Sökresultat:
307 Uppsatser om Statlig ägarstyrning - Sida 20 av 21
I grÀnslandet mellan natur och kultur : en undersökning om myndigheternas uppdelning av natur- och kulturmiljövÄrd
Uppsatsen syftar till att utreda skillnaderna mellan natur- och kulturmiljövÄrden samt undersöka vilka framtida omrÄden som finns för ett utökat samarbete. Ge-nom en litteraturstudie av material frÄn NaturvÄrdsverket, RiksantikvarieÀmbetet och Sveriges regering med flera ska svaren pÄ natur- och kulturmiljövÄrdens uppdelning och samverkansmöjligheter uppnÄs.
NaturvÄrdsverket hÄller koll pÄ miljömÄlsarbetet i Sverige, samt vÀrnar om den biologiska mÄngfalden och skyddet av vÀrdefulla naturomrÄden. Riksantik-varieÀmbetet bevarar vÄra kulturarv och utvecklar kulturvÀrden i landskapet.
FrÄn tidigt 1900-tal har natur- och kulturmiljövÄrdens nÀra samband speglats av vetenskapsmÀnnen. Rutger Sernander kom fram till att höga naturvÀrden inte stÄr i motsÀttning till mÀnniskans pÄverkan av naturen och kulturhistorikern Sune Ambrosiani gÄr ett steg lÀngre genom att sÀga att naturen ska ses som en historisk produkt som prÀglas av mÀnniskan.
MÄrten SjöbÀck ansÄg ocksÄ att naturen Àr en kulturskapelse och att vi dÀr-med inte bör skydda det som kallas för ursprunglig natur frÄn mÀnniskan, ef-tersom denna natur Àr beroende av mÀnniskans bruk för att bevara sitt höga vÀrde.
Innan NaturvÄrdsverket bildades som statlig myndighet pÄ 60-talet, föreslogs att naturvÄrdsintressena skulle inordnas under RiksantikvarieÀmbetet som dÀr-med skulle fÄ en naturskyddsinspektion. Denna utveckling motsattes men frÄn 70-talet ökade det politiska kravet om en integrering mellan natur- och kulturmil-jövÄrden.
Föreligger det nÄgra skillnader vid revideringen av smÄ privata och stora publika aktiebolag? : En studie om revisionsarbetets utseende
Revision har funnits sedan en lÀngre tid tillbaka runt om i vÀrlden. Revision innebÀr att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen Àr en förutsÀttning för ett vÀl fungerande samhÀlle och nÀringsliv, dÄ den ger trovÀrdighet Ät företagets finansiella information. MÄlet med revisionen Àr revisionsberÀttelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision.
Nyföretagarens vÀg till relevant information : Behovsanalys inför utvecklingen av en kommunal nÀringslivsportal
Svensk samhÀllsinformation har sedan slutet av 60-talet utvecklats frÄn i huvudsak enkelriktad kommunikation mot att bli alltmer kundorienterad och dialoginriktad. I och med utvecklingen av modern informationsteknik har nya kanaler uppstÄtt för spridningen av information. Detta har fÄtt stort genomslag pÄ statlig nivÄ dÀr ett antal nÀmnder, delegationer och myndigheter har medverkat i utvecklingen av en reformvision om 24-timmarsservice. Visionen innebÀr bland annat att sÄvÀl medborgare som företag ska kunna hÀmta information dygnet runt och beredas möjligheter till elektronisk sjÀlvbetjÀning i flera Àrenden. I Linköpings kommun har ett flertal medborgarorienterade e-tjÀnster utvecklats och för nÀrvarande förbereder man implementeringen av en informationsportal för nÀringslivet.
IFRS pÄverkan pÄ den statliga koncernredovisningen
FrĂ„n Ă„r 2005 mĂ„ste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprĂ€tta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergĂ„ngsregler tillĂ€mpades reglerna med retroaktiv omrĂ€kning frĂ„n övergĂ„ngen 2004.Enligt gĂ€llande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt Ă€gda företag följa vad som Ă€r brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. PĂ„ det sĂ€ttet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen.Den svenska staten Ă€r den största företagsĂ€garen i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten Ă€gs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten Ă€r Ă€ven den största Ă€garen pĂ„ Stockholmsbörsen vilket innebĂ€r ett stort ansvar och stĂ€ller stora krav pĂ„ förvaltningen.Enligt de statliga vĂ€rderingsreglerna i lagtexten Förordning om Ă„rsredovisning och budgetunderlag (FĂ
B) skall kapitalandelsmetoden tillÀmpas vid vÀrdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig frÄn nÀringslivets som anvÀnder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvÀrvsmetoden för dotterföretag.Kapitalandelsmetoden anvÀnds för att konsolidera bÄde dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen.
