För företag som verkar på den dynamiska och konkurrenskraftiga modemarknaden är den storautmaningen att skapa en hållbar konkurrensfördel för att på ett lönsamt sätt vinna kampen omkunden. Ett viktigt verktyg är en effektiv och flexibel inköpsprocess. Utformningen avinköpsprocessen avgör förmågan att möta den krävande modekundens efterfrågan. Vår studie avseratt undersöka hur inköpsprocessen bör organiseras hos en produktutvecklande modedetaljist för attvara effektiv och kunna möta marknadens förändringar. För att påvisa ämnets praktiska relevans ochförtydliga problematiken används ett fallföretag där kvalitativa empiriska undersökningar har utförts.En inköpsprocess består av olika aktiviteter som tillsammans påverkar processens utfall.

Syftet med denna studie har varit att, med utgångspunkt från marinens haveristatistik för grundstötningar, söka dominerande riskfaktorer för fartygens framförande, se i vilken omfattning uppföljning genomförs och hur dragna erfarenheten används och kan utvecklas inom militär sjöfart. Vi har även undersökt om det går att finna några gemensamma orsakssamband mellan olika attribut för fartyg som grundstöter. De viktigaste iakttagelserna i studierna är att: ?    risker i samband med praktisk navigationsutbildning i skärgård bör analyseras vidare, varvid kommunicerade färdighetsnivåer, dess bibehållande och examination utgör centrala delar?    risker i samband med omorganiseringar och nya organisationer bör klarläggas?    risker vid nya fartygssystem eller metoder bör analyseras?    avvikelsesystemet i Försvarsmaktens sjösäkerhetssystem kan i sig angränsa till större avvikelse?    systemet fungerar inte fullt ut, då förmågan brister i att långsiktigt och systematiskt identifiera, analysera och förankra betydelsefull kunskap?    avvikelserapporteringssystemet, DIUS-M, har stora brister. Återrapportering, revisionsresultat och rapportering av ?närahändelser/near misses? inom nautik saknas i stort sett helt.

Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter.I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index).

Naturbetesmarker är en av de mest artrika naturtyperna i Sverige men har under de senaste hundra åren blivit allt färre och mer fragmenterade i det svenska landskapet. För att motivera markägare att öppna upp igenväxta och övergivna marker delas det ut bidrag varje år för att markerna skall restaureras och bete eller slåtter skall återinföras. Vilken långvarig effekt restaureringen har på naturbetesmarkens artdiversitet är bristfälligt utvärderad och dokumenterad. Jag har undersökt hur reproduktionen hos två vanliga gräsmarksarter, gökärt (Lathyrus linifolius) och gullviva (Primula veris), påverkas beroende på om betesmarken är eller har varit övergiven. Frön från tre olika markkategorier samlades in; kontinuerligt betade, övergivna och restaurerade.

Arbetet mot lättare och bränslesnålare lastbilar går framåt på Scania CV AB, en ny generations hytter är att vänta i vilken höghållfast stål i viss utsträckning ersätter de idag använda mjuka stålen. Komponenter och hyttstrukturer kan därmed med bibehållen styrka göras tunnare och lättare. Bytet mot höghållfasta stål kan ställa särskilda krav på bland annat svetsningen, syftet med detta examensarbete är som en följd av detta att undersöka svetsbarheten i det höghållfasta materialet Docol 600DP och ur ett hållfasthetsperspektiv jämföra detta med det idag använda DX54. Arbetet har bland annat genom statistisk försöksplanering, punktsvetsning och dragprovning resulterat i svetsytor i vilka hållfasthetsvärden kan erhållas utifrån svetsens elektrodkraft, strömstyrka och svetstid. Svetsytorna ger även svar på de tre olika parametrarnas individuella inverkan på svetsens hållfasthet, här ligger strömstyrkan först följd av svetstiden och elektrodkraften.

Det krävs inte lång tid för en brand att ödelägga en byggnad och dess innehåll. Brand är alltid ett hot mot våra byggnader och följderna kan bli katastrofala, både gällande människoliv och ekonomiska värden. När det kommer till kulturbyggnader kan en brand även resultera i att historiska värden och delar av vårt kulturella arv går förlorade. Det är dock inte bara bränder som kan skada denna typ av byggnader, utan även olämpliga brandskyddsåtgärder. Av denna anledning är det väsentligt att arbete med brandskydd i kulturbyggnader sker på ett sätt som inte förstör det som ska skyddas.

Mycket forskning har genom de senaste 50 åren studerat huruvida det går att prestera bättre än en marknadsportfölj. Har fondförvaltare egentligen någon förmåga att generera extra avkastning till sina investerare? Om aktörer i de finansiella marknaderna enligt den klassiska effektiva marknadshypotesen ej skulle kunna prestera överavkastning mot en marknadsportfölj (Fama, 1970), vad skulle då avgöra om en individ skulle få jobbet som fondförvaltare? Vad skulle avgöra om fondförvaltaren inte förtjänar att sitta på sin tjänst? Syftet med denna uppsats är att undersöka den senare av dessa frågeställningar. Först analyseras huruvida fondförvaltares prestation skiljer sig från en marknadsportfölj. Vi undersöker sedan sambandet mellan fondförvaltares prestation och sannolikheten att ansvaret för fonden övergår till en ny förvaltare.

