Sökresultat:
307 Uppsatser om Statlig ägarstyrning - Sida 19 av 21
Kommunal utveckling : en jÀmförande fallstudie av Smedjebacken och Söderköping
Den senaste tiden har kommunernas verksamheter prÀglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivÄer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer pÄtagliga. BÄde verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstÀderna pÄ bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmÀssigt mellan Är 1995 och 2000. Syftet med denna uppsats Àr att genom en jÀmförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som Àgt rum i de bÄda kommunerna med avseende pÄ omrÄden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsÀttning, kommunal skattenivÄ och arbetslöshet.
Finansieringsmöjligheter, inte finansieringssvÄrigheter! : Externfinansiering av nystartade företag
Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, tvÄ vanliga sÀtt att erhÄlla externt kapital Àr genom banklÄn och riskkapital. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, Är 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förÀndringar i finansieringsbeslut. UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr ett hermeneutiskt synsÀtt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med tvÄ nystartade aktiebolag, tre banker samt tvÄ riskkapitalbolag.DÄ vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklÄn och riskkapital Àven har goda möjligheter att finansieras genom andra externa kÀllor, sÄsom statlig finansiering. Att beviljas banklÄn eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver.
Informationsgap : En studie om informationsgapet mellanlagstiftare och smÄföretagare vid införandet av nya regleringar.
Statliga regleringar drabbar oftast smÄ företag hÄrdare Àn större företag. Regleringarna införs för att skapa en vÀlfungerande ekonomi och Àr en nödvÀndighet för att ett samhÀlle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstÄ mellan smÄ företag och myndigheter. Studien har sin utgÄngspunkt frÄn lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rÀttvisare konkurrens pÄ marknaden. Skatteverket Àr de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och dÀrför Àr det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.
K2-reglerna : En studie av uppfattningar kring förenkling
Sammanfattning Titel: K2-reglerna ? En studie av uppfattningar kring förenkling Författare: Malin Hanson och Malin LythHandledare: Stefan Schiller Bakgrund: Dagens regelverk för bÄde redovisning och beskattning har under de senaste Ären blivit allt mer komplexa. Denna komplexitet har, tillsammans med andra faktorer sÄsom nÀringslivets struktur och ökade administrativa kostnader, bidragit till att efterfrÄgan pÄ förenklade redovisningsregler har ökat. BokföringsnÀmnden (BFN) har dÀrför pÄbörjat ett förenklingsprojekt, det sÄ kallade K-projektet, som Àmnar dela in alla företag i olika storlekskategorier. Parallellt med projektet har Àven en statlig utredning angÄende sambandet mellan redovisning och beskattning gjorts och utredningen föreslÄr att sambandet avskaffas.
VD-ersÀttningar i statligt Àgda bolag : - Ett resultat av lotteri, eller tydliga riktlinjer?
Storleken pĂ„ VD-ersĂ€ttningar i svenska bolag har de senaste Ă„ren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har pĂ„visat en stark ökning av direktörslönerna bĂ„de pĂ„ lĂ„ng och kort sikt. Ytterligare ved pĂ„ elden har belackarna fĂ„tt nĂ€r det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt Ă€n för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Ăven de statliga bolagen har fĂ„tt ta del av kritiken mot direktörslönerna, dĂ€r exempelvis Postens VD helt avstod frĂ„n ersĂ€ttning efter den massiva folkstormen mot dennes ersĂ€ttning.
Balanced ScorecardŽs pÄverkan pÄ prestationer : En kvalitativ studie om styrkortets förmÄga
Statliga regleringar drabbar oftast smÄ företag hÄrdare Àn större företag. Regleringarna införs för att skapa en vÀlfungerande ekonomi och Àr en nödvÀndighet för att ett samhÀlle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstÄ mellan smÄ företag och myndigheter. Studien har sin utgÄngspunkt frÄn lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rÀttvisare konkurrens pÄ marknaden. Skatteverket Àr de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och dÀrför Àr det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.
