Vikten av utbildning och livslångt lärande är betydelsefulla faktorer för att den ekonomiska tillväxten i vårt land ska stimuleras, för att välfärden ska kunna tryggas och för att motverka ytterligare samhällsklyftor. Statistik från Skolverket visar på en konstant andel, ca 10 % de senaste fem åren, av elever i årskurs 9 som inte är behöriga att söka till gymnasiet. Det beror på att de inte har uppnått kursplanemålen för att få godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Detta är bakgrunden till att vi har valt att redogöra för och belysa lärares utsagor och resonemang kring hinder och förutsättningar för elevers måluppfyllelse i kärnämnena.I denna kvalitativa studie har vi använt oss av intervjuer som teknik. Vi har intervjuat sex lärare, på fem olika skolor i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige.

Forskning om brottsoffer är i Sverige en relativt ny disciplin. Statistik från Brottsförebyggande Rådet visar en kontinuerlig ökning av misshandelsbrott sedan 1975, framför allt en ökning av våldets grovhet och feghet. Den största offergruppen utgörs av män. De våldsdrabbade patienterna möter sjuksköterskan framför allt på akutmottagningarna. Sjuksköterskan står i en maktposition till patienten och denna makt ska användas på ett för patienten positivt sätt.

The aim of this study is to examine the significance of having a music department at the public library in Enköping, and how the organization of the phonograms is handled. The different areas examined are the reason of the reintroduction of a music department, its budget, its users, the work with selection, the marketing, statistical data concerning loans, the work with classification, indexing, and organization of the phonograms and the future of the music department. The empirical material consists of qualitative interviews with staff connected to the music department at the public library in Enköping. For the theoretical frame, Sanna Taljas discourse analysis of music libraries in Finland is used. Talja presents three discourses which all show different views on what kind of material a music library should contain.

Publicering av hållbarhetsredovisningar blir allt vanligare. Med vetskapen om att det är en frivillig handling för alla företag förutom de statligt ägda, kan man ställa sig frågan: varför väljer företag att hållbarhetsredovisa? Hur kan detta komma sig när vanliga konsumenter inte intresserar sig för ett företags årsredovisningar där hållbarhetsredovisningen oftast publiceras? En tänkbar anledning till att företag hållbarhetsredovisar är att de utåt vill visa ett socialt ansvarstagande, men samtidigt visar forskning att konsumenter inte läser företags redovisningar. Därför ställde vi frågan: Hur förklaras nordiska detaljhandelsföretags arbete med hållbarhetsredovisning?Syftet med denna studie är att förklara omfattningen och innehållet av in-formation som ges ut av detaljhandelsföretag, beroende på storlek, industri, lönsamhet, ägarstruktur och ägaridentitet.Av de 58 företagen som granskats i denna uppsats har samtliga företag, i mer eller mindre omfattning, redovisat om sitt arbete med sociala- och miljöfrågor i sina årsredovisningar.I undersökningen har variablerna storlek, avkastning på eget kapital, ägarstruktur samt totalt avslöjande använts.

Denna uppsats handlar om hur två länsmuseer samarbetar med äldrevården. Anledningen till att jag valde detta ämne var att jag upplever att äldre personer och äldreboenden sällan diskuteras i litteraturen och undervisningen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samarbetet mellan äldrevården och respektive museum ser ut samt att på ett mer teoretiskt plan undersöka vilka minnen som stimuleras och hur man kan koppla teman och föremål till Performance theory. Mina frågeställningar överensstämmer med syftet, de handlar alltså om hur samarbetet ser ut, vilka minnen museerna vill stimulera och hur man kan koppla teman och föremål till performance theory. Mina teoretiska utgångspunkter har således varit performance theory, teorier om personligt och kollektivt minne samt reminiscensmetoden.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Uppsatsen syftar till att undersöka svenska ungdomars motiv till att emigrera till andra länder i världen, där resesyftet inte är arbete, studie eller relation - relaterat. För att skapa en grund till undersökningen så har sekundär data i form av en rapport från SOM-institutet vid Göteborg Universitet analyserats, där statistik och fakta på svensk emigration under de senaste decennierna presenteras. Med detta som bakgrund har vi sedan gjort en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter som alla har spenderat en tid utomlands utan att ha rest med arbete, studier eller en relation som motiv. Det vi menade att ta reda på genom att intervjua respondenterna var kortfattat deras motiv till emigration, med frågor som om hur idén uppstod, vilka andra drivkrafter fanns samt vilka mål och förväntningar respondenterna hade och om dessa uppfylldes. Det vi har fått fram har sedan ställts mot teorier på bland annat resemotiv, emigration, mobilitet samt den resandens identitet.Resultatet vi fick fram från den sekundära datan visade att Sverige likt resten av världen är på väg in i en emigrations-era och att vi likt många andra nordiska länder har en stigande siffra vad det gäller emigration, och att denna siffra till stor del består av unga personer.