Lappland, "lapparnas" land? : En analys av samernas fastighetsrÀttsliga och folkrÀttsliga markansprÄk i norra Sverige
Syftet med detta arbete Àr att, dels ur ett fastighetsrÀttsligt perspektiv, dels ett folkrÀttsligt perspektiv, utreda om Sveriges urbefolkning samerna kan sÀgas ha förvÀrvat en ÀganderÀtt till marken i Lappland enligt svensk rÀtt, eller om detta enbart handlar om en bruksrÀtt inkluderande renskötsel, jakt och fiske.Vad gÀller det fastighetsrÀttsliga perspektivet har samerna haft en mycket stark fastighetsrÀttslig stÀllning pÄ 1600- och 1700-talet. DÄ behandlades samernas lappskatteland som sÄdan skattejord, som skattebönderna sedermera genom lagstiftning automatiskt förvÀrvade full ÀganderÀtt till. SÄ skedde dock inte för samernas del. I stÀllet trÀngdes de undan frÄn stora delar av sina ursprungliga marker pÄ grund av bl.a. kolonisation, exploateringsintressen, samt nedvÀrdering av nomadkulturen.
Den offentliga arbetsförmedlingens anpassningsförmÄga : Vilka skillnader finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna?
Det problem som behandlas i denna uppsats Àr: Vilka faktorer Àr avgörande för att den offentliga arbetsförmedlingen ska kunna uppnÄ högre kundvÀrde?Att uppnÄ högre kundvÀrde anses vara ett omrÄde som omfattas av mÄnga olika aspekter att ta hÀnsyn till. En viktig aspekt Àr organisationers förmÄga att anpassa sig efter kundernas stÀndigt förÀndrade behov. Det Àr den inriktningen som uppsatsens skribenter har valt att ta.Det konstateras att fler och fler företag i Sverige vÀljer att flytta sin produktionsavdelning utomlands för att minska sina kostnader. Det enda som inom en snar framtid stannar kvar i Sverige Àr företagens ?prototypavdelning? dvs.
?Open source? eller ?Open sores? : en studie om öppen programvara i kommunal IT-miljö
Uppsatsen behandlar anvĂ€ndandet av öppen kĂ€llkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som pĂ„verkar samhĂ€llsdebatten, gör frĂ„gan om anvĂ€ndning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en frĂ„ga som Ă€r relevant för alla samhĂ€llsmedborgare. Ăppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att kĂ€llkoden Ă€r tillgĂ€nglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte Ă€r möjlig med slutna program, dĂ€r kĂ€llkoden inte Ă€r tillgĂ€nglig.Ăppen programvara eller öppen kĂ€llkod har genomgĂ„tt en snabb utveckling under de senaste Ă„ren, frĂ„n att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affĂ€rsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken.
De fem stora: en analys av spelplanen för Sveriges rovdjurspolitik
Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste Ären, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mÄngfald. I dom besluten som vi har antagit ingÄr vÄra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, jÀrv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv stÄr det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fÄngst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall ocksÄ vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, sÀrskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan dÄ Sverige som land bedriva jakt pÄ dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsÀttningar fÄr förekomma jakt pÄ dessa.
Kejsarens nya klÀder? : en studie av hÄllbarhetsstyrning av statligt Àgda företag
Det var inte förrĂ€n Ă„r 2002 som riktlinjer kom, gĂ€llande den externa ekonomisk rapportering, för de statligt Ă€gda företagen i Sverige. Ă
r 2003 kom uttrycket, hĂ„llbar utveckling, att nĂ€mnas i regeringsformen och sedan dess har utvecklingen fortsatt. FrĂ„n att företag har rapporterat sitt arbete kring miljöredovisning, har det nu gĂ„tt mot att redovisa miljö, etik samt sociala förhĂ„llanden, vilka Ă€r de olika delarna inom det samlade begreppet för hĂ„llbarhetsredovisning. Ă
r 2006 utrÀttade NÀringsdepartementet en genomlysning av de svenska statligt Àgda företagens hÄllbarhetsredovisningar. Ur genomlysningen kom sedan, i november 2007, kravet pÄ att de statligt Àgda företagen varje Är ska upprÀtta hÄllbarhetsredovisning, enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer.
Brister i revisionsprocessen: RevisorsnÀmndens sytematiska och uppsökande tillsynsverksamhet
Revision innebÀr att kritiskt granska, bedöma samt uttala sig om ett företags finansiellainformation. Det Àr revisorns roll att utföra detta granskningsarbete och dÀrmed kvalitetssÀkrainformationen gentemot företagets intressenter. Hur detta arbete bedrivs kan ses som en process,vilken startar med att en planering av revisionsarbetet sker och följs dÀrefter utav sjÀlvagenomförandet (granskningen) dÀr efter följer rapportering av vad som framkommit underrevisionen. Löpande skall Àven revisionen dokumenteras med sÄdan noggrannhet att revisornsarbete kan bedömas i efterhand.Det Àr viktigt att revisionsarbetet hÄller en hög nivÄ vilken i sin tur mÄste övervakas.RevisorsnÀmnden Àr en statlig myndighet vilken avser att just kontrollera Sveriges godkÀnnandeoch auktoriserade revisorer genom att bedriva kvalitetskontroller samt tillsyner. En del i derastillsynsverksamhet Àr den systematiska och uppsökande tillsynen (SUT), vilken genomföras pÄutav dem sjÀlva utvalda riskgrupper.
