Sökresultat:
618 Uppsatser om Statens suveränitet - Sida 3 av 42
Romer och utbildning : Den svenska statens syn pÄ romer ur ett utbildningsperspektiv
SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka den svenska statens syn pÄ romer ur ett utbildningsperspektiv i fem statliga utredningar som gjorts de senaste Ären (2007-2012). Dessa har studerats genom att identifiera problematiken samt undersöka hur de dolda maktstrukturerna ser ut i problemformuleringarna och ÄtgÀrdsförslagen. DÀrtill hur sprÄkbruket ser ut i dessa och om det gÄr att skönja nÄgon vi och dem-uppdelning. Granskningen av materialet samt analysen har gjorts utifrÄn ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv genom en  innehÄllsanalys av ett kodschema samt Teun A. van Dijks strukturindelingar av text.
Ett tillÄtet kvinnorum: en diskussion kring en tillÄten form av kvinnlig sÀrorganisering och statens reglering av den
Kvinnor behöver ett eget rum för att kunna utvecklas till individer eftersom det Àr först dÄ de kan bli jÀmstÀllda med mannen. Kvinnors sÀrorganisering har alltid vÀckt olika starkt motstÄnd frÄn samhÀllet beroende pÄ vilka frÄgor och Àmnen kvinnor vÀljer att grunda sin organisering pÄ. Uppsatsen syftar till att beskriva en legitim form av kvinnlig sÀrorganisering som ges i form av en kvinnokurs pÄ en folkhögskola.Kvinnokursen ger möjlighet för kvinnor att trÀffa andra kvinnor och utvecklas tillsammans, men inom ramarna för statlig reglering.PÄ vilket sÀtt denna kvinnliga frigörelse sker samt vad har den för betydelse för kvinnorna som gÄr pÄ kursen sÀtts i relation till hur staten motiverar och reglerar detta kvinnliga utrymme. Den analys som ligger till grund för besvarandet av frÄgestÀllningarna sÀtts i relation till teorier som behandlar faktorer som individ, makt och demokrati.Analysen visar pÄ hur statens osynliggörande av kön och den icke förekommande diskussionen om maktrelationer blir till en förutsÀttning för detta kvinnorum och för kvinnors empowerment..
Att katalogisera kyrkomusik En studie av DĂŒbensamlingen och Statens musikbibliotek
rary of Sweden Statens musikbibliotek [51][pdf.gif] The aim of this study is to investigate how bibliographic description of music materials has improved through history. The historical aspect is given by a study of bibliographic data in different catalogues of a specific collection. The aim is also to understand what specific problems will arise in the work of cataloguing music materials and how the problems are discussed in the literature. The study is focusing of church music material and the history of churchmusic is therefore given an exposition. The origin of musical notation, which took place within the church, is also discussed.
Arbete; skyldighet eller rÀttighet : Arbetslösheten och det framvÀxande vÀlfÀrdssamhÀllet ur ett Arvika perspektiv
I uppsatsen undersöks hur statens förhÄllande till de arbetslösa har förÀndrats; frÄn brÀnnmÀrkning av de arbetslösa i 1500-talets England till att staten under 1900-talet kom att ta ett allt större ansvar för att arbete skapades Ät alla genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.Uppsatsen inleds med ett brett perspektiv pÄ hur synen pÄ de arbetslösa har förÀndrats under Ärhundradenas gÄng. Fokus smalnar sedan av mot hur Sverige under 1900-talets första Ärtionden förhöll sig till de arbetslösa för att dÀrefter ytterligare smalna av mot en kommuns förhÄllande gentemot de arbetslösa.Kommunen som undersöks Àr Arvika och tiden som undersöks Àr sekelskiftet 1900 fram till början av 1940-talet.Under den tid som undersöks kom staten att fÄ ett allt större inflytande över medborgarnas liv och det Àr dÄ som vÀlfÀrdstaten skapas, det som socialdemokraterna kom att kalla Folkhemmet.Teorin för uppsatsen Àr att staten under uppbyggandet av vÀlfÀrdstaten införde en normering av medborgarna genom arbetslöshetspolitiken. Det staten ville skapa var skötsamma lönearbetare och ett av medlen man anvÀnde var nödhjÀlpsarbeten.Uppsatsen undersöker om statens önskan av normering av dess medborgare gÄr att spÄra i de handlingar som i Arvika kommuns arkiv rör arbetslöshetsfrÄgan. Vidare undersöks om statens alltmer ökande inflytande över medborgarna begrÀnsade Arvika kommuns agerande gentemot de arbetslösa. Undersöks görs ocksÄ vilka nödhjÀlpsarbeten kommunen satte igÄng och vilka personer som fick ta del av dem.Uppsatsen ger inte enbart röst Ät staten och kommunen, Àven de som var arbetslösa under undersökningens tidsperiod ges en röst.
