Sverige utgör en vĂ€sentlig del av den svenska ekonomin och har en betydande roll för samhĂ€llet. SĂ„ledes Ă€r en god insyn och transparens i den statliga styrningen viktig ur ett demokratiskt perspektiv (Riksrevisionen, 2006). Ă
r 2008 införde Regeringen krav pÄ att statligt Àgda företag ska upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar (Regeringskansliet, 2007).
AnvÀndvÀrdhet: hos 24-timmarsmyndigheter
24-timmarsmyndigheten var ett resultat av den svenska regeringens initiativ till en statlig förvaltning öppen dygnet runt. AnvÀndvÀrdhet Àr likt anvÀndbarhet men tar Àven hÀnsyn till anvÀndarens behov. VÄr undersökning syftade till att se huruvida smÄföretagen hade ett behov av 24-timmarsmyndigheter och om anvÀndarna sÄg dem som anvÀndvÀrda. Undersökningen utfördes som fallstudie av tvÄ elektroniska tjÀnster och kretsade kring principer för 24-timmarsmyndigheten och anvÀndvÀrdhet. Resultatet visade att det fanns ett behov för 24-timmarsmyndigheter och att de var anvÀndvÀrda.
MedievÀrlden i Ukraina
En artikelserie om medievÀrlden i Ukraina tÀnkt att publiceras i en större svensk dagstidning. Serien bestÄr av fem avsnitt som alla tar upp olika omrÄden, sÄ som hot mot journalister, skillnaden pÄ statlig och kommersiell tv och hur lagarna fungerar i verkligheten. Artiklarna baseras pÄ intervjuer gjorda med branschfolk i Ukraina och Sverige. Resultatet av examensarbetet Àr att Ukrainas mediebransch Àr vÀldigt olik den i Sverige. Hot, och Àven mord, mot journalister Àr vanligt förekommande och journalisternas arbete försvÄras av att lagarna som kontrollerar, och ska underlÀtta för, medierna inte efterföljs i verkligheten.
Ledarskap, syskonposition och locus of control
En majoritet bland ledare i olika organisationer har en bakgrund som storasyskon eller ensambarn (Hudson, 1990). Denna studie genomfördes för att fÄ svar pÄ om personer med ledaransvar skiljer sig Ät gÀllande syskonplats och locus of control jÀmfört med de personer som inte har ledaransvar. Ledare och medarbetare pÄ en statlig myndighet svarade pÄ en enkÀt gÀllande plats i syskonskara, erfarenhet av ledarskap och locus of control. Resultatet visade att sistfödda i detta urval hade en högre grad av intern locus of control Àn förstfödda vilket kan tyda pÄ en annan typ av sistfödd pÄ denna myndighet. Urvalet var dock bristfÀlligt (N = 48) och slutsats kunde inte dras utan att riskera ett felaktigt resultat..
Normhierarkin mellan skatteavtal och svenska interna regler - Vilka regler ska ges företrÀde vid regelkollision?
Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..
IRA och de grundlÀggande förmÄgorna
Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..
Framtidsvisioner i sex mellanstora svenska kommuner
Denna uppsats belyser vilka frÄgor som lyftes fram för nÄgra kommuners framtidsarbete, vilka aktörerna var i de policyskapande processerna samt visar varför dessa framtidsvisioner fördes upp pÄ dagordningen pÄ 1990-talet. Metoden för studien Àr en jÀmförande, kvalitativ fÄfallsstudie av kommunernas framtidsprogram. De utvalda kommunerna Àr GÀvle, Halmstad, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad och LuleÄ. Uppsatsens analysbegrepp Àr Policy Windows och Policy Networks. Dessa innefattas i en korporativ och elitistisk statsteori.
Offentlig upphandling av medarbetarundersökningar - analys av förfrÄgningsunderlag och kravspecifiktioner
En statlig myndighet, en kommun, ett landsting, ett statligt eller kommunalt bolag som vill upphandla en medarbetarundersökning kan vÀlja det anbud som Àr ekonomiskt mest fördelaktigt, vilket innebÀr en sammanvÀgning av kvalitet och pris. BestÀllaren mÄste besluta sig för vilka kvalitetskriterier som Àr relevanta och hur kvaliteten ska mÀtas. Av det förfrÄgningsunderlag som en bestÀllare skickar ut vid en upphandling ska bedömningskriterierna framgÄ. En potentiell leverantör ska kunna avgöra om det Àr mödan vÀrt att delta i konkurrensen. Sextio upphandlingar av medarbetarundersökningar under Ären 2009-2012 har undersökts och det förs en diskussion om hur kvaliteten mÀtts, och om de skalor som anvÀnts vid mÀtningarna Àr lÀmpliga för ÀndamÄlet.
De nationella inköpscentralernas existensberÀttigande och pÄverkan pÄ konkurrensen
Den nationella inköpssamordningen i Sverige bedrivs av tvÄ inköpscentraler, dels SKI som verkar inom den kommunala sektorn, dels SIC som svarar för den statliga inköpssamordningen. SKI kan enligt 2 kap. 9 § LOU iklÀ sig tvÄ funktioner: ombuds- och ramavtalsfunktionen. SIC ska dÀremot enligt förordningen om statlig inköpssamordning upphandla ramavtal till myndigheter under regeringen. Enligt 3 § i förordningen om statlig inköpssamordning ska myndigheter under regeringen avropa frÄn de ramavtal som SIC upphandlar, medan en upphandlande myndighet fÄr anskaffa byggentreprenader, varor och tjÀnster med hjÀlp av SKI enligt 4 kap.
