Sökresultat:
1156 Uppsatser om Statistik pć bygglov - Sida 58 av 78
Bristidentifiering av materialflöden : Ett systematiskt förbÀttringsarbete med fokus pÄ Atlas Copcos materialförsörjning
Divisionen Underground Rock Excavation pÄ Atlas Copco tillverkar kundanpassade gruvmaskiner i vÀrldsklass till kunder i mer Àn 170 lÀnder. FrÄn inköpsperspektivet Àr majoriteten av leverantörerna svenska men de dyraste komponenterna köps in frÄn utlandet. Detta gör att stora krav stÀlls pÄ bÄde logistiken och produktionssystemet. De senaste Ärens ökande efterfrÄgan har lett till att materialförsörjningen har svÄrt att hantera de volymer som krÀvs och till följd uppstÄr störningar. En effektivisering och kapacitetsökning Àr nödvÀndig och dÀrför kommer detta examensarbete att handla om kartlÀggning av material- och informationsflöde samt bristidentifiering av störningar i materialflödet.
Uppföljning av lokförare pÄ SJ och Green Cargo i Region VÀstra Sverige, med beviljad dispens frÄn hÀlsoföreskrifterna, avseende ev. olyckor eller olyckstillbud
JÀrnvÀgstrafiken i Sverige drivs idag huvudsakligen av SJ (Statens JÀrnvÀgar), som ansvarar för persontrafik och GreenCargo, som ansvarar för godstrafiken.Banverket ansvarar för sÀkerhetsuppföljning av den spÄrbundna trafiken i Sverige. AvsevÀrda tekniska förbÀttringar har lett till betydande ökad sÀkerhet sista 15 Ären. Lok-/tÄgförare arbetar under sÀrskilda medicinska sÀkerhetskrav, reglerade enligt jÀrnvÀgslagen (2004:19) och i JÀrnvÀgsinspektionens föreskrifter( BV-FS 2004:4). Dispens frÄn vissa av dessa sÀkerhetskrav kan emellertid beviljas vid en del handikapp eller sjukdomar. FöretagshÀlsovÄrden har en del av ansvaret för uppföljningar och bedömningar i detta sammanhang.
Taxans effekt pÄ avfallsflödet: en studie av insamling av hushÄllsavfall i tre kommuner med viktbaserad avfallstaxa
MÄnga kommuner arbetar för att minska avfallsmÀngderna. För skapa ett ekonomiskt incitament för detta har 26 av landets 290 kommuner valt att införa viktbaserad avfallstaxa för insamling av hushÄllens avfall. Om den viktbaserade taxan haft den effekt pÄ avfallsflödet som önskats Àr i dagslÀget inte utrett. Detta examensarbete har som syfte att sammanstÀlla erfarenheter och instÀllningar till taxan i utvalda kommuner samt besvara följande frÄgor: - InnebÀr införandet av viktbaserad taxa förÀndrat avfallsflöde? - Om flödet förÀndrats, vilka vÀgar har det dÄ tagit? Bjuv, UmeÄ och Linköping valdes ut för att studera taxans effekter.
Datorbord till Apples datorer
Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.