Svenska statens skadestÄndsansvar
Syftet med uppsatsen, att utifrÄn gÀllande rÀtt beskriva och granska statens skadestÄndsansvar kritiskt, har uppnÄtts med en traditionell juridisk metod. Principalansvar för staten har införts i 3 kap SkadestÄndslagen (SkL) utanför myndighetsutövning och vid densamma. Samma ansvar gÀllde vid felaktig myndighetsinformation. Enligt 3 kap 2§ SkL krÀvdes fel eller försummelse för ansvar. Felbedömningen var objektiv (för den enskildes rÀttsÀkerhet) och grundades pÄ den enskildes beroende och myndighetens maktstÀllning.
Konflikterna i lappmarken: Àr ILO 169 lösningen?
RĂ€tten till mark och vatten i lappmarken har genom Ă„rhundradena varit föremĂ„l för debatt i Sverige. En genomgĂ„ende intention frĂ„n statens sida har varit att nyttja lappmarkens resurser pĂ„ ett, för de olika tidsperioderna, Ă€ndamĂ„lsenligt sĂ€tt. De grupper som har bebott lappmarken, samer med eller utan renskötselrĂ€tt samt övrig befolkning, har dĂ€rför varit beroende av den statliga politiken. PĂ„ grund av att statens intentioner har medfört fördelar för olika grupperingar under olika epoker har konflikter varit och Ă€r fortfarande vanligt förekommande. Ă
r 1989 utfÀrdade FN:s fackorgan ILO en konvention, som fick namnet ILO 169, och behandlar ursprungsbefolkningars rÀttigheter.
Hunden i statens tjÀnst :
I statens tjÀnst anvÀnds idag hundar inom polisen, försvaret, Tullverket och kriminalvÄrden. Med hjÀlp av statliga medel utbildas Àven ledarhundar. Vi har valt att rikta in oss pÄ polisens, försvarets och Tullverkets hundar. DÄ vi inte vet sÄ mycket om dessa hundar och inte heller har sÄ mycket information om deras hÀlsa vill vi med detta arbete bilda oss en uppfattning om Àmnet.
Om vi ska kunna förstÄ om hundarnas liv som tjÀnstehundar Àr bra för dem eller inte mÄste vi ha kunskap om deras grundlÀggande behov.
Statens biografbyrÄs censureringsprocess : - En vÄldsam filmanalys av Casino och Natural Born Killers
Denna undersökning har syftat till att testa om varma/kalla fÀrger kan pÄverka uppfattningen av en karaktÀrs uttryck nÀr de anvÀnds pÄ karaktÀrskoncept. Undersök-ningen bygger pÄ tidigare forskning om hur fÀrg uppfattas och vilka intryck kalla/varma fÀrger ger..
Att (miss)lyckas i statsbyggandet - Varför har statsbyggandeprocessen misslyckats i Bosnien-Hercegovina och Kosovo?
Den hÀr uppsatsen analyserar och jÀmför tvÄ fall av externt administrerade statsbyggande missioner. Den utgÄr frÄn Barry Buzans statskomponenter för att jÀmföra och söka förklara varför de internationella administrationerna i Kosovo och Bosnien-Hercegovina misslyckats med att bygga en stabil, representativ och enad stat. Analysen utgörs av tre huvudsakliga statskomponenter, dessa innefattar den statsbÀrande idén, statens institutioner samt statens fysiska bas (befolkningen och territoriet).Slutsatsen Àr att man misslyckats med att skapa legitimitet för institutionerna eftersom institutionerna, vars bas Àr tÀnkt att bygga pÄ en enande statsbÀrande idé, speglar samhÀllet i stort som har differentierade Äsikter om vad staten bör vara till för och försvÄrar byggandet av en gemensam, stabil stat.Vi föreslÄr att den idealiserade visionen om en multietnisk stat, bÄde i Kosovo och Bosnien-Hercegovina ersÀtts eller möjligen successivt övergÄr till en vision om integration och multinationalitet som omfamnar gruppernas skillnader och undviker att pÄtvinga de opraktisk neutralitet..
Statistik, nyckeltal och mÀtmetoder ? Vad ger de för bild av bibliotekens verksamhet?
The aim of this BachelorŽs thesis is to investigate how library statistics, performance measurement and indicators represent the modern public library activity. During the last decades the public library has gone through a lot of changes. Information overall has increased and new technology has been introduced into the library. This new development has had effects on the library users. The statistics reported to the Statens kulturrÄd (National Arts Council) has not changed in the same way.