Vad hÀnder sedan? : En forskningsstudie om skolutvecklingssamarbetet FRAM
SammanfattningI denna studie har FRAM-samarbetet stÄtt i fokus. FRAM Àr ett interkommunalt skolutvecklingssamarbete som har pÄgÄtt i nÄgra kommuner i en av storstadsregionerna . Syftet har varit att genom intervjuundersökningar belysa hur FRAM bidragit till kvalitetsförbÀttring och skolutveckling i de utvÀrderade skolorna. UtgÄngspunkten för denna studie har varit att undersöka i vilken grad tvÄ aktörer i ledningsnivÄ, nÀmligen förvaltningschefer och rektorer, har uppfattat FRAM?s bidrag och pÄ vilket sÀtt de anser att den lett till kvalitetsförbÀttring.Studien Àr en kvalitativ forskningsstudie dÀr förvaltningschefer och rektorer har blivit intervjuade med utgÄngspunkt frÄn ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.
Lean-verktyget vÀrdeflödesanalys i projektprocesser: En fallstudie vid trafikverket Region Nord
VÀrdeflödesanalys Àr ett verktyg inom managementkonceptet lean, en verksamhetsstrategi med rötterna i det japanska företaget Toyota. En vÀrdeflödesanalys innebÀr kortfattat att identifiera och visualisera aktiviter som skapar vÀrde eller innebÀr slöseri inom en process. KartlÀggningen anvÀnds sedan som utgÄngspunkt för att genomföra förbÀttringar ur ett helhetsperspektiv. Lean har sedan mitten av 1990-talet blivit allt vanligare bland organisationer i vÀstvÀrlden och utvecklingen har gÄtt frÄn tillÀmpning pÄ verkstadsgolvet till att leda Àven administrativ verksamhet. Synen pÄ arbetsuppgifter sÄvÀl som projekt i form av Äterkommande processer gör att lean kan tillÀmpas inom de flesta typer av verksamheter.
Ansvarsgenombrott för styrelseledamöter m.fl. : HovrÀtten över SkÄne och Blekinge T3004-08 - Ansvaret bryter igenom
SjÀlva essensen av ett aktiebolag Àr att kunna starta detta utan att sjÀlv löpa nÄgon risk att bli betalningsskyldig för bolagets skulder. I vissa situationer kan dock aktieÀgare och andra Ädra sig ett personligt betalningsansvar, antingen till följd av nÄgon lagbestÀmmelse eller p.g.a. sÄ kallat ansvarsgenombrott. Denna uppsats avhandlar ansvarsgenombrott mot styrelseledamöter med anledning av domen T 3004-08 frÄn HovrÀtten över Blekinge och SkÄne. HovrÀttens dom Àr kontroversiell först och frÀmst för att ansvarsgenombrott i sig Àr ett omtvistat begrepp, men framförallt för att hovrÀtten utstrÀckt detta institut till att Àven omfatta styrelseledamöter och andra Àn aktieÀgare.
Ăgande som medicin mot utanförskap? : Beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik
Syftet med uppsatsen Àr att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker ocksÄ hur KD motiverar omvandling av hyresrÀtter till bostadsrÀtter som ett led i att bryta utanförskapet.Min slutsats Àr att KD betonar Àgandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD stÄr ocksÄ för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krÀvs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skÀl.KD för fram att det Àr viktigt att vÀrna om hyresrÀtten av framförallt bostadssociala skÀl och betonar samtidigt att det mÄste gÄ att kombinera med en utförsÀljning av hyresrÀtter inom allmÀnnyttan för att kunna öka individens möjligheter att Àga sin bostad.Statens del i bostadspolitiken ska begrÀnsas till att garantera lÄngsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahÄlla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lÄnegarantier för individer och hushÄll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat sÀga att KD föresprÄkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag.Den bostadspolitiska översikten pekar pÄ svÄrigheten med just detta; att pÄ en och samma gÄng ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgÄr det att Àgandet av bostaden och omvandlingen av hyresrÀtt till bostadsrÀtt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt pÄ detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplÄtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mÀngd andra saker, dÀr frÄgan om arbete, sysselsÀttning Àr viktiga inslag för att bryta utanförskapet.
Vilka faktorer bidrar till att svenska företag direktinvesterar i Polen? En historisk exposé av svenska direktinvesteringar och en studie av Polens investeringsmiljö ur ett svenskt perspektiv
Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som lockar svenska företag att direktinvestera i Polen. Det har varit en spÀnnande resa som har gÄtt upp och ner; en artikel sÀger att det gÄr bara bra för Sverige ? investeringsklimatet Àr gynnsamt. NÀsta sÀger att nej, det gÄr uruselt för Sverige ? ingen vill ju investera.En intressant sak Àr att Polen inte enbart Àr ett lÄglöneland, som det Àr lÀtt att tÀnka sig.