Sök:

Sökresultat:

614 Uppsatser om Statens konstrćd - Sida 3 av 41

Arbete; skyldighet eller rÀttighet : Arbetslösheten och det framvÀxande vÀlfÀrdssamhÀllet ur ett Arvika perspektiv

I uppsatsen undersöks hur statens förhÄllande till de arbetslösa har förÀndrats; frÄn brÀnnmÀrkning av de arbetslösa i 1500-talets England till att staten under 1900-talet kom att ta ett allt större ansvar för att arbete skapades Ät alla genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.Uppsatsen inleds med ett brett perspektiv pÄ hur synen pÄ de arbetslösa har förÀndrats under Ärhundradenas gÄng. Fokus smalnar sedan av mot hur Sverige under 1900-talets första Ärtionden förhöll sig till de arbetslösa för att dÀrefter ytterligare smalna av mot en kommuns förhÄllande gentemot de arbetslösa.Kommunen som undersöks Àr Arvika och tiden som undersöks Àr sekelskiftet 1900 fram till början av 1940-talet.Under den tid som undersöks kom staten att fÄ ett allt större inflytande över medborgarnas liv och det Àr dÄ som vÀlfÀrdstaten skapas, det som socialdemokraterna kom att kalla Folkhemmet.Teorin för uppsatsen Àr att staten under uppbyggandet av vÀlfÀrdstaten införde en normering av medborgarna genom arbetslöshetspolitiken. Det staten ville skapa var skötsamma lönearbetare och ett av medlen man anvÀnde var nödhjÀlpsarbeten.Uppsatsen undersöker om statens önskan av normering av dess medborgare gÄr att spÄra i de handlingar som i Arvika kommuns arkiv rör arbetslöshetsfrÄgan. Vidare undersöks om statens alltmer ökande inflytande över medborgarna begrÀnsade Arvika kommuns agerande gentemot de arbetslösa. Undersöks görs ocksÄ vilka nödhjÀlpsarbeten kommunen satte igÄng och vilka personer som fick ta del av dem.Uppsatsen ger inte enbart röst Ät staten och kommunen, Àven de som var arbetslösa under undersökningens tidsperiod ges en röst.

Svenska statens skadestÄndsansvar

Syftet med uppsatsen, att utifrÄn gÀllande rÀtt beskriva och granska statens skadestÄndsansvar kritiskt, har uppnÄtts med en traditionell juridisk metod. Principalansvar för staten har införts i 3 kap SkadestÄndslagen (SkL) utanför myndighetsutövning och vid densamma. Samma ansvar gÀllde vid felaktig myndighetsinformation. Enligt 3 kap 2§ SkL krÀvdes fel eller försummelse för ansvar. Felbedömningen var objektiv (för den enskildes rÀttsÀkerhet) och grundades pÄ den enskildes beroende och myndighetens maktstÀllning.

Konflikterna i lappmarken: Àr ILO 169 lösningen?

RĂ€tten till mark och vatten i lappmarken har genom Ă„rhundradena varit föremĂ„l för debatt i Sverige. En genomgĂ„ende intention frĂ„n statens sida har varit att nyttja lappmarkens resurser pĂ„ ett, för de olika tidsperioderna, Ă€ndamĂ„lsenligt sĂ€tt. De grupper som har bebott lappmarken, samer med eller utan renskötselrĂ€tt samt övrig befolkning, har dĂ€rför varit beroende av den statliga politiken. PĂ„ grund av att statens intentioner har medfört fördelar för olika grupperingar under olika epoker har konflikter varit och Ă€r fortfarande vanligt förekommande. År 1989 utfĂ€rdade FN:s fackorgan ILO en konvention, som fick namnet ILO 169, och behandlar ursprungsbefolkningars rĂ€ttigheter.

Hunden i statens tjÀnst :

I statens tjÀnst anvÀnds idag hundar inom polisen, försvaret, Tullverket och kriminalvÄrden. Med hjÀlp av statliga medel utbildas Àven ledarhundar. Vi har valt att rikta in oss pÄ polisens, försvarets och Tullverkets hundar. DÄ vi inte vet sÄ mycket om dessa hundar och inte heller har sÄ mycket information om deras hÀlsa vill vi med detta arbete bilda oss en uppfattning om Àmnet. Om vi ska kunna förstÄ om hundarnas liv som tjÀnstehundar Àr bra för dem eller inte mÄste vi ha kunskap om deras grundlÀggande behov.