Ledinflammation är ett vanligt problem inom smågrisproduktionen, där cirka 10 % av alla födda smågrisar drabbas av ledinflammation under sin livstid. Ledinflammation orsakar både smärta hos grisen och ekonomiska förluster för lantbrukaren, genom nedsatt tillväxt och ökad arbetstid för behandlingar samt kostnader för medicin. En tidig och stor järninjektion har ansetts vara en bidragande orsak till ledinflammation bland vissa forskare. Överflödet av järn ger en gynnsam uppförökningsmiljö för bakterier. Järnet har flera funktioner i kroppen, bland annat i uppbyggnaden av blodet. Blodets röda färg kommer från hemoglobin som har till uppgift att transportera syre och koldioxid mellan lungorna och övriga vävnader.

Bakgrund och problem: Från och med 2005 tillämpar alla noterade företag i Sverigestandarden IFRS 3 gällande Rörelseförvärv. Enligt denna standard skrivs goodwill inte längreav utan istället skall företagen varje år utföra nedskrivningsprövning för att fastställa omnedskrivningsbehov föreligger. Den nya regleringen ökar utrymmet för företagsledningarsmöjlighet till bedömningar. Goodwillposten har under senare år ökat i förhållande till totalatillgångar varför hanteringen av denna post i stor utsträckning påverkar företagens finansiellarapporter. 2008 är det första året efter den nya regleringens införande som har drabbats av enkonjunkturnedgång, då risken för nedskrivningar av goodwill ökar.

Ledinflammation är ett vanligt problem inom smågrisproduktionen, där cirka 10 % av alla födda smågrisar drabbas av ledinflammation under sin livstid. Ledinflammation orsakar både smärta hos grisen och ekonomiska förluster för lantbrukaren, genom nedsatt tillväxt och ökad arbetstid för behandlingar samt kostnader för medicin. En tidig och stor järninjektion har ansetts vara en bidragande orsak till ledinflammation bland vissa forskare. Överflödet av järn ger en gynnsam uppförökningsmiljö för bakterier. Järnet har flera funktioner i kroppen, bland annat i uppbyggnaden av blodet. Blodets röda färg kommer från hemoglobin som har till uppgift att transportera syre och koldioxid mellan lungorna och övriga vävnader.

I takt med att städer runt om i världen växer ökar fokuseringen på miljöproblemen och därmed höjs kraven på ett välfungerande distributionssystem för olika typer av gods. Ett sätt att försöka lösa denna problematik är att samdistribuera gods, vilket har undersökts i olika internationella och nationella projekt. I det nationella projektet SAMLIC, samordnad varudistribution till Linköpings city, har liknande problematik dryftats men med den skillnaden att fokus ligger på att skapa ett ekonomisk och logistiskt effektivt distributionssystem för alla inblandade parter. Bieffekterna av en sådan fokusering blir särskilt positiva eftersom även bättre miljö och service uppnås.En viktig aspekt då det gäller SAMLIC-projektet är att initiativet till att starta ett projekt inom ramen för samdistribution av varor i Linköpings city ursprungligen kommer från näringslivet. Anledningen till att ett initiativ till ett samdistributionsprojekt togs under år 2000 var att näringslivet insett att mängden leveranser in i och ut ur Linköpings innerstad gav upphov till trängsel och därmed stora trängselkostnader.

Fetma hos hund är ett ökande problem med flera allvarliga hälsoaspekter. Det finns ett flertal sätt att mäta andelen kroppsfett, men ingen metod som inte kan kritiseras på en eller flera punkter. De metoder som tas upp i denna studie är exempelvis morfometriska tekniker, ultraljud och absorptiometriska metoder. Predisponerande faktorer till fetma, bland annat överkonsumtion av energi, brist på fysisk stimulans, ålder, kastration och interaktion mellan djur och ägare diskuteras också. Slutligen ges förslag på möjligheter att behandla fetma hos hund med en praktisk handledning till veterinärer och djurkliniker. Syftet med denna studie var att kartlägga svenska hundars hull samt studera deras utfodrings- och motionsvanor i form av en enkätstudie.

Bakgrund och problemDet finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde.

Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland. Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fossila bränslen till fördel för mer uthålliga alternativ. Ett av dessa alternativ är hyggesrester i form av grenar och toppar (grot). Innan avverkning sker har en uppskattning gjorts rörande mängden potentiell uttagbar grot på en trakt. Efter att uttag skett och groten flisats och inmätts har SEBAB kunnat se stora skillnader mellan den första framräknade mängden och den slutliga inmätta.

Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland. Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fossila bränslen till fördel för mer uthålliga alternativ. Ett av dessa alternativ är hyggesrester i form av grenar och toppar (grot). Innan avverkning sker har en uppskattning gjorts rörande mängden potentiell uttagbar grot på en trakt. Efter att uttag skett och groten flisats och inmätts har SEBAB kunnat se stora skillnader mellan den första framräknade mängden och den slutliga inmätta.