Utbildning för hÄllbar utveckling pÄ CFL : Studenten som betydande miljöaspekt
HÄllbar utveckling Àr ett av FN:s överordnade mÄl och Àven den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mÄl för samhÀllsutvecklingen. Regeringen har genom en rad ÄtgÀrder försökt integrera begreppet hÄllbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjÀlpa myndigheterna, men Àven genom att stÀlla konkreta krav pÄ att myndigheterna inför miljöledningssystem. Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lÀrande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 dÀr de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansÄg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredstÀllande analys pÄ omrÄdet. Syftet med denna studie Àr att inom ramen för indirekt miljöpÄverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs pÄ myndigheten och utifrÄn detta utvÀrdera i vilken utstrÀckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpÄverkan.
UtvÀrdering av Trafikverkets ÄtgÀrdsförslag för personpÄkörningar, suicid och plankorsningsolyckor pÄ jÀrnvÀgen i Region VÀst
106 personer omkom eller skadades allvarligt under 2011 pÄ jÀrnvÀgen i Sverige. Trafikverket jobbar stÀndigt med att förbÀttra sÀkerheten bÄde inom och pÄ jÀrnvÀgen, allt i enighet med deras vision som lyder, MÄlet för sÀkerhet inom jÀrnvÀgstransportomrÄdet Àr att antalet omkomna och allvarligt skadade inom jÀrnvÀgstranssportomrÄdet fortlöpande ska minska.Trafikverket Àr en statlig myndighet i Sverige som ansvarar för lÄngsiktig planering av infrastrukturen samt för byggande, drift och underhÄll av de statliga vÀgarna och jÀrnvÀgarna. De Àr ocksÄ skyldiga att utreda alla olyckor som sker pÄ jÀrnvÀgen och komma med ÄtgÀrdsförslag sÄ att liknande olyckor inte sker i framtiden.Den hÀr rapportens huvudsyfte var att granska och följa upp de ÄtgÀrdsförslag av fysisk karaktÀr som Trafikverkets olycksutredare har angivit i sina utredningsrapporter och se vilka ÄtgÀrder av dessa som blivit genomförda. Rapporten behandlar olyckstyperna personpÄkörningar, suicid samt plankorsningsolyckor i Region VÀst, som bestÄr av Hallands, VÀstra Götalands och VÀrmlands lÀn. Tidsperioden för olyckorna Àr 2005-01-01 till 2012-05-31.
Företagslokalisering i Angered ? hinder och drivkrafter i en segregerad stadsdel
NÀr företag ska besluta var man ska etablera sin verksamhet finns det en rad olika lokaliseringsfaktorer som spelar in: bland annat nÀrhet till marknader och andra företag, platsens kostnad och infrastruktur, tillgÄng till rÀtt arbetskraft, statlig pÄverkan samt företagsklimat och livskvalitet. Angered, som Àr Göteborgs mest segregerade stadsdel, har en vÀldigt hög arbetslöshet och fÄ arbetstillfÀllen inom den privata sektorn. För arbetssökande i segregerade bostadsomrÄden Àr nÀrhet till arbetsmarknaden viktigt för chanserna till att fÄ jobb och Angered behöver dÀrmed göras mer attraktivt för företag.Den hÀr studiens syfte var att undersöka hinder och drivkrafter för lokalisering av arbetstillfÀllen inom den privata sektorn i Göteborgs segregerade stadsdel Angered. Uppsatsens frÄgestÀllningar var:1. Vilka Àr de frÀmsta orsakerna bakom bristen pÄ arbetstillfÀllen inom den privata sektorn lokaliserade i Angered?2.