NÀringslivsutveckling ? En studie om VÄrgÄrda kommun och Götene kommun
Bakgrund och problem: StÀndiga förÀndringar sker i samhÀllet som pÄverkar oss alla mer eller mindre. För att ett samhÀlle ska fungera och utvecklas krÀvs en mÀngd olika faktorer som samverkar. I denna uppsats har vi studerat utvecklingen för tvÄ kommuner, VÄrgÄrda och Götene, nÀr det gÀller befolkning, nÀringsliv samt struktur.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för lokal samhÀllsutveckling och dÀrmed ocksÄ förstÄ hur vi pÄ ett bÀttre sÀtt kan utnyttja de resurser som anvÀnds för att bygga upp samhÀllet.AvgrÀnsningar: Vi har valt att se kommunerna som ett geografiskt omrÄde dÀr mÀnniskor bor och arbetar, alltsÄ inte studerat kommunerna som organisationer. Vi har Àven valt att endast presentera och analysera nÄgra av de största och mest betydelsefulla företagen i respektive kommun. AvgrÀnsning har ocksÄ gjorts nÀr det gÀller vad som studeras i kommunerna, vi har lagt fokus pÄ förÀndringar i det totala invÄnarantalet, förÀndringar i olika Älderskategorier samt utbildningsnivÄ jÀmfört med övriga landet.Metod: DÄ vi till stor del utgÄtt frÄn statistik Àr denna studie mer av kvantitativ karaktÀr, men den har Àven kvalitativa inslag genom att vi gjort tolkningar av den litteratur som anvÀnds.Resultat och slutsatser: UtifrÄn statistiken har vi kommit fram till att inga större förÀndringar har skett i nÀringslivets struktur i kommunerna sedan 1990, men att det inte alltid följt utvecklingen som under samma period skett i Sverige.
Alternativa kylmetoder i kontorslokaler ur ett systemperspektiv : En studie av Stockholms energisystem
DÄ Sverige historiskt sett har haft lÄga priser pÄ el har ett system som anvÀnder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna pÄ el ökat och berÀknas stiga till samma nivÄer som pÄ kontinenten. Behovet att minska energianvÀndningen och dÄ frÀmst el har blivit en viktig frÄga varpÄ Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvÀndningen i svenska lokaler. Rapportens syfte Àr att undersöka hur kontorslokalers energianvÀndning i Stockholmsregionen pÄverkar energisystemet med fokus pÄ anvÀndningen av komfortkyla. Genom att utnyttja fjÀrrvÀrmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs vÀrmelasten sommartid nÀr vÀrmelasten Àr lÄg vilket medför ett ökat underlag för produktion av vÀrme och el i kraftvÀrmeverk. Med data frÄn STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och Är.
Kriminellas Revansch i SamhÀllet- Hinder eller HjÀlp för att Ätererövra ett "Svenssonliv"
Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar pÄ KRIS, Kriminellas Revansch i samhÀllet, under vÄrterminen 2006. Samtliga respondenter Àr mÀn som alla har missbrukat droger och dÀr fyra av fem har varit intagna pÄ anstalt vid ett flertal tillfÀllen. Studien Àr en uppföljning av min C-uppsats ?Att Ätererövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att Äterrehabiliteras till det Svenska samhÀllet?. C-uppsatsen pÄvisade bland annat ambivalensen klienterna kÀnde till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svÄrigheter att Ätererövra ett Svenssonliv.
HUR MAN VINNER ĂVER SPELBOLAGEN : Detta Ă€r ett examensarbete i Statistik dĂ€r författaren beskriver oddssĂ€ttningen samt analyserar svenska elitverksamheten i speedway
