Denna studie har fokus på KME-studenternas kunskaper och profilering samt dess relation till varandra. Syftet med undersökningen är att undersöka KME-studenternas sidoämnesval och grunden till dessa val samt att synliggöra KME-pedagogernas profilering i relation till förskolans, grundskolans och fritidshemmens verksamheter. Studien utgår ifrån följande frågeställningar; Vilka sidoämnen väljer KME-studenterna? Utifrån vilka premisser upplever studenterna sig göra dessa val? Hur synliggörs KME-pedagogiken i studenternas uttryck för profilering inför mötena med verksamheter som möjliga framtida arbetsgivare? Hur stor påverkan har skolans, förskolans och fritidshemmens traditioner för KME-pedagogernas upplevelse om sin yrkesroll, läraridentitet och kompetens? Jag har använt kvantitativa metoder för att skapa statistik kring KME-studenternas (påbörjad utbildning 2007-2008) sidoämnesval utifrån materialet från Malmö Högskolas studentregister (2010). Materialet till denna del av undersökningen täcker därigenom hela den behandlade populationen.

Ända sedan industrialismens början har det pågått en ständig inflyttning till städerna från landsbygden. Denna urbanisering har lett till bostadsbrist i de centrala delarna av många städer. För att möjliggöra fler bostäder på dessa platser har staden börjat byggas inåt - förtätas. Förtätning är en ?kompakt utbredning? av staden och innebär att redan bebyggda platser inom stadsgränsen exploateras ytterligare.

Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och globalisering känns därmed som en självklarhet i dagens samhälle. Att något är en självklarhet behöver dock inte betyda att det är bra, varför det finns anledning till att undersöka vilken effekt globaliseringen egentligen har haft och kan komma att få på den svenska välfärden. Eftersom välfärd ofta mäts som tillväxt i BNP är det också detta mått som används i denna uppsats.  Syftet med denna uppsats är tudelat där den första delen består av att ta fram en modell inne­fattande faktorer av globalisering, som förklarar Sveriges BNP-utveckling mellan åren 1980 och 2008. Den andra delen av syftet är att, genom användande av den framtagna modellen, analysera hur globalisering har påverkat och kan komma att påverka den svenska BNP-tillväxten fram till år 2050.Studiens metod består av en teoretisk och en empirisk del. Det teoretiska momentet utgörs av en litteraturstudie i dels globalisering och dels tillväxt vilken mynnar ut i en Solow-modell med humankapital som är utvidgad med faktorer av globalisering.

Titel: Svag efterfrågan på nyproducerade bostadsrätter ? en studie av bostadsrättsmarknaden Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Lina Nilsson Handledare: Agneta Sundström Datum: 2012 ? juni Syfte: Studiens syfte är att undersöka om prisbilden på den lokala bostadsrättsmarknaden kan orsaka svag efterfrågan på nyproducerad bostadsrätt. Bostadsmarknaden i Norrköping har valts ut som ett case och ett delsyfte är att jämföra Norrköping med andra kommuner för att se om det finns eventuella avvikelser. Metod: Arbetet har bedrivits både genom kvalitativ- och kvantitativmetod. Den kvalitativa delen har bestått av att tolka insamlat material till exempel från intervjuer med fastighetsmäklare, fastighetsvärderare och banktjänstemän. Den kvantitativa metoden har använts för att med hjälp av statistik klargöra prisbilden på bostadsrättsmarknaden i Norrköping och för att kunna göra jämförelser med andra kommuner. De teorier som arbetet utgår ifrån är beslutsteori och marknadsteori som båda härrör till den mikroekonomiska teorin. Resultat och slutsats: Den här studien har visat att de högsta boendeutgifterna i Norrköping erhålls i nyproducerad hyresrätt och nyproducerad bostadsrätt.

Syftet med denna studie är att undersöka och skapa förståelse för vilka framgångsdrivarna är för företagsekonomiska institutioner.För att kunna uppfylla syftet har vi tagit fram BEN-modellen. Modellen består av ett antal framgångsdrivare som kan leda till konkurrensfördelar samt bestående konkurrensfördelar för en företagsekonomisk institution. Dessa leder i sin tur till framgång, något som vi själva definierat med fyra olika mätbara variabler; söktryck, genomströmning av studenter, ställning i arbetslivet samt forskningsproduktivitet.Studien har genomförts på tre olika företagsekonomiska instituitioner där intervjuer och samtal genomförts med personer i ledande befattning på respektive institution. Som komplement till intervjuerna har empiriskt material insamlats i form av statistik för att kunna utröna hur framgångsrika de är enligt BEN-modellen.Studien visar att ambition och entreprenörsskap är två viktiga framgångsdrivare. Dessa två drivare kan en institution erhålla genom finansiella resurser.

Bakgrund: Idag används skattepengar för att finansiera kartläggandet av ungdomars olika typer av missbruk. I många undersökningar, bland annat återkommande statistik från Socialstyrelsen och CAN (Centralorganisationen för Alkohol- och Narkotikaupplysning), beskrivs ungdomars drogkonsumtion. Vad som däremot saknas är någon som tar ansvar för hur antidrogbudskap bör utformas om den på ett så effektivt sätt som möjligt ska kunna ändra ungdomars attityder och minska experimentlustan med droger. Frågeställningar: Hur sker kommunikationen av antidrogbudskap till ungdomar idag? Hur uppfattas kommunikationen och budskapen av den tilltänkta målgruppen? Syfte: Syftet med vår uppsats är att kartlägga i vilken utsträckning antidrogbudskap kommuniceras till ungdomar men också hur denna kommunikation ser ut.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män.

