INLEDNINGIntensivvårdsmiljön är en komplex och avancerad miljö där svårt sjuka patienter vårdas. Det är även denna patientgrupp som har störst risk att drabbas av en vårdskada, både pga. sitt tillstånd och för att de utsätts för avancerad vård och behandling i en högteknologisk miljö. I Kompetensbeskrivningen för intensivvårdssjuksköterskor påpekas att då miljön blir mera teknisk och avancerad krävs aktivt arbete för att uppnå patientsäkerhet. Socialstyrelsens statistik avseende vårdskador inom den somatiska hälso- och sjukvården visar att vårdskador är vanligt förekommande.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Områdesbestämmelser för Stenestadsbygden - en kulturbygd värd att skydda Examensarbetet behandlar ett landsbygdsområde på Söderåsen i Svalövs kommun i Skåne. Området, eller Stenestadsbygden, ligger i en variationsrik natur och uppvisar en karaktäristisk bebyggelse typisk för den skånska skogsbygden. Området är ett rikt kulturlandskap med en lång kontinuitet av boende och brukande, vilket resulterat i betydelsefulla kultur- och naturvärden. Området är idag helt utan skydd för den befintliga kulturhistoriska bebyggelsen och bestämmelser för tillkommande bebyggelse saknas. Under senare tid har i området ett antal bygglov och förhandsbesked beviljats.

Statistik visar att ungefär en fjärdedel av chefer inom offentlig sektor lämnar sin befattning inom två år samt 40 procent inom fyra år. Det föreligger ett ekonomiskt problem då personalomsättning är kostsamt på flertalet sätt. Stressnivån som första linjens chefer upplever påverkar det psykiska välbefinnandet och påvisar därmed att det föreligger ett psykosocialt problem. Det är av allmän kännedom att första linjens chefer upplever svårigheter med att balansera krav från chefer och ledning med krav från medarbetare. Tidigare forskning påvisar att kontroll och stöd är viktiga faktorer för att upprätthålla en psykosocial arbetsmiljö.

Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck när det gäller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsområden ligger i gränssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjänsten. Två hemtjänstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förståelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende på de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. Frågeställningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med hemtjänstchefen, två områdeschefer samt fyra anställda.

Bakgrund Celiaki är en autoimmun sjukdom som påverkar tunntarmen. Prevalensen i Sverige uppskattas till 1 %. Mycket forskning har gjorts kring celiaki men gällande den faktiska dietistkontakten, vilka som får träffa dietist, hur ofta och i vilken form kontakten sker, har lite forskning av relevans hittats. Därför kan en kartläggning vara viktig för att få en överblick på hur det ser ut i Sverige idag. Uppsatsen skrevs på uppdrag av Svenska Celiakiförbundet.

BAKGRUND:  Skattepolitiken kan bidra till att människors villkor förbättras eller försämras. Detta har sällan belysts i folkhälsovetenskapen. Skattereformen 1990/91 finansierades delvis med höjda indirekta skatter. De dynamiska effekter, som utlovades inför skattereformen 1990/91, uteblev. Snart efter reformens införande visade SCB:s undersökning av levnadsförhållanden en ökad oro för familjens ekonomi hos befolkningen.SYFTE: En jämförande analys före och efter skattereformen av lättare psykisk ohälsa med en beskrivning av skattereformens effekter på typfamiljer samt reformens effekter på samhällsnivå.METOD: Litteraturstudie och analys av tillgänglig statistik från SCB.RESULTAT: Under 90-talet ökade den lättare psykiska ohälsan bland såväl yngre som medelålders.

SammanfattningTitel: Miljö- och klimatåtgärders betydelse för kunder vid köp av nyproducerade bostäder.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Therese QuennerstedtHandledare: Agneta SundströmDatum: 2012 ? majSyfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera hur potentiella kunder efterfrågar miljö- och klimatåtgärder i samband med köp av nyproducerade bostäder. Detta studeras genom att undersöka kundens kunskap och intresse av miljö- och klimatåtgärder och inställning till att göra en kapitalinsats i samband med detta samt hur kunder vill att miljöförmedlingen ska se ut.Studiens forskningsfrågor är:1. Hur betydelsefullt är miljö- och klimatåtgärder i samband med köp av en nyproducerad bostad för kunden?2.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Syfte: Studien har två syften:Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anställda som är relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR).Att förklara vilka faktorer som påverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anställda. Metod: Då studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anställda, så har kvantitativa metoder använts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehållsanalys. Studien utfördes på 56 av de 58 bolag som befann sig på Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav två bolag fick räknas som bortfall på grund av andra redovisningssätt än de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Stora bolag på Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anställda, men den kategori som generellt används mest är profilinformation om anställda. Den faktor som främst förklarar den frivilliga informationen om anställda är bolagets skuldkvot, men också vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som främst förklarar frivillig redovisning om anställda är agentteorin. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptäckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anställda än vad vi i vår studie deducerat fram från tidigare forskning.

SammanfattningTitel: "Att inkassera sin utbildning"Seminariedatum: 13 januari, 2011Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST,Mälardalens HögskolaKurs: FÖA300, Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare: Alexander Bergström och Emilie SvenssonHandledare: Ulla PetterssonExaminator: Cecilia LindhNyckelord: CSN, banklån, återbetalning, student, preferenser.Frågeställning:? Vilken är den mest ekonomiska lösningen för att finansiera studierna;banklån, studiemedel, extrajobb eller en kombination av dessa?? Hur mycket kan andra bidrag och eventuella stipendier hjälpa enstudent?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka finansieringsalternativen student har under studietiden, samt att se vilket alternativ som är det mest ekonomiska - sett utifrån vilken ekonomisk situation studenten befinner sig i efter examen.Metod: Kvantitativ skrivbordsundersökning, som är främst baserad på uppgifteroch statistik från Centrala Studiestödsnämnden, Statistiska Centralbyrån samt olika banker. Vi har även funnit stöd för vår undersökning i olika vetenskapliga artiklar och böcker.Slutsats: Vår slutsats är att självklart kommer arbete alltid att vara det mestekonomiska alternativet för en student att finansiera sina studier. Men då möjligheter till extrajobb vid sidan av heltidsstudier inte alltid finns, fann vi även andra alternativ. Bortsett från arbete, är studiemedlet från CSN i kombination med ett privatlån, som betalas med rak amortering, det bästa alternativet.

Statistik från de 35 största bemanningsföretagen på arbetsmarknaden påvisar att bemanningsbranschen växer i en rasande fart och det blir allt vanligare med uthyrd arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Det blir därför allt viktigare med korrekta och tydliga regleringar för uthyrd arbetskraft. Majoriteten av de idag existerande regleringarna gällande arbetsmiljö och ansvaret för denna återfinns i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa regleringar är väldigt omfattande och vida i sin formulering, främst gällande arbetsmiljöansvar.Syftet med denna kandidatuppsats har varit att utreda arbetsgivarbegreppet i relation till arbetsmiljöansvaret samt att undersöka om befintlig lagstiftning i praktiken är tillräcklig för att tillämpas på arbetskraft i bemanningsbranschen. Jag har även undersökt bemanningsdirektivet, dess implementering och inverkan på svensk lagstiftning.

In many biomedical contexts, e. g. when evaluating hearing disorders, the data obtained can be described as pairs (x1, y1), ?, (xn, yn) where x is a quantitative variable and y a 0/1 variable whose probability of taking the value 1 is a monotonic function of x. One way of analysing such data is to perform probit regression; thereby two parameters, b0 (= the constant) and b1 (= the slope) are estimated; the interest centres around m = -b0/b1, i.