I skollagen (SFS 2010:800) finns beskrivet ?Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag? (8§). Likvärdigheten i svensk skola har fallit sedan slutet av 1980-talet och en betydande andel elever går ut grundskolan utan att klara de grundläggande nationella målen. Skillnaderna mellan elevernas resultat i svenska kommuner är märkbart stora. Forskning visar att det finns många faktorer, såväl interna som externa, vilka påverkar elevernas skolresultat.

Kunskapens makt är stor, men när den används fel blir den förödande. Rådande diskurser producerar kunskap om muslimer där muslimska män framställs som våldsbenägna och där muslimska kvinnor ofta blir en symbol för förtryck. Dessa stereotypa bilder bidrar sedan till att muslimer blir utsatta för intolerans, kränkningar och diskriminering i Sverige. Denna studie fokuserar på unga muslimska kvinnors religiösa identitet för att nyansera de stigmatiserade bilderna som finns om muslimska kvinnor. Genom en kvalitativ undersökning med intervju som teknik, lyfter studien fram religion från ett individperspektiv samt hur religiösa individer upplever sin religiositet i förhållande till ett samhälle där sekularisering är en stark norm.

Jag har valt att utreda förändringen av regleringar för tidsbegränsat anställda. Mot bak-grund av att detta är en grupp arbetstagare som växer och som har ett sämre anställnings-skydd än tillsvidareanställda, anser jag att det är ett intressant område att undersöka. Eftersom Sverige numera följer direktiv från EU är mitt syfte att analysera hur svensk arbetsrätt, med fokus på visstidsanställda, har påverkats av EG-rätten. Frågeställningen blir därmed; på vilket sätt har svenska lagar och regler för tidsbegränsat anställda reformerats under Sveriges medlemskap i EU och varför har det skett en förändring? För att besvara frågan har jag valt att göra en litteratur- och dokumentstudie.

Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan valberedning, ägare och styrelse samt utifrån detta studera vilken roll valberedningen har, enligt den Svenska Koden.Vi har utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi både har genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa studien baseras på djupintervjuer av ledamöter i svenska börsnoterade företag, medan den kvantitativa undersökningen resulterar i en statistisk undersökning, som utgår från bolagsstyrningsrapporter i årsredovisningar från 2006.I det teoretiska perspektivet tas den Svenska Koden för bolagsstyrning upp som utgångspunkt och kompletteras med Aktiebolagsslagen (ABL), agentteorin, intressentmodellen, coporate governance, CSR-modellen samt ett genusperspektiv.I empirin redovisas respondenternas yttranden samt den statistiska undersökningen.Vi har med hjälp av empiri och analys kommit fram till ett antal slutsatser; valberedningen har endast en uppgift, vilken är att ta fram förslag om nya ledamöter till styrelsen. Förslagen ska leda till att styrelsen får en så bra sammansättning som möjligt. Valberedningen har till viss del ökat förtroendet för bolagen, genom att processen blivit tydligare samt mer transparant. Vår undersökning visar att nästan samtliga företag som är noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-lista, använder sig av en valberedning, vilket vi ser som ett bra tecken.

Inom EU upprätthålls en inre marknad där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs. Friheterna innebär att all diskriminering på grund av nationalitet i med-lemsstaternas nationella lagstiftning ska avskaffas, vilket följer av EU-rättens företräde framför nationell lagstiftning när regelverken kolliderar.Om en lagstiftning verkar begränsande för någon av dessa friheter måste reglerna rättfärdi-gas eller ändras. Rättfärdigande kan ske genom de fördragsstadgade undantagen eller ge-nom ett undantag som accepterats i EU-domstolens rule of reason-doktrin.De svenska reglerna för uttagsbeskattning har under de senaste åren utvecklats efter EU-rättens praxis. Senast i november i fjol meddelade EU-domstolen ett avgörande som änd-rade förutsättningarna för rättfärdigandet av begränsningar av etableringsfriheten. Den 1 januari i år uppdaterades anståndsreglerna för inbetalningen av uttagsskatten.