För att möta det ökade behovet i ordinĂ€rt boende, som Ă€r kunskaps- och informationsintensivt, dĂ„ alltfler Ă€ldre vĂ€ljer att bo kvar hemma och att fĂ€rre blir beviljad sĂ€rskilt boende gör att behovet av att kvalitetssĂ€kra bland annat lĂ€kemedelshantering och journalföring ökar. Brister i informationsförsörjning och informationsöverföring av informationsflödet i lĂ€kemedelshanteringskedjan gör bl.a. att bristerna skapar merarbete för vĂ„rd- och omsorgspersonal och allvarligt kan försena en patients vĂ„rdprocess.DĂ„ hemtjĂ€nsten och hemsjukvĂ„rden har situationer med arbetstoppar och pressade situationer Ă€r det intressant att studera vilka faktorer som pĂ„verkar genomflödet i lĂ€kemedelshanteringskedjan. Ăven vilka resurser med avseende pĂ„ tid och utrustning som krĂ€vs för att flödet skall fungera i lĂ€kemedelshanteringskedjan Ă€r intressant sĂ„som nĂ€r det inte fungerar.Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga flaskhalsarna i lĂ€kemedelshanteringens informationsprocesser i mikrosystemen hemtjĂ€nsten och hemsjukvĂ„rden med avseende pĂ„ tids- och platsflaskhalsar och organisationella flaskhalsar och se hur dessa flaskhalsar pĂ„verkar flödeseffektivitet och resurseffektivitet samt patientsĂ€kerhet.Till grund för studien som gjorts med en kvalitativ ansats, har nio stycken respondenter, tre distriktssjuksköterskor, fyra vĂ„rdare samt tvĂ„ enhetschefer och MAS för Ărnsköldsvik intervjuats.För de flaskhalsar som identifierats var det tydligast att alla informationsprocesser dĂ€r fax ingĂ„r Ă€r alla en variant av en tids- och platsflaskhals. Exempel pĂ„ organisationella flaskhalsar Ă€r de exempel respondenterna tog upp som underbemanning, tidsbrist av att följa uppstĂ€llda rutiner samt avsaknad av vissa rutiner som pĂ„verkar genomflödet samt informationsprocesser med underprocesser dĂ€r dubbelarbete förekommer.Slutsatserna av studien Ă€r att patientsĂ€kerheten Ă€r överordnad flödeseffektiviteten samt resurseffektiviteten.
Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörer
Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivÄ: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intÀkter Àr ett stort problem för samhÀllet och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar pÄ tydliga förÀndringar i redovisning av löner men mÀrks förÀndringar bland berörda aktörer.FrÄgestÀllning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal pÄ Skatteverket att deras roll har pÄverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet Àr dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de pÄverkats av införandet av Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förÀndringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnÄ syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med bÄde Skatteverket och större och mindre revisionsbyrÄer, pÄ sÄ vis kan vi upptÀcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att fÄ fram relevant data kopplat till vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utgÄ frÄn en kvalitativ studie. DÄ det finns fÄ teorier att utgÄ frÄn inom omrÄdet har vi valt ett induktivt angreppssÀtt och pÄ sÄ sÀtt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland smÄ och stora revisionsbyrÄer.
FörÀldrars upplevelse av kontakten med sitt barn : En jÀmförelse mellan tvÄ neonatalavdelningar i Sverige
SAMMANFATTNING Syfte: Att studera förÀldrars upplevelse av att kunna tolka sitt barns behov och mÄende samt upplevda kompetens i förÀldrarollen efter att barnet har vÄrdats pÄ neonatalavdelning. Metod: En jÀmförande kvantitativ studie med deskriptiv explorativ design som Àr en del av ett större projekt som genomförts vid tvÄ neonatalavdelningar i Sverige. En vecka efter barnets utskrivning frÄn neonatalavdelningen samt vid tvÄ mÄnaders korrigerad Älder fick barnets mamma och pappa varsin enkÀt, innehÄllande bland annat en förÀldra-attitydskala, hemskickad. Insamlade data matades in i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och redovisades med deskriptiv (md; median och range; minimum och maximum) och jÀmförande statistik (Chi-2-test och Mann-Whitney U-test). Resultat: En enda signifikant skillnad kunde ses mellan de tvÄ neonatalavdelningarna och det gÀllde förÀldrarnas upplevelse att barnet tyckte om kontakt frÄn dem i form av deras doft.