I denna studie skrivs det om den unga generationens (15-30 år) sparande och vad dessahar för inställning till kapital. Det har även studerats om bankerna märkt av någonskillnad mellan de olika generationerna.Författaren till denna studie har suttit med i styrelsen i finansföreningen BUFS (BoråsUniversity Finance Society) på Högskolan i Borås under det senaste året, år 2009, ochdärigenom stött på flera banktjänstemän som bjudits in som talare på Högskolan i Borås.Dessa har pratat om de olika sparmöjligheter som finns för oss privatpersoner samt dealternativ som de anser värda att satsa på om man är i början av sitt sparande. Detta harinneburit att funderingar över hur yngre människor (15-30 år) ställer sig till att spara harväckts.Intresset för detta område växte ytterligare när en intervju från 2008 lästes (SvensktNäringsliv, 2008-05-08) där Linda Hedström, Svenskt Näringslivs expert på ungdomarskonsumtionsvanor, berättade att det är många nya aspekter att ta hänsyn till när studierutförs om ungdomars konsumtionsvanor. Förvaltningen av kapital sker inte på sammasätt som förr, för 60 år sedan då våra far- och morföräldrar växte upp, och hon säger ävenatt dagens ungdomar beskrivs som "den ständigt uppkopplade digitala generationen somsäger ja till konsumtion men nej till reklam". Detta ledde till att författaren blev nyfikenoch intresserad av att få veta mer om dagens ungdomar och deras inställning till kapital,eftersom dagens ungdomar, enligt Linda Hedström (2008-05-08), väldigt gärnakonsumerar bort sitt kapital.För att undersöka detta har statistik tagits fram från SCB, Statistiska centralbyrån, ochsedan har en kvalitativ undersökning använts, vilket inneburit att fokus varit på att fådjupare information ur ett mindre antal fall.

SammanfattningFörfattare: Jonny Andersson och Anders NordenbergHandledare: Tommy Bergquist Titel: It´s an ecenomic thing ? Energieffektivt byggandeInledning och problem:Idag produceras det fler bostadsrätter än hyresrätter. Följaktligen kommer de nyproducerade bostadsrätterna i allt högre grad avgöra hur energieffektivt det svenska nyproducerade fastighetsbeståndet byggs. En än mer energieffektiv nyproduktion kan vara förenad med en högre initial kostnad för grundinvesteringen. Ett fastighetsbolag som är långsiktig i sitt ägande kan med fördel välja en mer energieffektiv byggnad eftersom det ger lägre driftskostnader över fastighetens livscykel.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Rapporten är ett examensarbete på 20 poäng och utgör avslutningen på min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/våren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle, men ofta framställs landsbygden med sina mindre tätorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta små kommuner kämpar hårt mot stagnation. För den breda allmänheten är dessa kommuner främst en temporär rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stärka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmänhet och Torsås kommun i synnerhet. Utredningen har valt att analysera hur landsbygdskommunen Torsås kan uppnå en positiv framtidsutveckling och arbetsmetoden är även tillämpbar för andra kommuner. Arbetet belyser även den krassa verklighet som idag råder vid nya detaljhandelsetableringar, där marknadskrafterna i princip har fritt spelrum och där resultatet ofta blir stagnerande stadskärnor och landsbygdskommuner. Syfte Syftet har varit att utreda vilka förutsättningar som finns för en framtida handelsutbyggnad i Torsås kommun och att belysa det komplexa samspel mellan olika faktorer som krävs för att nå en positiv handels- och samhällsutveckling.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Bakgrund Undernäring är vanligt bland personer bosatta på vårdhem, närmare bestämt 15-40% av dem är undernärda. Det finns olika sätt att undersöka om en person är undernärd, en modell är Mini Nutritional Assessment (MNA). Studier som använts sig av MNA-modellen visar att undernäringen minskat från 36 % 1999 till 18 % 2008. Att matsedelsplaneringen utgår från vårdtagarnas behov är viktigt. Även om antalet välnärda ökat inom äldreomsorgen är undernäring fortfarande ett stort problem, därför känns det angeläget att belysa detta område.Syfte Syftet med undersökningen är att skapa en överblick hur måltidsrutinerna samt undernäring ser ut och hur den kan förbättras inom äldreomsorgen i Piteå kommun.Metod Studien gjordes enligt en kvantitativ metod med strukturerade intervjuer.

Hållbarhetsfrågor blir allt mer relevanta, och spelmarknaden är högst aktuell i dagsläget. Denna rapport berör området spelansvar och vilket socialt ansvar spelbolag tar. Sverige idag har en reglerad spelmarknad, men genom spel på internet finns det möjlighet att spela på flera olika aktörer. I detta arbete undersöks Svenska Spels förebyggande arbete på nätet mot spelmissbruk gentemot en utomstående aktörs arbete, Betsson. Frågeställningen som rapporten bygger på är:- Hur kan spelbolag idag arbeta mot förebyggandet av spelrelaterande problem?Detta med syfte att få en insikt i spelmarkaden och aktörernas bevarande av folkhälsan.

This paper considers the roles of critics, newspapers and magazines, in the process ofdescribing computer games and video games as either technical objects or products intendedfor entertainment.The making and ?using? of computer games and videogames originates in small groups ofpeople possessing a lot of knowledge in computers, during a time when these kinds of deviceswere very expensive. But now, the gaming culture has grown and almost anyone in oursociety can own and play a video game. For that reason, one could ask the questions ?are thegames and the people who plays them still parts of a ?technical culture??? and ?do we needsome kind of prior knowledge to fully understand the videogame critics??The critics represent ?the official idea? of what a videogame is, how it works and if it is worthplaying.