Tryggare kan ingen vara: Trygghet i förhÄllande till SjukförsÀkringen
Detta Àr ett examensarbete inom Sociologi (C/D) vid LuleÄ Tekniska Universitet med det övergripande syftet: Att undersöka och definiera mÀnniskors upplevelse av trygghet i förhÄllande till sjukförsÀkringen och hur viktig tjÀnstemÀn som möter berörda individer och individerna sjÀlva uppfattat att individens upplevelse av trygghet Àr för rehabilitering till arbete.Det Àr en mycket liten andel personer som blir nekad/fÄr indragen sjukpenning eller utförsÀkras. Men Att risken finns, och att regelverket upplevs svÄrt att förstÄ för det egna konkreta Àrendet gör att upplevelsen av trygghet minskar. Att regelverket förÀndras och vilken praxis som tillÀmpas kan göra det svÄrt för individen att kÀnna tillit till systemet eftersom praxis inte alltid samstÀmmer med regelverket. Samtidigt som reglerna för sjukskrivning harförÀndrats sÄ att fler sjukskrivna förlorar sina arbeten, har arbetsmarknaden förÀndrats vilket kan göra det Ànnu svÄrare för den med begrÀnsad arbetsförmÄga eller sjukskrivningshistorik att finna nytt arbete.Studien har en teoretisk grund utifrÄn Anthony Giddens Modernitet och sjÀlvidentitet och Ulrich Beck RisksamhÀllet men ocksÄ senare sociologisk forskning gjord av Daniel Melén SjukförsÀkringssystemet och andra relevanta artiklar, böcker och aktuella studier bland annat SocialförsÀkringsrapporter.Studien Àr genomförd under hösten 2014 och omfattar 13 intervjuer med tjÀnstemÀn inom Arbetsförmedlingen, FörsÀkringskassan, Socialförvaltningens försörjningsstödsenhet samt personer som inte yrkesmÀssigt möter sjukskrivna, hÀlften av alla informanterna har egen erfarenhet av lÀngre sjukskrivning. Urvalet inför intervjuerna har gjorts med en kombinationav subjektivt urval och snöbollsurval.I denna studie framgÄr det att trygghet rörande individens ekonomi Àr av stor betydelse för en gynnsam rehabilitering och ÄtergÄng i arbete/att klara av att hantera förÀndringar och vara förÀndringsmotiverade.
Verksamhetsstyrning inom en offentlig organisation : En fallstudie av styrningens utformning och praktiska tillÀmpning
SammanfattningOffentliga organisationer Àr ofta komplexa vilket innebÀr utmaningar i utformning och genomförande av styrning. Ett flertal internationella studier har publicerats om styrning inom den offentliga sektorn. Dock behövs ytterligare empiriska studier och teoretisk utveckling för att ge stöd till chefer inom offentlig sektor för att de ska kunna utnyttja resursstyrningens potential.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur styrning praktiskt tillÀmpas vid valda förvaltningar inom Region Gotland, samt vilken kongruens som finns mellan de olika styrmodeller som anvÀnds.Region Gotland Àr en av mÄnga offentliga organisationer i Sverige som har tillÀmpat NPM-principer. Kundorientering, decentralisering och anvÀndning av styrmodeller utvecklade för det privata nÀringslivet genomsyrar organisationen. Det Àr flera olika former för styrning och ett antal olika styrmodeller tillÀmpas samtidigt. En kombination av olika former av styrning och styrmodeller utgör en styrmix inom organisationen.Empiriska data samlades genom semi-strukturerade intervjuer samt genom analys av Region Gotlands skriftliga styrdokument.