IFRS pÄverkan pÄ den statliga koncernredovisningen
FrĂ„n Ă„r 2005 mĂ„ste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprĂ€tta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergĂ„ngsregler tillĂ€mpades reglerna med retroaktiv omrĂ€kning frĂ„n övergĂ„ngen 2004.Enligt gĂ€llande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt Ă€gda företag följa vad som Ă€r brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. PĂ„ det sĂ€ttet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen.Den svenska staten Ă€r den största företagsĂ€garen i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten Ă€gs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten Ă€r Ă€ven den största Ă€garen pĂ„ Stockholmsbörsen vilket innebĂ€r ett stort ansvar och stĂ€ller stora krav pĂ„ förvaltningen.Enligt de statliga vĂ€rderingsreglerna i lagtexten Förordning om Ă„rsredovisning och budgetunderlag (FĂ
B) skall kapitalandelsmetoden tillÀmpas vid vÀrdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig frÄn nÀringslivets som anvÀnder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvÀrvsmetoden för dotterföretag.Kapitalandelsmetoden anvÀnds för att konsolidera bÄde dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen.
Den svenska glasburken. En diskursanalys av Statens Offentliga Utredningar/ The Swedish glass jar. A discourse analysis of official government reports
Henriksson, I & Jönsson, M. Den svenska glasburken. En diskursanalys av Statens Offentliga Utredningar/ The Swedish glass jar. A discourse analysis of official government reports. Examensarbete i Socialt arbete 30 poÀng.
Gotlandspressen och de grÄ lapparna : Statens Informationsstyrelses övervakning av de gotlÀndska dagstidningarna under andra vÀrldskriget
Under andra vÀrldskriget vidtogs i Sverige ett antal ÄtgÀrder som gick pÄ tvÀrs mot den traditionella svenska pressfriheten. Ett inslag i denna politik var inrÀttandet av Statens Informationsstyrelse, SIS, med uppgift att bland annat leda och övervaka den svenska pressen. Informationsstyrelsen har i efterhand blivit mest kÀnd för de sÄ kallade ?grÄ lapparna?, förtroliga meddelanden till tidningarnas redaktörer om vad som inte fick publiceras.Under kriget utkom pÄ Gotland tre dagstidningar. GotlÀnningen som Àgdes av bondeförbundsintressen, konservativa Gotlands Allehanda vars huvudÀgare C E Ekman Àven var tysk konsul och tidningen har betraktats som mycket pronazistisk samt socialdemokratiska Gotlands Folkblad som framstÀllts som ytterst anti-nazistisk.UtifrÄn SIS arkiv beskrivs SIS styrning av tidningarna genom de grÄ lapparna och pÄpekanden av övertrÀdelser.
Statens kontroll och individens frihet: en ideologianalys av statens roll i debatten kring livsmedel, kostvanor och övervikt
Tidigare var det vanligare att dö av svÀlt, i dag dör fler mÀnniskor av övernÀring. Bristande kostvanor och ett stillasittande leverne kan leda till övervikt, och Àven till en rad andra sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt diabetes. Debatten kring kostvanor, livsmedel och övervikt handlar bland annat om huruvida nyttiga livsmedel i butikerna bör ha en sÀrskild mÀrkning för att underlÀtta för konsumenter, eller om dessa alternativ bör ha ett lÀgre pris. NyckelhÄlsmÀrkning infördes i Sverige 1989, och fungerar Ànnu som den mest anvÀnda mÀrkningen pÄ livsmedel. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att studera statens roll i relationen livsmedel och övervikt.
Förvaltning av LÀnsstyrelsens fastigheter
Detta arbete skrevs som avslut pĂ„ utbildningen SamhĂ€llsbyggnad vilket Ă€r ett högskoleprogram pĂ„ LuleĂ„ Tekniska Universitet. Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ hur LĂ€nsstyrelsen i Norrbottens lĂ€n arbetar med förvaltningen av olika typer av fastigheter och anlĂ€ggningar.Arbetet började med att formulera frĂ„gestĂ€llningar att arbeta kring, utifrĂ„n dessa skapades sedan intervjufrĂ„gor som stöd i mina samtal med de anstĂ€llda pĂ„ LĂ€nsstyrelsens fĂ€ltenhet. Ăvrig kompletterande information har hĂ€mtats frĂ„n diverse hemsidor och litteratur som alla finns refererade till och nĂ€mnda i referenslistan. Text utan kĂ€llhĂ€nvisning Ă€r hĂ€mtad frĂ„n intervjutillfĂ€llen och egen erfarenhet.FĂ€ltenheten ansvarar för den praktiska förvaltningen av fastigheter och anlĂ€ggningar som de flesta Ă€gs av NaturvĂ„rdsverket. Fastigheterna finns pĂ„ statens mark i skyddade omrĂ„den med olika bevarandegrad och anlĂ€ggningarna Ă€r av varierande karaktĂ€r, frĂ„n spĂ€nger efter statliga leder till bevakarstugor för de anstĂ€llda till vindskydd i naturreservat.Under arbetets gĂ„ng har jag lĂ€rt mig mycket.