Statens biografbyrÄs censureringsprocess : - En vÄldsam filmanalys av Casino och Natural Born Killers

Denna undersökning har syftat till att testa om varma/kalla fÀrger kan pÄverka uppfattningen av en karaktÀrs uttryck nÀr de anvÀnds pÄ karaktÀrskoncept. Undersök-ningen bygger pÄ tidigare forskning om hur fÀrg uppfattas och vilka intryck kalla/varma fÀrger ger..

Att (miss)lyckas i statsbyggandet - Varför har statsbyggandeprocessen misslyckats i Bosnien-Hercegovina och Kosovo?

Den hÀr uppsatsen analyserar och jÀmför tvÄ fall av externt administrerade statsbyggande missioner. Den utgÄr frÄn Barry Buzans statskomponenter för att jÀmföra och söka förklara varför de internationella administrationerna i Kosovo och Bosnien-Hercegovina misslyckats med att bygga en stabil, representativ och enad stat. Analysen utgörs av tre huvudsakliga statskomponenter, dessa innefattar den statsbÀrande idén, statens institutioner samt statens fysiska bas (befolkningen och territoriet).Slutsatsen Àr att man misslyckats med att skapa legitimitet för institutionerna eftersom institutionerna, vars bas Àr tÀnkt att bygga pÄ en enande statsbÀrande idé, speglar samhÀllet i stort som har differentierade Äsikter om vad staten bör vara till för och försvÄrar byggandet av en gemensam, stabil stat.Vi föreslÄr att den idealiserade visionen om en multietnisk stat, bÄde i Kosovo och Bosnien-Hercegovina ersÀtts eller möjligen successivt övergÄr till en vision om integration och multinationalitet som omfamnar gruppernas skillnader och undviker att pÄtvinga de opraktisk neutralitet..

Statistik, nyckeltal och mÀtmetoder ? Vad ger de för bild av bibliotekens verksamhet?

The aim of this BachelorŽs thesis is to investigate how library statistics, performance measurement and indicators represent the modern public library activity. During the last decades the public library has gone through a lot of changes. Information overall has increased and new technology has been introduced into the library. This new development has had effects on the library users. The statistics reported to the Statens kulturrÄd (National Arts Council) has not changed in the same way.

IFRS pÄverkan pÄ den statliga koncernredovisningen

FrĂ„n Ă„r 2005 mĂ„ste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprĂ€tta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergĂ„ngsregler tillĂ€mpades reglerna med retroaktiv omrĂ€kning frĂ„n övergĂ„ngen 2004.Enligt gĂ€llande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt Ă€gda företag följa vad som Ă€r brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. PĂ„ det sĂ€ttet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen.Den svenska staten Ă€r den största företagsĂ€garen i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten Ă€gs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten Ă€r Ă€ven den största Ă€garen pĂ„ Stockholmsbörsen vilket innebĂ€r ett stort ansvar och stĂ€ller stora krav pĂ„ förvaltningen.Enligt de statliga vĂ€rderingsreglerna i lagtexten Förordning om Ă„rsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillĂ€mpas vid vĂ€rdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig frĂ„n nĂ€ringslivets som anvĂ€nder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvĂ€rvsmetoden för dotterföretag.Kapitalandelsmetoden anvĂ€nds för att konsolidera bĂ„de dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen.

Den svenska glasburken. En diskursanalys av Statens Offentliga Utredningar/ The Swedish glass jar. A discourse analysis of official government reports

Henriksson, I & Jönsson, M. Den svenska glasburken. En diskursanalys av Statens Offentliga Utredningar/ The Swedish glass jar. A discourse analysis of official government reports. Examensarbete i Socialt arbete 30 poÀng.

Gotlandspressen och de grÄ lapparna : Statens Informationsstyrelses övervakning av de gotlÀndska dagstidningarna under andra vÀrldskriget

Under andra vÀrldskriget vidtogs i Sverige ett antal ÄtgÀrder som gick pÄ tvÀrs mot den traditionella svenska pressfriheten. Ett inslag i denna politik var inrÀttandet av Statens Informationsstyrelse, SIS, med uppgift att bland annat leda och övervaka den svenska pressen. Informationsstyrelsen har i efterhand blivit mest kÀnd för de sÄ kallade ?grÄ lapparna?, förtroliga meddelanden till tidningarnas redaktörer om vad som inte fick publiceras.Under kriget utkom pÄ Gotland tre dagstidningar. GotlÀnningen som Àgdes av bondeförbundsintressen, konservativa Gotlands Allehanda vars huvudÀgare C E Ekman Àven var tysk konsul och tidningen har betraktats som mycket pronazistisk samt socialdemokratiska Gotlands Folkblad som framstÀllts som ytterst anti-nazistisk.UtifrÄn SIS arkiv beskrivs SIS styrning av tidningarna genom de grÄ lapparna och pÄpekanden av övertrÀdelser.

