Examensarbetets syfte Ă€r att kartlĂ€gga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som Ă€r delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda pĂ„ om det finns nĂ„gon sammanhĂ„llande kraft som sĂ€kerstĂ€ller att objektets vĂ€rden bibehĂ„lls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras i rapporten:? Vem/vilka bĂ€r ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.? Hur ser det ut i dagens samhĂ€lle nĂ€r det gĂ€ller att uppmĂ€rksamma ett kulturminne med belysning?? Vilka riktlinjer/lagar finns det för att sĂ€kerstĂ€lla kvaliteten av arbetet?Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med bestĂ€llaren, ljusdesigners, RAÄ - RiksantikvarieĂ€mbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, LĂ€nsstyrelsen pĂ„ respektive ort samt stadsarkitekter i bĂ„da dessa stĂ€der.PĂ„ vardera platsen genomfördes en observation av dessa anlĂ€ggningar i vilken vi har stĂ€llt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det fĂ€rdiga resultatet.Resultatet visar att det idag inte finns nĂ„gon sammanhĂ„llande kraft/person som sĂ€kerstĂ€ller kvalitet och enhetlighet nĂ€r det gĂ€ller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehĂ„ller snarare restriktioner för hur installationen fĂ„r pĂ„verka de skyddade objekten.

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmĂ€lningsskyldighet och lagen innebĂ€r att revisorn ska anmĂ€la vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jĂ€mfört med tidigare dĂ„ revisorn endast hade tystnadsplikten att förhĂ„lla sig till. Lagen infördes pĂ„ grund av den höga ekonomiska brottsligheten dĂ€r de vanligaste ekobrotten i Sverige Ă€r bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlĂ€tta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett stĂ„r anmĂ€lningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förvĂ€ntningar pĂ„ revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmĂ€lningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter.Syfte: Studiens syfte Ă€r att öka förstĂ„elsen, sett frĂ„n revisorers perspektiv, för hur revisorer ser pĂ„ anmĂ€lningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan pĂ„verka deras agerande, nĂ€r det gĂ€ller ett misstĂ€nkt ekobrott.Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgĂ„ngspunkt frĂ„n den induktiva forskningsansatsen.

Idag styrs invandringen utifrÄn en migrationspolitik som uppstÀller begrÀnsningar bÄde vad gÀller antalet som fÄr tilltrÀde till landet men Àven vilka typer av invandrare som ska fÄ möjlighet att arbeta och bosÀtta sig hÀr. Trots detta regelverk kringgÄr ett vÀxande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa mÀnniskor emigrerar frÀmst frÄn oroliga och fattiga lÀnder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men mÄnga som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tilltrÀde. Bland dessa mÀnniskor finns de som vÀljer att stanna kvar trots att det inte Àr tillÄtet.

Rosersbergs slottsanlÀggning, vackert belÀget mellan Stockholm och Uppsala intill MÀlarens strand Àr ett slott med kunglig dispositionsrÀtt. OmrÄdet Àr byggnadsminnesmÀrkt och förvaltas av Statens fastighetsverk.RÀddningsskolans verksamhet finns idag i omrÄdet, men har en oviss framtid dÀr. Egendomen tillkom 1620 och har ett stort historiskt intresse, ur sÄvÀl byggnads-, trÀdgÄrds- som personhistoriskt perspektiv vilket det omfattande material som finns om platsen understryker. Det omgivande landskapets lÀtt kuperade skogsmark och slÀtter med Äker- och betesmark bidrar till platsens höga naturvÀrden, men det expansiva industriomrÄdet i öster Àr dÀremot ett hot. Parken och trÀdgÄrden ger ett förvuxet intryck,strukturen med gÄngsystem och alléer finns kvar men i övrigt Àr det svÄrt att tyda spÄr av tidigare byggnadsverk eller kanalen. Den unika kombinationen av natur och kultur tillsammans med en variation av arkitektur, tidsskikt och anvÀndningsgrad samt bÄde kontrasten och samspelet i anlÀggningen och till omgivningen gör platsen till ett viktigt rekreationsomrÄde. LusttrÀdgÄrden har förutom den ursprungliga anlÀggningen genomgÄtt tvÄ stora förÀndringar som prÀglats av sina Àgare och de arkitekter/ trÀdgÄrdskunniga de tagit hjÀlp av.

Detta arbete Àr en del av den forskning som bedrivs inom Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) för att öka kunskapen om den svenska lodjursstammen. Det övergripande projektet, varav detta projekt Àr en del, syftar till att studera könsfunktionerna hos svenska lodjur. Ett mÄl inom det övergripande projektet Àr att öka kunskapen om lodjurets reproduktionsfysiologi. Alla lodjur som dödas eller som pÄtrÀffas döda ska sÀndas till Statens veterinÀrmedicinska anstalt (SVA). Det ger möjligheter att studera reproduktionsorgan frÄn ett stort antal individer. Preparaten som anvÀnds i denna studie Àr frÄn eurasiska lodjur som inkommit till SVA under Ären 2009, 2010 och 2011.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