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Sverige och övriga nordiska länder väljer en planerad hemförlossning. Organisationen för en planerad hemförlossning varierar mellan de nordiska länderna. Det är inte känt hur nöjda dessa kvinnor är med sin hemförlossning, det är därför av intresse att öka kunskapen om hur nöjda kvinnor i Sverige och Norden är med sin planerade hemförlossning.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva förekomsten av nöjdhet hos kvinnor som genomgått en planerad hemförlossning samt att jämföra förekomsten av nöjdhet hos kvinnor i Sverige med Danmark, Norge och Island.Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat 2010-2013 inom ramen för forskningsnätverket ?Nordic Homebirth? via en enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män.

Från det välkända begreppet företagskultur har ett nytt begrepp vuxit fram, Säkerhetskultur. Detta kan ses som en förlängning på det tidigare begreppet där säkerheten ställs i rampljuset. Det sägs att åkeribranschen som helhet har en dålig säkerhetskultur samtidigt som ett bristfälligt säkerhetsbeteende är ett tecken på en högre skaderisk för företagen. Men vad har egentligen säkerhetskulturen för betydelse?Syftet med uppsatsen är att förklara hur säkerhetskulturen ser ut i åkeriföretag.För att kunna besvara syftet med uppsatsen har en kvalitativ flerfallsstudie genomförts, där de sex åkeriföretagen A till F har undersökts.

I kvällstidningen Aftonbladet har det under flera år publicerats artiklar med långtidsprognoser för sommaren. För prognoserna står en tysk man vid namn Wolfgang Röder, som tidigare arbetat på meteorologiska institutionen vid Freie Universität i Berlin. Röders metod att ställa långtidsprognoser är hemlig, men han har avslöjat för Aftonbladet att han bl.a. studerar vädret under våren och jämför med statistik från tidigare år. Han gör dessutom en rad påståenden om aprilvädrets påverkan på sommarvädret, framförallt juli månad.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur pass bra Röders lång- tidsprognoser är med det verkliga utfallet och utifall hans påståenden om april- vädrets påverkan på sommarvädret stämmer.

Alla aktiebolag är i skrivande stund skyldiga att lämna en årsredovisning med revisionsberättelse. Revisionsberättelsen kan vara ren eller oren. Att den är oren innebär att den innehåller en eller flera anmärkningar från revisorn. Den här uppsatsen ämnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen påverkas av en oren revisionsberättelse. Vi är också intresserade av vilken typ av anmärkningar som förekommer i branschen.

Duroc Rail AB i Luleå laserhybridsvetsar samman plåtar av höghållfast stål inom delområdet Duroc Welding. Då en ökning i efterfrågan förväntas vill man öka produktionen vid svetslinan till att producera 30 plåtar per skift, från dagslägets strax under 20 plåtar. Syftet med examensarbetet har varit dels att få en bättre förståelse för flödet, dels att utreda om något moment vid linan kommer att vara begränsande vid en volymökning. De åtgärder som krävs för att öka produktionen ska identifieras. Vid utförandet av arbetet har bland annat teorier inom statistik och Total Productive Maintenance (TPM) använts. Arbetet inleddes med att en tidsstudie genomfördes samtidigt som kännedom om linan gavs genom observationer av arbetet.

Duroc Rail AB i Luleå laserhybridsvetsar samman plåtar av höghållfast stål inom delområdet Duroc Welding. Då en ökning i efterfrågan förväntas vill man öka produktionen vid svetslinan till att producera 30 plåtar per skift, från dagslägets strax under 20 plåtar. Syftet med examensarbetet har varit dels att få en bättre förståelse för flödet, dels att utreda om något moment vid linan kommer att vara begränsande vid en volymökning. De åtgärder som krävs för att öka produktionen ska identifieras. Vid utförandet av arbetet har bland annat teorier inom statistik och Total Productive Maintenance (TPM) använts.

Bakgrund och problem: Det finns många problem med redovisning i småföretag somdet kan finnas många orsaker till. Företag är per definition en vinstmaximerande enhet.Ekonomi är att hushålla med resurser. Att producera redovisning kräver resurser ochsmåföretagare upplever sig ofta ha kontroll över den ekonomiska situationen utan formellexternredovisning varför nyttan med redovisningen inte alltid uppfattas som stor.Samtidigt finns motiv att fuska med redovisningen för att slippa undan med skatter.Oavsett vad felen beror på, är inte småföretagare fokuserade på vad som är rätt eller fel iredovisningen. Däremot av kostnaden för rätt eller fel i redovisningen. Kunskap omvilka typer av fel som oftast leder till kostnader i form av eventuella skattetillägg ellerstraff bör därför kunna motivera småföretagare till att från början lägga ned tillräckligaresurser på redovisningen och därigenom undvika dessa fel.