Statens kontroll och individens frihet: en ideologianalys av statens roll i debatten kring livsmedel, kostvanor och övervikt

Tidigare var det vanligare att dö av svÀlt, i dag dör fler mÀnniskor av övernÀring. Bristande kostvanor och ett stillasittande leverne kan leda till övervikt, och Àven till en rad andra sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt diabetes. Debatten kring kostvanor, livsmedel och övervikt handlar bland annat om huruvida nyttiga livsmedel i butikerna bör ha en sÀrskild mÀrkning för att underlÀtta för konsumenter, eller om dessa alternativ bör ha ett lÀgre pris. NyckelhÄlsmÀrkning infördes i Sverige 1989, och fungerar Ànnu som den mest anvÀnda mÀrkningen pÄ livsmedel. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att studera statens roll i relationen livsmedel och övervikt.

Förvaltning av LÀnsstyrelsens fastigheter

Detta arbete skrevs som avslut pĂ„ utbildningen SamhĂ€llsbyggnad vilket Ă€r ett högskoleprogram pĂ„ LuleĂ„ Tekniska Universitet. Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ hur LĂ€nsstyrelsen i Norrbottens lĂ€n arbetar med förvaltningen av olika typer av fastigheter och anlĂ€ggningar.Arbetet började med att formulera frĂ„gestĂ€llningar att arbeta kring, utifrĂ„n dessa skapades sedan intervjufrĂ„gor som stöd i mina samtal med de anstĂ€llda pĂ„ LĂ€nsstyrelsens fĂ€ltenhet. Övrig kompletterande information har hĂ€mtats frĂ„n diverse hemsidor och litteratur som alla finns refererade till och nĂ€mnda i referenslistan. Text utan kĂ€llhĂ€nvisning Ă€r hĂ€mtad frĂ„n intervjutillfĂ€llen och egen erfarenhet.FĂ€ltenheten ansvarar för den praktiska förvaltningen av fastigheter och anlĂ€ggningar som de flesta Ă€gs av NaturvĂ„rdsverket. Fastigheterna finns pĂ„ statens mark i skyddade omrĂ„den med olika bevarandegrad och anlĂ€ggningarna Ă€r av varierande karaktĂ€r, frĂ„n spĂ€nger efter statliga leder till bevakarstugor för de anstĂ€llda till vindskydd i naturreservat.Under arbetets gĂ„ng har jag lĂ€rt mig mycket.

Ägarstyrning - svenska staten som bolagsĂ€gare

Syftet med uppsatsen Àr dels att sammanfatta de studier som tidigare gjorts om den svenska staten som Àgare, dels att beskriva hur staten har organiserat Àgandet. Vidare analyseras statens Àgarstyrning som definierats som alla ÄtgÀrder, bÄde före och under en aktivitet liksom granskning i efterhand, som utövas av staten. UtifrÄn agentteori och organisationsteori utvecklas en analysmodell som anvÀnds för att studera hur staten utövar Àgande över sina helÀgda bolag. Författarna genomför textanalys av regeringskansliets dokument som ligger till grund för hur statliga bolag ska styras och övervakas. SÀrskild vikt lÀggs vid styrelsesammansÀttning, kompensationsprogram, sÀrskilda samhÀllsuppdrag och utvÀrderingsmÄtt.

Metoder för att bekÀmpa skatteflykt i Sverige och Eu, med fokus pÄ skatteflyktslagen och missbruksdoktrinen

Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.

Vad förklarar elnÀtverksamheternas avsteg ifrÄn att tillÀmpa kostnadsbaserade avgifter? - En fallstudie

Syfte: Uppsatsens syfte utgörs av tvÄ delsyften: 1) att undersöka om avgifterna i svenska eldistributionsverksamheter Àr kostnadsbaserade eller inte.2) att studera vad som förklarar eventuella avsteg ifrÄn att tillÀmpa kostnadsbaserade avgifter i svenska eldistributionsverksamheter. Metod: Idén till uppsatsen har sin grund i att vi misstÀnkte att nÀtverksamheternas avgifter inte Àr kostnadsbaserade. DÀrmed kommer första delen av uppsatsen att Àgnas Ät att undersöka om sÄ Àr fallet. Det undersökte vi med hjÀlp av nyckeltalet residualresultat i förhÄllande till nettoomsÀttningen. VÀrden ifrÄn detta nyckeltal var Àven utgÄngspunkten för att vÀlja fallföretag, för att nÀrmare studera vad avsteget ifrÄn att tillÀmpa kostnadsbaserade avgifter beror pÄ.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->