Pensionen bestÄr av den allmÀnna pensionen, tjÀnstepensionen och i mÄnga fall ett privat pensionssparande. Den allmÀnna pensionen utgör den absolut största delen av den totala pensionen och innehÄller premiepensionen och inkomstpensionen. Premiepensionen Àr den del i den allmÀnna pensionen, det vill sÀga den som alla tar del i, som man kan pÄverka sjÀlv med aktiva val. Premiepensionen Àr det som behandlas och analyseras utifrÄn de 5 största aktörerna, staten, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank, i denna uppsats.Det pensionsanknutna sparandet utgör en allt större del av det sammanlagda fondsparandet i Sverige. Pensionssparandets del i fondförmögenheten har ökat frÄn cirka 25 % Är 2000 till cirka 50 % Är 2010.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att redogöra för hur fem kommuner har resonerat i valet av riktlinjer för sociala medier och huruvida den ökade anvÀndningen av social media innebÀr en rörelse mot e-demokrati och e-förvaltning eller inte. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning har den empiriska delen av uppsatsen besvarats. Fyra frÄgor: Varför vÀljer en kommun att ta fram egna riktlinjer? Vad Àr bakomliggande skÀl till en kommuns utformning av riktlinjer? Kan olika val av riktlinjer fÄ negativa konsekvenser? Varför vÀljer en kommun att synas i sociala medier? ingick i en enkÀt som skickades via e-post till PiteÄ, Halmstad, Norrköping, Eskilstuna och Stockholm stad. Den femte frÄgan i uppsatsens frÄgestÀllning, nÀmligen: Vad skiljer sig mellan de olika riktlinjerna? har besvarats utifrÄn kommunernas dokument för uppsatta riktlinjer för social media som publicerats pÄ kommunens hemsida.Social media Àr en del av statens mötesplats, en plats dÀr vi mÀnniskor kan ha direkt kontakt med politikerna och föra en diskussion.

  Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets rÀkenskaper, dessförvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning(2008:32) har arbetat fram ett förslag pÄ hur EU:s fjÀrde bolagsdirektiv skallimplementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sverigesföretag trÀffas av revisionsplikten efter ett genomförande. LagÀndringenförvÀntas trÀda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyrÄernaatt uppleva hÄrdare konkurrens.

Internet Àr idag en ny arena dÀr alla delar med sig av information till alla. Det nya Internet, Webb 2.0, handlar om interaktivitet, kommunikation och dialog. Medborgare och intressenter vill ha större insikt och bÀttre möjligheter att pÄverka. De som bidrar med kunskap och synpunkter vill veta hur bidragen pÄverkar verksamheten, annars slutar de föra dialog. Regering och riksdag vill Àven att effektiviteten och tillgÀngligheten till myndigheternas tjÀnster ska öka.Tidigare forskning visar att det finns en trend mot Àmnesarenor och att det kan föreligga ett paradigmskifte frÄn fokus pÄ tjÀnsteleverans till nÀtverkade myndigheter som involverar medborgare och intressenter i sin verksamhet.

Det övergripande planeringsproblem som behandlas i detta arbete Àr polariteten mellan stat och kommun i den fysiska samhÀllsplaneringen. Detta undersöks genom att studera hur omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge (LIS) tillÀmpas inom omrÄden som Àr av riksintresse enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken. Genom att peka ut omrÄden för LIS i omrÄden av riksintresse bryter kommunerna det statliga monopolet. Det som undersöks i detta arbete Àr alltsÄ förhÄllandet mellan statens och kommunernas intressen, som blir extra tydlig eftersom strandskyddet och riksintressen hÀrstammar frÄn olika paradigm, miljö- respektive planeringsparadigmet, och dÀrmed tvÄ olika lagomrÄden trots att de bÄda, numer, finns i Miljöbalken. Syftet med arbetet Àr att analysera förhÄllandet mellan stat och kommun genom att studera de problem som kan uppstÄ vid utpekande av LIS i omrÄden av riksintressen.

Turismbranschen Àr en bransch som förefaller vara pÄ vÀg framÄt. Detta Àr givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmÄl runt om i Sverige och vÀrlden. Samtidigt sÄ hÄrdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmÀrksamhet dÄ fler och fler aktörer kliver in pÄ scenen. För att möta den konkurensen sÄ har en del av de Àldre besöksmÄlen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara sÄ att detta sker pÄ bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den hÀr uppsatsen undersöks det som presenteras pÄ ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.

Muddringsprojekt Àr en global företeelse och görs av flera olika anledningar, till exempel för miljömÀssiga aspekter och för breddning av farleder. För att fÄ en hÄllbar utveckling Àr det viktigt att finna bra lösningar pÄ frÄgan hur förorenade sediment skall hanteras . I MÀlaren kommer olika muddringsprojekt att genomföras för att bredda farleden frÄn slussen i SödertÀlje till hamnarna i Köping och VÀsterÄs. Muddringsprojekten skall genomföras av Sjöfartsverket, Köpings kommun och VÀsterÄs stad. En metod för att omhÀnderta muddermassorna Àr att stabilisera/solidifiera dem genom att blanda i ett bindemedel bestÄende av en blandning av cement, masugnsslagg och aktivt kol och lÄta dem hÀrda.

Ekologiska vÀrden Àr ett ÀmnesomrÄde som hitintills inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i doktrinen. I den allmÀnna samhÀllsdebatten kommer Àmnet upp med jÀmna mellanrum men fokusen ligger inte pÄ hur lagstiftningen skulle kunna lösa problemet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur rÀtten, d.v.s. lagstiftningen hanterar problematiken kring ekologiska vÀrden. Jag har begrÀnsat mig till att undersöka om miljöbalken reglerar frÄgan.

Turismbranschen Àr en bransch som förefaller vara pÄ vÀg framÄt. Detta Àr givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmÄl runt om i Sverige och vÀrlden. Samtidigt sÄ hÄrdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmÀrksamhet dÄ fler och fler aktörer kliver in pÄ scenen. För att möta den konkurensen sÄ har en del av de Àldre besöksmÄlen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara sÄ att detta sker pÄ bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den hÀr uppsatsen undersöks det som presenteras pÄ ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.