Ăverviktskirurgi Sleeve Gastrectomy : Patienters kostvanor sex mĂ„nader postoperativt
IntroduktionFetma Ă€r ett globalt problem som drabbar fler och fler mĂ€nniskor och lĂ€nder. BĂ„de samhĂ€llen och enskilda individer söker lösningar för att komma till bukt med problemet som fetma Ă€r. Ăverviktskirurgi Ă€r idag den mest effektiva behandlingen mot fetma och sleeve gastrectomy Àr en av överviktskirurgins tekniker som enligt experter kan ha en klar fördel jĂ€mfört med andra tekniker. Det behövs idag fler studier gjorda pĂ„ sleeve gastrectomy och Ă€ven pĂ„ dess pĂ„verkan pĂ„ patienternas kosthĂ„llning innan metoden kan accepteras i vardagligt kliniskt bruk i Sverige.SyfteSyftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga överviktspatienters kostvanor sex mĂ„nader efter det kirurgiska ingreppet sleeve gastrectomy.Metod och Material217 överviktspatienter som genomgĂ„tt sleeve gastrectomy har sex mĂ„nader efter operationen besvarat en enkĂ€t gĂ€llande deras mĂ„ltidsmönster, livsmedelsval och sensoriska förĂ€ndringar av matupplevelsen. Svaren bearbetades och utmynnade i deskriptiv statistik.ResultatResultaten visar att en patient som genomgĂ„tt sleeve gastrectomy i genomsnitt Ă€ter fem av sex rekommenderade mĂ„ltider per dag sex mĂ„nader postoperativt. Den mĂ„ltid som flest patienter Àter dagligen Ă€r frukost tĂ€tt följt av middag och lunch.
Flickors och pojkars konstruktionslek ? hur kan genusskillnader observeras? : Â
Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.
Före och efter kraschen : En branschstudie av tjÀnsteföretagen inom IT-sektorn i Sverige
Uppsatsen behandlar de svenska, börsnoterade, IT-företagens stÀllning idag, fem Är efter nÄgot som mÄnga refererar till som en ?IT-krasch?. I mitten av Är 2000 sÄ vÀnde IT-aktiers kurser pÄ vÀrldens börser kraftigt nedÄt. Denna period var svÄr för mÄnga företag inom IT-sektorn. De blev pÄverkade dels av den dÄliga publiciteten i media dels av en lÀgre efterfrÄgan pÄ deras tjÀnster.Genom studier av Ärsredovisningar samt genom en begrÀnsad enkÀtundersökning har vi skapat oss en grund för att kunna karlÀgga IT-företagens stÀllning idag samt hur de ser pÄ branschens framtid.Företagen upplevde generellt den nÀrmsta perioden efter Är 2000 som otillfredsstÀllande.
Vad Àr problemet?: en studie kring lÀrares uppfattning om
elever i behov av sÀrskilt stöd och de ÄtgÀrder som stÀlls
till dess förfogande
Hur skulle samhÀllet se ut om vi inte hade en förestÀllning vad som vad normalt eller onormalt, friskt eller sjukt? Denna undersöknings teoretiska utgÄngspunkter har hÀmtats frÄn Michel Foucaults teorier kring makt och kontroll och hur samhÀllet disciplinerar sina medborgare. Detta innebÀr att vi i denna studie utgÄtt frÄn ett kritiskt maktperspektiv som problematiserar antaganden om normalitet och avvikelse som i vÄrt fall mynnar i skolans handhavande av elever som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. VÄr undersökning har baserats pÄ lÀrares erfarenheter och arbetssÀtt. Denna studie utgÄr dÀrmed frÄn ett lÀrarperspektiv.
Att vara eller icke vara medlem : En studie av Röda Korset i Uppsala och dess medlemmar
Inom Röda Korsets Uppsalakrets har det noterats att medlemsantalet har minskat. Ett symtom pÄ detta Àr att 493 personer som betalade sin medlemsavgift 2004, inte gjorde detsamma 2005, trots pÄminnelser. Syftet med vÄr D-uppsats Àr att beskriva Röda Korsets medlemskÄr, med betoning pÄ Älder och utveckling av medlemssiffror. Vidare Àmnar vi att, med fokus pÄ Uppsala, undersöka varför man Àr/blir medlem i Röda Korset samt beskriva och analysera varför mÄnga medlemmar har lÀmnat organisationen. Studien baseras pÄ bÄde sekundÀr- och primÀrkÀllor och anvÀnder sÄvÀl teorier om frivilligorganisationer frÄn litteratur om sÄdana, som statistik frÄn Röda Korset samt en personlig intervju, en referensgrupp och en telefonenkÀt.