[Saknas].

[saknas].

Since the breakdown of the Soviet Union, more than fifteen revolutionary yearshave passed. Estonia and Latvia have undergone a change from communist statesto members of the European Union. As in so many other post-communist statescorruption has been a problem. However, Estonia has since the independence hada lower degree of corruption than the neighbour country Latvia. The main purposeof this thesis is to explain why so.

Vår uppsats omfattar en fallstudie med flera analysenheter (olika tidpunkter)under den 25-årsperiod då Saddam innehade den totalitära makten i Irak. Ämnet berör Saddam som beslutsfattare, hur han valt att agera vid olika krissituationer.De politiska besluten kommer att diskuteras utifrån Yacoov Vertzbergers teori om beliefsystem och Graham Allison´s Rational Actor Model.Mycket har skrivits om Saddam, det mesta i negativa ordalag, han harutmålats som allt från demonisk, psyksjuk, irrationell galning till en krigsälskande landsfader. Vi blev nyfikna på att ta reda på mer om Saddam, hur kan man förklara hans handlingar? Finns det ett rationellt tankemönster och hur kan manförstå hans person? Är det för enkelt att i likhet med John G. Stoessinger avfärda honom som en irrationell galning? Vi menar på att Saddam många gånger agerar rationellt utifrån sina värderingar, mål och tillgång på information då hans politikofta styrs av viljan att maximera sitt egenintresse, vi har sett en tydlig påverkan på Saddams handlingsmotiv utifrån hans beliefsystem..

There exists a great need among companies and other organizations to be able to visualize statistics. It?s also increasingly common to ask for web-based solutions for increased flexibility and accessibility for users. This paper describes how large amounts of geovisual data, for a large number of regions, can be visualized in an interactive and well-presented manner. The paper let?s you walk through two application scenarios, developed in a Flash environment, using the GeoViz component library for visualization. The first application has been developed for Statistics Sweden (SCB), to give a solution on how to visualize statistics for Sweden?s zip code regions.

Den feministiska serien Drift lanserades under våren 2007 av Kolik Förlag som en första del i ett projekt kallat Femisex. Det var en berättelse om sex och relationer och boken innehöll teman som till exempel objektifiering av män och alternativ till heteronormen. Denna uppsats belyser bokens innehåll, format och kommunikationsutmaningarna i mötet med media. Målet med uppsatsen är att undersöka boken ur nämnda aspekter genom formen av en fallstudie för att sedan utveckla och förbättra den externa kommunikationen för framtida boklanseringar..

AbstractThe Swedish agricultural organisation, LRF, stands in front of many changes and the work with the changes in the organisation has caused some conflicts at the top. Is it like Michels say that it's a few people at the top that rules? The case with LRF shows to be something different, since the president Caroline Trapp was re-elected. The election committee proposed a new president, but the assembly had another opinion and re-elected Caroline Trapp. This shows that the opinions at the top were not the same as among the members of the organisation and the election committee couldn?t rule over them.In this essay I try to understand what kind of organisation LRF is and what made this case special.

Konflikt och vad som definieras som en våldsam konflikt är en central fråga i freds och konfliktforskning, men det är också en fråga som inte behandlas. Generellt definieras en våldsam konflikt som en konflikt enligt definitionen av Uppsala University Conflict Database med 1000 dödsoffer per år.Den här uppsatsen försöker titta på andar aspekter än den begränsade definitionen, genom att applicera Johan Galtungs konfliktmodell på ett fall som inte accepteras som en våldsam konflikt under definitionen av 1000 döda per år, nämligen Konflikten mellan Kina och Tibet. Galtung menar att det finns olika former av våld och att en för ensidig fokusering av det fysikiska eller direkta våldet begränsar uppfattningen av konflikten och att det gör att samhällsstrukturer uppfattas som fredliga trots att de har uppvisar flera andra icke fredliga..

Genom att undersöka implementeringen av tre delar av Guatemalas fredsavtal som vi anser ha stor betydelse för uppbyggnaden av en rättvis och fungerande demokratisk stat försöker vi utvärdera huruvida det råder demokratisk fred i landet. Traditionellt bygger teorin på att två demokratiska stater löper mindre risk att hamna krig med varandra, men den är även gällande för interna stridigheter i samma avseende att en stabil demokrati är fredligare. Således borde freden vara hållbar i Guatemala om det råder demokratisk fred vilket är fredsavtalets mål. Genom en kvalitativ studie prövar vi fredsavtalets mål mot tillståndet i dagens Guatemala och kommer fram till att om än demokrati existerar är den inte stabil..