Statlig neutralitet och politisk perfektionism i teori, ideologi och praktik
Abstract:The aim of this study has been to investigate (theoretically as well as empirically) the problematic notions of state neutrality and political perfectionism and, in particular, the potentially vast continuum existing between these concepts both in theory and in actual political practice. In order to accomplish this, a conceptual analysis has examined (some of) the arguments for and against state neutrality and political perfectionism, different aspects of neutralism and perfectionism as well as the exact definition of the concepts of ?neutrality of justification? and ?conceptions of the good?. Using a specific (though not entirely uncontested) definition of these concepts, an empirical analysis was made of Swedish parliamentary parties and their cultural policies. The empirical part of the study seemed to confirm one of the basic premises of this study; that state neutrality and perfectionism are often (as has indeed been recognized by critics of state neutrality) intertwined in the business of everyday politics..
Att tala om alkohol: statliga alkoholdiskurser dÄ och nu : En komparativ semiologisk studie av tvÄ statliga alkoholkampanjer; Spola Kröken frÄn 1971 och Festmetoden frÄn 2005
I dagens samhÀlle finner vi mÄnga budskap om en sundare livsstil och genom tiderna har Àven den svenska staten producerat hÀlsokampanjer för att pÄverka unga vuxnas syn pÄ alkoholkonsumtion.Den centrala forskningsidén för min uppsats var att genom en semiotisk analys undersöka och jÀmföra tvÄ svenska hÀlsokampanjer producerade av statliga myndigheter som verkat för en sundare syn pÄ alkohol. Kampanjerna som lÄg till grund för analysen var Spola Kröken som startades 1971 av Systembolaget och Festmetoden som startades 2005 av Alkoholkommittén. Bakgrunden till min uppsats var att se hur synen pÄ alkohol samt den statliga alkoholdiskursen för en sundare alkoholkonsumtion verkar ha skiftat frÄn 1970-talet dÄ Spola Kröken var aktuell, till idag, dÄ vi bland annat haft Festmetoden.Resultatet visar att alkoholdiskursen har förÀndrats över tid och att den statliga alkoholdiskursen idag Àr mer accepterande Àn vad den tidigare varit. Det som kommunicerades under 70-talet som ett aktivt avstÄndstagande frÄn alkohol har idag istÀllet blivit ett aktivt accepterande av alkoholkonsumtion bland unga dÀr mÄlet Àr att minska alkoholkonsumtionen istÀllet för att förbjuda den. PÄ en denotativ som konnotativ nivÄ bÄde i Spola Kröken och Festmetoden har staten skapat tvÄ vÀldigt kontrasterande alkoholdiskurser.
Statlig redovisning i praktiken - harmonisering ur mer Àn ett perspektiv
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka graden av harmonisering inom statlig redovisning samt att förklara de faktorer som kan bidra till att det skapas en skillnad mellan normgivning och praxis. Den skillnad som uppstÄr kan beskrivas som ett tillÀmpningsgap. För att kunna förklara de faktorer som pÄverkar tillÀmpningsgapets storlek har en integrerad, teoretisk modell anvÀnts. Den teoretiska modellen utgÄr ifrÄn att de resurser som finns tillgÀngliga för den offentliga sektorns verksamhet Àr begrÀnsade och dessa ska fördelas mellan olika myndigheter pÄ ett sÄ, för helheten, effektivt sÀtt som möjligt. DÄ de enskilda myndigheterna i första hand ser till den egna verksamhetens fortlevnad kommer dessa att vilja förfoga över största möjliga andel av de totala resurserna.
Ledarens förmÄga att pÄverka och frÀmja medarbetarnas arbetsmotivation : En kvalitativ studie om hur arbetsmotivation frÀmjas inom en statlig myndighet
The study aims to increase understanding and knowledge of motivation; this by examining how the leader experiences her capability to promote employees' work motivation. Also, how employees perceive that the leader influence and enhance their work motivation. Interviews were conducted with a manager and two employees of a government agency in Sweden. The results demonstrate different opinions between manager and employees in the manager's ability to foster motivation in the everyday work. The leader thinks that she promotes her employees work positively and believes that she is giving her employees attention and appreciation.
Medelsfördelning inom statlig verksamhet: en undersökning av
nya myndigheten Skatteverket
Skatteverket har under senare tid fÄtt resursbrist och hÄller dÀrför pÄ att utveckla en ny medelsfördelningsmodell. För att nÄ en effektiv medelsfördelningsmodell krÀvs det att de uppfyller vissa kriterier. Det viktigaste Àr rÀttvisekriteriet som innebÀr att alla parter skall ha jÀmstÀllda och likvÀrdiga förutsÀttningar oberoende av var i landet de befinner sig. Viktigt att tÀnka pÄ efter att medelsfördelningsmodellen implementerats Àr att göra noggranna verksamhetsuppföljningar av resultatet samt att jÀmföra om den nya modellen uppnÄtt det syfte de berÀknat att den skulle göra. Genom att göra en telefonintervju med en anstÀlld pÄ planeringsenheten pÄ Skatteverket i Solna har vi kunnat genomföra vÄr empiri och analys.
Högskoleverkets utvÀrdering av kvalitet i högre utbildning : - för vem, hur och varför?
Studien belyser Högskoleverkets utvÀrdering av kvalitet i högre utbildning och avgrÀnsar sig till Mittuniversitetets lÀrarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet anvÀnder utvÀrdering av kvalitet i högre utbildning som ett vÀrderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrÄn en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvÀrdering tycks ha en konformerande effekt pÄ den högre utbildningen, till stor del pÄ grund av hot om indragen examensrÀtt vid tecken pÄ bristande kvalitet. Vad som egentligen utvÀrderas vid kvalitetsutvÀrdering Àr dock oklart dÄ kvalitetsbegreppet förefaller svÄrdefinierat och innehÄllsmÀssigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföretrÀde att bestÀmma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad vÀrlds politiska pÄverkan.