Bakgrund: munvård är en grundläggande omvårdnadsåtgärd som bidrar till att förebygga respirator-relaterad lunginflammation, s.k. VAP (?ventilator-associated pneumonia?) och en rad diverse systemiska infektioner. Trots vikten med munvård och förekomsten av PM som beskriver utförande av munhygien på intensivvårdsavdelningar, så tycks det vara en lågprioriterad handling hos intensivvårdspatienter.Syfte: att beskriva sjuksköterskans inställning kring munvård hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning.Metod: kvantitativ studie med beskrivande design som grundas på statistisk analys av data insamlade utifrån ett enkätformulär.Resultat: denna enkätstudie visar att sjuksköterskor prioriterar munvård högt men samtidigt tycker de att det delvis är en undersköterskeuppgift och delegerar ofta uppgiften. Hinder som t.ex.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.

Efter bilens ökande dominans i gaturummet går trenden idag åt att ge andra trafikslag mer plats, där ibland gångtrafikanter. Olika strategier finns för att skapa gaturum på de gåendes villkor, ett växande koncept i Europa är shared space.Detta arbete sker i syfte att analysera planering för gångtrafikanter i gaturummet. Två fallstudier har genomförts, en på Skvallertorget i Norrköping och en på Götgatsbacken i Stockholm. Arbetet undersöker hur planeringen skett i de två fallen, om åtgärderna höjt attraktiviteten och säkerheten på platserna och även hur gångtrafikanterna där upplever det.För de båda fallstudierna har planerare intervjuats och kortfrågeintervjuer har skett med gångtrafikanter på respektive plats. Dessutom har egna observationer gjorts.Skvallertorget, en torgliknande korsning i Norrköping, är ett av Sveriges mest kända exempel på shared space.Götgatsbacken, en populär gågata i Stockholm har flera funktioner både som shoppingstråk och cykelstråk för cykelpendlare.

I skolans styrdokument står att skolan ska gestalta och förmedla jämställdhet, attundervisningen ska ha ett jämställdhetsperspektiv, att killar och tjejer ska ha sammamöjligheter och rättigheter i skolan, att det hör till skolans uppdrag att uppmuntraelever att våga bryta könsnormer samt att det är förbjudet att elever diskrimineras pågrund av kön i skolan. Därför är syftet med denna studie att undersöka tjejers ochkillars upplevelser av huruvida gymnasieskolan uppfyller styrdokumentensföreskrifter: huruvida de upplever att skolan är jämställd. Studiens resultat tyder på attkillar upplever att skolan är jämställd i större utsträckning än tjejer. Detta eftersom enstörre del av killarna än tjejerna upplever att lärare talar likadant till killar och tjejer,att lärare tillåter killar och tjejer talar lika mycket i klassrummet, att tjejer och killarhar lika stor möjlighet att få höga betyg, att jämställdhet ingår i undervisningen samtatt risken att bli diskriminerad och kränkt inte finns. Dessutom har killarna i störreutsträckning än tjejerna svarat ja på frågan om de anser att skolan är jämställd.Således upplever tjejerna i mindre utsträckning att skolan är jämställd.

Jakttraditionen är ett exempel på speciesism ? diskriminering av en individ på grund av dess arttillhörighet. Jakten rättfärdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma värde som människans. Men jakten är också ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fält. Denna text är en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat på en undersökning av språket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrån kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, våldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhållningssätt, och som därmed är förutsättningar för jaktens varande och rättfärdigande.

Arbetsgivarens fria anställningsrätt är en allmän rättsgrundsats som kan härledas till Decemberkompromissen år 1906. Då kom SAF och LO överens om bland annat arbetsgivarens rätt att fritt anställa. Denna rätt har sedan begränsats genom lagstiftning. En arbetsgivare bestämmer huruvida det finns behov av arbetskraft och om anställning är det rätta sättet att tillmötesgå detta behov. Inför ett slutgiltigt bestämmande om anställning måste dock arbetsgivaren beakta ett antal rättsfrågor.

Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys ge svar på vilka artikeltyper och nyhetssammanhang som oftast förekommer för judendom, kristendom och islam ? de tre abrahamitiska religionerna ? i tidningarna Svenska Dagbladet (SvD) och Sydsvenskan (SDS) för perioderna april 2002, oktober 2002 och motsvarande för 2012.För att nå ökad förståelse för resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen har intervjuer genomförts med en ledarskribent från vardera tidning samt med en representant från vardera religion. De intervjuade har bland annat fått ge sin uppfattning kring hur religionsnyheter ser ut idag jämfört med tio år sedan.Den kvantitativa studien består av 283 analyserade artiklar, av vilka 118 behandlar islam, 109 kristendom och 56 judendom. Kristendom dominerar för inrikesnyheterna och islam för utrikesnyheterna. Inom de inrikesartiklar som berör islam dominerar sammanhanget diskriminering, medan kultur och antisemitism utmärkte kristendom respektive judendom.

Genom tiderna har HBTQ-personer varit en starkt marginaliserad grupp i samhället som varit utsatta för förtryck. Hälso- och sjukvård har inte varit ett undantag, utan har baserats på heterosexualitet som norm. I sjuksköterskans profession ingår att värna om alla människors lika värde. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och beskriva vilka erfarenheter HBTQ- personer har av möten med hälso- och sjukvårdspersonal samt vilka förhållningssätt hälso- och sjukvårdspersonal har till HBTQ-personer. Nitton vetenskapliga artiklar analyserades med integrerad analysmetod utifrån två olika frågeställningar.

Denna eventstudie syftar till att undersöka hur ett byte av noteringslista påverkar kumulativ onormal avkastning (CAR) 1 till och med 12 månader efter genomfört byte. I studien undersöks därför utförda byten av noteringsplats på den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 1995-2009. I studien beräknas onormal avkastning delvis med marknadsmodellen (MM) som grund, men också med Fama & French tre-faktormodell (FF) för att öka reliabiliteten. Vidare undersöks om skillnader i CAR föreligger under olika tidsintervall samt om olikheter förekommer efter att berörda företag delats in i undergrupper baserade på typ av byte, industri samt storlek. Slutligen testas utifall den eventuella kumulativa onormala avkastningen är signifikant skild från noll med student t-test samt om det föreligger skillnader i medelvärde i de olika undergrupperna.

I samhällsdebatten om hur det hållbara samhället ska uppnås framhålls idag allt oftare individens bidrag till miljöproblemen samt dennes ansvar för sina handlingar och dess konsekvenser. Hur individbeteenden bäst förändras råder det dock delvis delade meningar om, och i den debatten står Ecological Citizenship-teorin för en syn på långvariga beteendeförändringar som styrda av vår inre motivation. Man antar ett samband mellan individens medvetenhet om miljökonsekvenserna av sina handlingar och dess beteende, och att detta samband förmedlas via en positiv attityd till individens personliga miljöansvar. Det är dessa samband som studeras i denna uppsats, med hjälp av statistisk analysmetod undersöks miljömedvetenhetens direkta och indirekta effekter dels på aggregerat miljöbeteende, och dels på tre olika typer av miljöbeteenden, nämligen resurssparande beteenden, transportbeteenden samt konsumentbeteenden.Resultaten av studien visar på att en indirekt effekt av miljömedvetenhet på aggregerat miljöbeteende via attityd till ansvar mycket riktigt föreligger, en dryg tredjedel av den totala effekten av miljömedvetenhet går vägen via ansvar. För de tre undergrupperna av miljöbeteenden framträder resurssparande beteenden som mest påverkade av både miljömedvetenhet och attityd till ansvar, men det är för transportbeteenden som den indirekta effekten utgör störst andel av den totala effekten.