Den regionaliserade rovdjursförvaltningen: Om demokratisk legitimitet
Under det senaste decenniet har en förĂ€ndring skett i formerna för samhĂ€llsstyrning, vilket ofta beskrivs som en övergĂ„ng frĂ„n government till governance (Hill, 2007: 18-20). De governancebetonade styrprocesserna vilar pĂ„ andra demokratiideal Ă€n det traditionella representativa, nĂ€mligen det deliberativa ? vilket i praktiken innebĂ€r sĂ„vĂ€l begrĂ€nsningar som möjligheter för demokratin. Ett brett deltagande, nĂ€rhet till medborgarna och effektivitet tycks vara de nya ledorden för statlig styrning (Ostrom, 1994; Carlsson & Berkes, 2005; PĂriz, 2005), samtidigt som forskare befarar att andra demokratiska kĂ€rnvĂ€rden sĂ„som ansvarsutkrĂ€vande och politisk jĂ€mlikhet riskerar att hamna i skymundan (March & Olsen, 1989: kap 7). Hur övergĂ„ngen till nya styrformer pĂ„verkar demokratin, ur en legitimitetsaspekt, Ă€r en aktuell frĂ„ga i Sverige dĂ„ governanceprĂ€glade styrprocesser sĂ„som samförvaltning blivit ett vanligt inslag i den svenska förvaltningsmodellen.
Mutor och Bestickning : inom den privata sektorn
Mut- och bestickningsreglerna Äterfinns i 17 och 20 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) och reglerar förhÄllandet nÀr en arbets- eller uppdragstagare fattar ett beslut pÄ grund av otillbörlig pÄverkan i form av muta eller bestickning. Ursprungligen tillkom reglerna för att kontrollera den statliga sektorns myndighetsutövning men eftersom samhÀllets utveckling lett till ökade privata inslag har lagstiftningen kontinuerligt uppdaterats och idag omfattas anstÀllda inom bÄde privat och statlig sektor.För att kampen mot korruption ska bli sÄ effektiv som möjligt Àr det viktigt att angripa problemet pÄ sÄvÀl nationellt som internationellt plan. Denna uppsats har undersökt vilka möjligheter som stÄr till buds för att Ätala en svensk privatanstÀlld för korruptionsbrott som begÄtts utanför Sverige. Uppsatsen indikerar pÄ att lagstiftningen i dagslÀget Àr otillrÀcklig för att binda privatanstÀllda till mut- och bestickningsbrott. Lagens nuvarande utformning innebÀr att privatanstÀllda endast riskerar Ätal om deras huvudman vÀljer att anmÀla transaktionen, alternativt om Äklagaren finner det pÄkallat frÄn allmÀn synpunkt.
Ăr god redovisningssed fortfarande god sed?
SammanfattningBokföringsnÀmnden (BFN) Àr en statlig myndighet under regeringen som Àr statens expertorgan pÄ redovisningsomrÄdet. De ansvarar för att frÀmja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrÄn praxis. Redovisningen har dock gÄtt frÄn att ha styrts utifrÄn principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. PÄ senare tid har nÀmligen BFN antagit en ny strategi genom att utfÀrda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillÀmpa frÄn 2014.Problematiken Àr att BFN inte har nÄgon föreskriftsmakt utan endast fÄr ge ut allmÀnna rÄd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstÄr en konflikt bÄde gÀllande hur reglerna skall tolkas samt vad som gÀller juridiskt.VÄrt syfte Àr att förstÄ hur de kommande regelverken frÄn bokföringsnÀmnden uppfattas samt hur de kommer att pÄverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen anvÀnder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.
Skogsskador i Sverige: vilka Àr de vanligaste skogsskadorna samt fakta om Àlgen och dess betydelse för skogsskador, omfattning, mÀtmetoder och ÄtgÀrder
Skogen Àr en förnyelsebar naturresurs om den sköts pÄ rÀtt sÀtt. VÀsentligast för ett hÄllbart skogsbruk Àr att avverkningen Àr i balans med ÄtervÀxten. Detta innebÀr att det endast finns en begrÀnsad mÀngd virke för skogsindustrin att tillgÄ. För att den avverkade skogen skall hÄlla sÄ hög kvalitet som möjligt Àr det viktigt att den vÀxande skogen inte skadas. Den vÀxande ungskogen pÄverkas inte bara av skogsskötselÄtgÀrder i olika varianter, utan Àven av mer svÄrpÄverkade faktorer som exempelvis klimatförÀndringar och miljö, svamp-, insekts- och viltangrepp.