Sökresultat:
614 Uppsatser om Statens väg- och transportforskningsinstitut - Sida 18 av 41
Offentlig skulptur och kontext : Om skulptur pÄ Campus, exemplet Suitcase V
Syftet med denna uppsats Àr att visa hur kontexten pÄverkar innehÄllet och budskapet gÀllande offentlig skulptur. De infallsvinklar som denna uppsats berör gÀllande kontext Àr nÀrmiljön med platsen i fokus, konsthistorisk kontext, statens konstrÄd och konstnÀren. Syftet Àr att via verket Suitcase V pÄ Linnéuniversitetets campus i VÀxjö visa hur dessa kontextkomponenter kan pÄverka innehÄllet. Vad kommunicerar detta verk? Vilken roll spelar kontexten i detta sammanhang Den metod som anvÀnds Àr semiotisk tolkningsmetod.
LÀrares upplevelser av elever med svÄrigheter
Trots att det har gÄtt snart 30 Är sedan Brasiliens militÀrdiktatur ersattes av en demokratiskt vald regim Àr det flera forskare som har kommit att ifrÄgasÀtta landets faktiska grad av demokrati ? framförallt i Rio de Janeiros favelas, informella bosÀttningar. Favelan har under senare Ärtionden kommit att bli synonymt med; parallell stat under kriminella gÀngs dominans, extremvÄld och en stigmatiserad folkgrupp. Statens mÄnga försök i att krossa gÀngverksamheten har visat sig mindre framgÄngsrika, men Är 2008 introducerar sÀkerhetssekretariatet en ny polisiÀr strategi för favelan ? först pacificering och sedan implementering av fredsbevarande polisenheter, s.k.
Gemensam pensionsrÀtt : - en studie av nyttan med gemensamma annuiteter inom ramen för DC-system
I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.
Jakten pÄ den fullstÀndiga strategin : Ett analytiskt ramverk för vad som bör vara utmÀrkande för en fullstÀndig strategi vid internationella insatser
Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan fÄ förödande konsekvenser. Det Àr svÄrt att jÀmföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra vÀrldskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde rÀknat i förstörelse, död och lidande. Detta vÀcker frÄgan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmÀnhet, och vid internationella insatser dÀr det militÀra maktmedlet anvÀnds i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervÀrde med en övergripande strategi, en sÄ kallad fullstÀndig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikomrÄden med mÄlsÀttningen att nÄ ett bÀttre samordnat resultat.
?Kvinnomord och heder?
De mÀnskliga rÀttigheterna avser och innefattar alla individer. De mÀnskliga rÀttigheterna Àr allomfattande och menar pÄ att alla individer Àr födda fria, har samma vÀrde och rÀttigheter. De berör alla mÀnniskor över hela vÀrlden, bortsett frÄn nationalitet, kultur eller andra kontexter. MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett allvarsamt samhÀllsproblem som uppmÀrksammats i Sverige och stÀller högre krav pÄ statens myndigheter att förfara och tag till insatser. Trots FN:s mÀnskliga rÀttigheter, Europa konventionen och de svenska grundlagarna förekommer det diskriminering, förtryck, vÄld och mord pÄ kvinnor runt om i landet.
Kunskap med kvalitet : En diskursanalys av gymnasieskolans utbildningspolitik
Gymnasieskolan stÄr inför förÀndring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats Àr gymnasieskolans utbildningspolitik och dess pÄverkan pÄ utbildningens utveckling. DÀrför finner jag det intressant att titta nÀrmare pÄ hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den sprÄkliga framstÀllningen pÄverkar de professionellas handlingsmönster.Min frÄgestÀllning i uppsatsen lyder: hur pÄverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frÄgestÀllningen kommer den utbildningspolitiska diskursen frilÀggas genom en Foucaultinspirerad lÀsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och pÄverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör pÄ de professionella bÄde som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och sjÀl utövar inflytande pÄ och styr individens sÀtt att tÀnka, tala och handla och faktiskt begrÀnsar vad som Àr möjligt att tÀnka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom vÀlpolerade begrepp sÄsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den pÄverkan som sÄdana tankegÄngar för med sig konserverar snarare Àn utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..
