Staten och Kommunerna
En undersökning av landsbygdsutveckling i strandnära läge inom område för riksintresse
Det övergripande planeringsproblem som behandlas i detta arbete är polariteten mellan stat och kommun i den fysiska samhällsplaneringen. Detta undersöks genom att studera hur områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) tillämpas inom områden som är av riksintresse enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken. Genom att peka ut områden för LIS i områden av riksintresse bryter kommunerna det statliga monopolet. Det som undersöks i detta arbete är alltså förhållandet mellan statens och kommunernas intressen, som blir extra tydlig eftersom strandskyddet och riksintressen härstammar från olika paradigm, miljö- respektive planeringsparadigmet, och därmed två olika lagområden trots att de båda, numer, finns i Miljöbalken. Syftet med arbetet är att analysera förhållandet mellan stat och kommun genom att studera de problem som kan uppstå vid utpekande av LIS i områden av riksintressen. Arbetet syftar även till att studera skillnaderna mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen. För att undersöka detta har arbetet följande frågeställningar: ? Vilka avvägningar görs mellan utpekade områden för strandskyddsupphävande och riksintresseområden? ? Vad baseras invändningar från länsstyrelserna i yttrandena på? ? Hur fungerar relationen mellan länsstyrelsen och kommunerna i realiteten? ? Vilka konflikter kan skönjas i planeringens praktiska tillämpning mellan miljö- och planeringsparadigmen? För att kunna studera planeringsproblemet och besvara frågeställningarna har olika metoder använts. Dels en textanalys av LIS-planer och dess yttranden och dels intervjuer med berörda tjänstemän på kommuner och länsstyrelser. För att undersöka LIS i områden för riksintresse har Vättern valts som geografisk avgränsning för undersökningen. Det denna undersökning visar på är att såväl kommuner som länsstyrelser gör avvägningar som skiljer sig åt gällande LIS och riksintressen. Det framkommer även att det är svårt att bedöma vilken skada en etablering kan göra på ett riksintresse. Vidare framkommer det av undersökningen att ingen LIS-plan är den andra lik, vilket beror på att lagstiftningen kring strandskyddet inte omfattar några allmänna definitioner om vad LIS egentligen innebär. Både kommuner och länsstyrelser anser att den nya strandskyddslagen blivit strängare och att det blivit svårare för kommuner att få igenom dispensärenden. Det finns en spänning i relationen mellan stat och kommun vilken baseras på att kommuner agerar på ett lokalt plan medan länsstyrelser ser planeringen objektivt. Relationen mellan länsstyrelse och kommun ställs på sin spets vid utpekande av LIS inom område för riksintresse vilket belyses i denna undersökning.