I början av 2003 inledde de svarta bönderna i Darfur i Sudan ett väpnat uppror mot den sudanesiska regeringsmakten. Detta på grund av att de har känt sig diskriminerande och negativt särbehandlade. Regeringen svarar snabbt genom att träna upp och sätta in den så kallande Janjaweed-gerillan som med regeringens stöd börjar bedriva etnisk resning och folkmord i Darfur.Sudan har sedan urminnes tider präglats av konflikter mellan araber och svarta, och denna konflikt är inget undantag. Det mänskliga lidandet i Darfur slår hela tiden nya rekord, men trots det står omvärlden bredvid och tittar på. FN har försökt att få till åtgärder men lamslås av veto i säkerhetsrådet.

Hasan di Tiro och organisationen Acheh Sumatra National Liberation Front (ASNLF) har varit den drivande kraften i kampen för ett självständigt Acheh, som sedan 1949 varit en del av Indonesien. Deras främsta argument är att när den forna nederländska kolonin upplöstes överläts Acheh till den konstruerade nationen Indonesien, ett land utan några som helst historiska eller kulturella band med Acheh. Syftet med denna uppsats är att utföra en narrativanalys på den dagbok Hasan di Tiro skrev 1976-79 mitt under den pågående frihetskampen. Vi analyserar vilka kognitiva och ideologiska uppfattningar som ligger till grund för konstruktionen av en achehnesisk fiendebild, samt hur di Tiro refererar till Indonesien som "den Andre" i sin narrativa diskurs. Vår analys visar att fiendebilden om Indonesien bygger på en stark förankring i Achehs historiska uppfattning från kolonialtiden, samt på ett resonemang där fienden avhumaniseras och sätts i en underlägsen position i kontrast till den egna identiteten..

Vi redogör för psykologiska förklaringar till hur identiteter påverkar gruppers benägenhet att sluta sig samman under yttre hot. Vad vi intresserar oss för är vad detta har fått för resultat i väpnade konflikter. Många bedömare menar att de väpnade konflikterna efter det kalla krigets slut uppvisar en aldrig tidigare grymhet människor emellan. Hur är denna möjlig?Med resonemangen om gruppidentiteter som utgångspunkt söker vi utreda vad forskningsvärlden säger om möjligheterna till försoning mellan tidigare fiendegrupperingar.

Människan är till sin natur en social varelse och många sammanhang förutsätter en viss social kompetens. Att ha social fobi innebär en stark rädsla för att bli utsatt för andra människors kritik och iakttagelser. Denna fobi leder till problem med många aktiviteter i vardagen, som t.ex. att läsa högt inför andra människor, gå på fest eller äta tillsammans med andra. Syftet med studien var att, med stöd av en arbetsterapeutisk arbetsprocess, undersöka hur några arbetsterapeuter arbetar med personer som har social fobi.

För etthundrafjorton år sedan sa en man vid namn Oskar Trapp att Helsingborg behöver ett museum. Etthundratolv år senare invigdes Dunkers Kulturhus, ett efterlängtat tillskott tillkulturutbudet i staden. Under de två år som huset har funnits har vissa grupper lyst med sin frånvaro. En av de grupperna är invandrare. Eftersom Dunkers Kulturhus ska finnas där för allaså behövdes det en plan för att locka invandrare till huset.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur människor socialt konstruerar och omkonstruerar sin identitet. Detta har vi gjort utifrån följande frågeställning; Hur kan muslimer i Landskrona socialt konstruera sina identiteter? Genom umma och/eller territoriell tillhörighet? I vår teoridel har vi utgått från ett konstruktivistiskt perspektiv där vi fokuserar oss på teorier kring konstruktion av identitet i allmänhet, av territoriell identitet och av muslimsk identitet, vilka alla är socialt konstruerade och kontextberoende samt att vi använt teorier kring föreställningen om ?den andre?, som är en grundläggande utgångspunkt för identitetskonstruktionen. För att kunna få veta hur människor själv uppfattar sina identiteter har vi gjort tre stycken intervjuer med tre olika muslimer i staden Landskrona, vilka utgör vårt primärmaterial. Dessa intervjuer har genom en narrativ analys visat hur våra respondenter har konstruerat och/eller omkonstruerat sina identiteter.