Amerikansk vÀlfÀrd vs. folkhemmet: en jÀmförelse mellan USA:s och Sveriges vÀlfÀrdsstater
USA och Sverige Àr tvÄ lÀnder vars vÀlfÀrdsstater skiljer sig avsevÀrt. Sveriges Àr vÀldigt omfattande medan den amerikanska Àr jÀmförelsevis begrÀnsad. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad dessa skillnader beror pÄ. För att ta reda pÄ vad skillnaderna beror pÄ anvÀnds tre olika modeller. Den första heter klass- och vÀljarmobilisering och gÄr ut pÄ att förekomsten av starka fackföreningar och socialistpartier ger omfattande vÀlfÀrdsstater.
Central eller Lokal? - Regeringens argument för centralisering och decentralisering inom svensk förvaltning sedan 1950-talet
Offentliga verksamheter genomgÄr stÀndigt olika typer av omorganisationer. Sedan 1950-talet har Sveriges förvaltning prÀglats av omvÀxlande mer centraliserad styrelseform eller mer decentraliserad styrelseform. Uppsatsen syftar till att undersöka hur regeringar, genom tiderna, argumenterat för omorganisationer av offentliga verksamheter. Förvaltningen Àr av en sÀrskild karaktÀr och skall ta hÀnsyn till bÄde demokrati- och ekonomivÀrden. Uppsatsen belyser de vÀrden som i olika tider har prioriterats i argumentationen.UtifrÄn teorier om organisationsförÀndringar och Sveriges olikartade ekonomiska förutsÀttningar har vi gjort en argumentationsanalys dÀr vi utgÄtt frÄn budgetpropositioner samt Statens offentliga utredningar.
VerkfrÄgan-katalogisatörens huvudvÀrk. En studie av regelverket vid katalogisering av musiktryck med utgÄngspunkt i begreppet verk.
The aim of this thesis is to explore the concept of the work and the problems with the definition of it. The concept is an important starting-point when it comes to cataloguing musical works and creating uniform titles. Another aim is to find out other difficulties that are frequent in cataloguing printed music. In the theoretical part of this thesis Functional Requirements for Bibliographic Records FRBR and the Swedish cataloguing rules KRS are important tools. The FRBR-model and the four entities work, expression, manifestation and item are described.
Bosnien-Hercegovina, i skuggan av utvecklingen
Denna teorianvÀndande uppsats handlar om konsekvenserna av skuggekonomins utbredning i post-konfliktuella samhÀllen och hur dessa pÄverkar utvecklingen i Bosnien-Hercegovina. Vi har anvÀnt oss av Roland Paris IBL-teori pÄ statsnivÄ och Carolyn Nordstroms hypoteser pÄ individnivÄ för att bÀttre belysa problemen som ett post-konfliktuellt samhÀlle stÀlls inför nÀr det gÀller skuggekonomins utbredning och konsekvenser. Genom att tydliggöra vad som omfattas av skuggekonomin pÄ dessa tvÄ nivÄer belyser vi vilka positiva respektive negativa konsekvenser skuggekonomin medför. Den inofficiella sektorn i Bosnien-Hercegovina har ökat och staten har blivit allt svagare och dÀrigenom fÄtt svÄrt att bygga upp starka institutioner vilket syns i den offentliga sektorn som prÀglas av korruption. PÄ individnivÄ har skuggekonomin tagit över statens tidigare roll som socialt skyddsnÀt, arbetsgivare och inkomstkÀlla.
TrÀdslagsjÀmförelser pÄ Omberg :
Det hÀr examensarbetet Àr skrivet pÄ C-nivÄ, inom Àmnet skogshushÄllning pÄ institutionen
för Sydsvensk skogsvetenskap. Omfattningen Àr 10 poÀng (15 hp), vilket motsvarar 10
veckors heltidsstudier. Handledare för arbetet har varit Ulf Johansson och Per Magnus Ekö,
examinator var Eric Agestam. Studien handlar om skogliga försöksytor pÄ Omberg i
Ăstergötland. Bakgrunden till att jag valde att skriva det hĂ€r arbetet Ă€r att skogarna pĂ„
Omberg sedan lÄg tid tillbaka har varit föremÄl för skoglig forskning och försöksverksamhet.
Redan i början av 1900-talet anlade dÄvarande Statens Skogsförsöksanstalt de första skogliga
försöksytorna dÀr.
