I denna studie har man granskat 15 sjukskrivningsintyg som kommit i retur från Försäkringskassan till Leksands Vårdcentral under tiden mars-oktober 2009. Till dessa valdes 30 kontroller, två för varje intyg i retur, som matchades enligt ?samma doktor?, ?samma vecka? och ?samma diagnosgrupp?. Vid en statistisk jämförelse av olika variabler på intygen som kommit i retur och dess kontroller fann man att man inte kunde peka ut någon enskild faktor som avgörande för om ett intyg kommer i retur. I några fall hade sjukskrivningens längd överskridit sex månader och försäkringskassan ville därför ha patientens arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden istället för mot patientens nuvarande arbetsuppgifter.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt var att unders?ka effekten av medelhavskost p? HbA1c j?mf?rt med annan kost hos vuxna ? 18 ?r med prediabetes och diabetes typ 2. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes den 29 mars 2023 i databaserna Scopus och Pubmed. Inklusionskriterier var vuxna ? 18 ?r med prediabetes eller diabetes typ 2, intervention och kontroll var medelhavskost j?mf?rt med annan kost och utfallsm?ttet var HbA1c. Vidare inklusionskriterier var RCT som studiedesign, studien skulle p?g? i minst tolv veckor, humanstudier samt studier gjorda p? svenska/engelska.

Ägarlägenheten är den senaste lagstiftade uppla?telseformen i Sverige. En ägarlägenhet är en tredimensionell fastighet som är avgränsad både horisontellt och vertikalt. Ägarlägenheten medför enskilt ägande av en lägenhet i ett flerbostadshus i liknelse med ägande av ett småhus.Syftet med examensarbetet a?r att undersöka vilka preferenser som ligger till grund fo?r köpet av ägarlägenheter i Sverige.

Kantzoner är områden där olika ekosystem möts och de varierar i skarphet och omfattning. Områdena erbjuder hög biologisk diversitet då de är en blandning av de mötande ekosystemen samt erbjuder särskilda mikroklimat. Den biologiska diversititen påverkas av bredden, längden och strukturen på kantzonen och de har en biologisk betydelse i och med att de erbjuder habitat, skydd och föda till flera arter. För att påvisa var i landskapet det finns kantzoner kan verktyget GIS användas. I arbetet användes GIS för att avgränsa områdena som arbetet skulle handla om samt för att slumpa ut punkter för inventering i kantzonerna i dessa områden.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och språkstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper än jämnåriga utan dessa svårigheter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än så länge har ingen sådan studie genomförts på barn i Sverige och då förskolepersonal utgör en del av små barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig från attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulär med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades där 24 egenskaper placerades vid ändpunkterna på skalorna. Spontantal spelades in från en pojke på 4;3 år med avvikande tal.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och språkstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper än jämnåriga utan dessa svårigheter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än så länge har ingen sådan studie genomförts på barn i Sverige och då förskolepersonal utgör en del av små barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig från attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulär med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades där 24 egenskaper placerades vid ändpunkterna på skalorna. Spontantal spelades in från en pojke på 4;3 år med avvikande tal.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för fotbollens komplexitet och att närma sig en modell för hur man på ett mer objektivt sätt kan analysera avslut. Vi har använt oss av videoobservationer på 25 av MFF:s matcher i allsvenskan 2006. Med hjälp av tidigare forskning har vi tagit fram ett analysformulär för avsluten och ett för hörnorna. Dessa består av elva respektive tio faktorer som används för att beskriva varje avslut respektive hörna. MFF har 341 avslut och gör 42 mål. Mer än tre fjärdedelar av avsluten kommer efter anfall med tre eller färre passningar. Avslutaren använder sig av ett tillslag i lite mer än hälften av alla avslut och vid 74 % av målen.

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.