SkadestÄnd och mÀnskliga rÀttigheter. Det allmÀnnas ansvar och kravet pÄ effektiva rÀttsmedel i Europakonventionens artikel 13 coh EU: s rÀttighetsstadga artikel 47.1
Detta examensarbete syftar till att analysera den rÀttsutveckling som skett med start i principfallet NJA 2005 s. 462, det s.k. Lundgren-mÄlet, och som inneburit att Högsta domstolen utdömt nationellt skadestÄnd för att gottgöra enskilda för den svenska statens krÀnkningar av Europakonventionens rÀttigheter. Den skadestÄndsrÀttsliga utveckling som skett i praxis vad det gÀller det offentligas ansvar för brott mot mÀnskliga rÀttigheter har sin grund i kravet pÄ effektiva nationella rÀttsmedel i Europakonventionens artikel 13. Genom Högsta domstolens praxis har Europakonventionen kommit att bli en allt viktigare skadestÄndsrÀttslig normkÀlla i svensk rÀtt och HD har i mer eller mindre alla sina domar i skadestÄndsrÀttsliga frÄgor under 2007 och 2008 refererat till konventionen.
Synen pÄ vÄldtÀkt : UtifrÄn den synvinkel som fanns hos statens offentliga utredning kring sexualbrott 1976, SOU 1976:9
This study is based on a proposition about the legislation regarding sexual offences prepared by a commission initiated by the Swedish government in 1972 which was presented in 1976. The purpose of this study has been to ascertain the commissions views on rape based on their representation of the problem, their presuppositions and assumptions regarding it and future consequences in behavior for victims and offenders of the crime. The key results of this study is that the commission regarded the ?problem? of the then current legislation to be non-consistently with the time being. In their opinion the legislation needed to be loosened from its moral strings and be adjusted to the ?new? sexually liberal era.
Sameskolan och Norrbottens arbetsstugor: en jÀmförelse av minoritetspolitik mot samer och tornedalingar
Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka de bĂ„da institutionerna Sameskolan och Norrbottens Arbetsstugor för att se hur statens minoritetspolitik gett upphov till/tagit sig uttryck inom dessa institutioner. Detta för att söka förstĂ„ varför den svenska staten förde olika politik gentemot minoriteter boende i Ăvre Norrland, d.v.s.samer och tornedalingar: samerna skulle bevaras som nomadiserande renskötande folkgrupp samtidigt som den finsktalande befolkningen i Tornedalen skulle försvenskas. Vid studiet av sameskolan, ligger koncentrerationen pĂ„ tiden kring och efter kĂ„taskolreformen 1913 eftersom det var denna reform som innebar en totalt segregerad skola för de nomadiserande samernas barn. AngĂ„ende Norrbottens Arbetsstugor ligger tyngdpunkten pĂ„ Ă„ren efter grundandet 1903 och upprĂ€ttandet av reglemente 1913 dĂ„ arbetsstugorna inordnades i försvenskningsarbetet pĂ„ ett tydligare sĂ€tt. KĂ„taskolreformen 1913 var ett resultat av den Bergqvistska Utredningen.
"Salutogent, ja, hur skulle man annars arbeta!" - En studie om det salutogena synsÀttet i praktiken
Statens folkhÀlsoinstitut presenterar inom omrÄdet HÀlsa i arbetslivet en rad riktlinjer för att minska ohÀlsan i arbetslivet, man bör som anstÀlld bl.a. ha vissa möjligheter att utvecklas och uppleva delaktighet i arbetet. Dessutom ska arbetsmiljön vara god pÄ bÄde ett psykiskt och fysiskt plan. Genom vÄr utbildning har vi fÄtt ett intresse för dessa frÄgor och kom dÀrför nyligen i kontakt med Antonovskys teori om det salutogena synsÀttet.Syftet med den hÀr studien var att undersöka och försöka fÄ en förstÄelse för hur nÄgra anstÀllda inom VÄrd och omsorg upplever att det salutogena synsÀttet har implementerats i deras organisation, samt hur det fungerar att arbeta utifrÄn det hÀr synsÀttet i praktiken. Vi vill dessutom undersöka vilka för- och nackdelar de anstÀllda upplever att det finns med att arbeta utifrÄn det salutogena synsÀttet.