Sök:

Sökresultat:

614 Uppsatser om Statens konstrćd - Sida 2 av 41

Rapportering i statliga företag : I vilken utstrÀckning tillÀmpas regeringens riktlinjer?

Den 21 mars 2002 beslutade regeringen om nya riktlinjer för den externa ekonomiska rapporteringen i statligt helÀgda företag. Dessa skulle börja tillÀmpas frÄn den 1 januari 2003 och anledningen till beslutet var dels att ange en miniminivÄ för den externa rapporteringen i aktiebolag med statligt Àgande, dels att fÄ de statliga företagen att lÀmna lika genomlysande rapporter som de börsnoterade aktiebolagen. I följande uppsats har vi undersökt i vilken utstrÀckning statens riktlinjer tillÀmpas av de statligt helÀgda företagen. Vi har granskat 28 av statens 42 helÀgda företag, genom att kontrollera 33 punkter som ska finnas med i en Ärsredovisning. Nyckelord: externredovisning, statligt Àgande, genomlysande Ärsrapporter, riktlinjer..

SIS och Info Ops : varför finns det vissa likheter?

Denna uppsats Àr en jÀmförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra vÀrldskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur.HuvudfrÄgorna i uppsatsen Àr:Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra vÀrldskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer?Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i sÄ fall hur?För att besvara mina frÄgor har jag anvÀnt mig av följande tillvÀgagÄngssÀtt:För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag anvÀnt Àr arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och Àven i mitt fall föregÄtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag anvÀnt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops.

En steril reproduktion? : en analys av normerna kring adoptivförÀldraskapet

VÄrt syfte Àr att visa pÄ de normer rörande adoptivförÀldraskap som finns i Statens nÀmnd för internationella adoptionsfrÄgors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. UtifrÄn queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om nÀrbyrÄkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivförÀldraskapet konstrueras utifrÄn det biologiska förÀldraskapet som ideal.Barnets bÀsta Àr den princip som det genomgÄende hÀnvisas till i materialet för att motivera kÀrnfamiljen som norm. Dock Àr denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivförÀldraskapet. Normen för adoptivförÀldraskapet Àr kortfattat den heterosexuella kÀrnfamiljen..

Meningsskapande verk : En studie av redovisning, kommunikation och kultur

Studien har utförts i tvÄ organisationer, jÀrnverket Uddeholm Tooling AB samt Statens RÀddningsverk. PÄ Uddeholm Tooling AB har undersökningen koncentrerats till avdelningen Terminalen och pÄ Statens RÀddningsverk har tvÄ enheter studerats, ekonomienheten i Karlstad samt Revinge skola. PÄ sÄvÀl Terminalen som Statens RÀddningsverk finns problem gÀllande kommunikationen mellan olika aktörer. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestÄende av observationer och intervjuer. Syftet med studien Àr att undersöka och skapa förstÄelse för kommunikationens betydelse vid förmedling av ekonomisk information.Under studiens gÄng har meningsskapande blivit det övergripande ÀmnesomrÄdet.

PÄ tal om estetik - en diskursanalytisk studie av tvÄ av statens offentliga utredningar

Davidsson, Karin & Dornwald, Katharina. PÄ tal om estetik. En diskursanalytisk studie av Statens Offentliga Utredningar/Speaking about aesthetics. A discourse analytic study of two official government reports. Examensarbete pÄ avancerad nivÄ, 15 högskolepoÀng.

Arbetslinjen, stöd eller styrmedel? : En kritisk diskursanalys av synen pÄ arbete och arbetslöshet i en mediekontext.

Studien syftar till att belysa synen pÄ arbetslöshet som samhÀllsproblem, genom att studera begreppet ?arbetslinjen?. Studien har tre fokuspunkter: synen pÄ den arbetslöse, vÀrdet av arbete respektive hur staten kan motverka arbetslöshet. Studien utgÄr ifrÄn en massmedial arena under valrörelsen Är 2006 och med ett empiriskt material hÀmtat frÄn Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien tar sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synsÀtt och anvÀnder sig av metoden kritisk diskursanalys.I studien framkommer tvÄ bilder av synen pÄ arbetslöshet; antingen Àr det individens skyldighet att vara anstÀllningsbar eller statens plikt att skapa en arbetsmarkand som anpassas till individen.Studien avslutas med en diskussion kring relationen mellan staten och dess medborgare utifrÄn synen pÄ arbetsmoral samt hur statens ÄtgÀrder för att bekÀmpa arbetslöshet blir legitima. .

UnderhÄll av statligt förvaltade renskötselanlÀggningar i Norrbottens lÀn

LÀnsstyrelsens i Norrbottens lÀn förvaltar statens anlÀggningar för rennÀringens frÀmjande. AnlÀggningar som staten har ansvaret för enligt svensk-norska renbeteskonventionen, stÀngsel mot Finland och övriga renskötselanlÀggningar. RennÀring bedrivs inom Norrbottens lÀn i 32 samebyar varav 15 Àr fjÀllsamebyar, nio Àr skogssamebyar och Ätta Àr koncessionssamebyar. Syftet med rapporten Àr att utvÀrdera de upphandlings- och planeringsarbeten som idag genomförs. En fokusering pÄ uppföljningsarbetena har genomförts eftersom denna rutin i dagslÀget Àr bristfÀllig enligt RRV:s revisionspromemoria.

Staten och VÄldet : En fallstudie frÄn ett liberalt och ett socialdemokratiskt perspektiv

Protesterna i samband med WTO mötet i Seattle, USA, 1999 Àr allmÀnt betraktade som startskottet för vÄld i samband med stora demonstrationer rörande globalisering. I juni 2001 stod Göteborg, Sverige, som vÀrd för EU:s ministermöte samt George W Bush besök. I dessa samt ett flertal andra stora demonstrationer rörande globalisering kom vÄld att överskugga mötets sÄvÀl som demonstranternas sakfrÄgor. VÄldet utövades bÄde av aktivister samt av polisen som statens ordningsmakt. Denna uppsats fokuserar pÄ vÄldsproblematiken frÄn statens sida; hur polisen kan upprÀtthÄlla statens sÀkerhet och samtidigt fungera som medborgarnas garanti för att skydda deras rÀttigheter.Sverige har haft socialdemokratiskt styre under nÀstan hela 1900-talet och att sÀga att det har pÄverkat samhÀllsutvecklingen torde knappast vara en överdrift.

Friluftsdagar - tradition eller norm

Friluftsdagar Àr ett inslag i skolans verksamhet som ofta förknippas med fysisk aktivitet. Dessa friluftsdagar förekommer som ett visst antal halv- eller heldagar per lÀsÄr och antalet dagar varierar mellan skolorna. Friluftsdagarna Àr sedan Lpo -94 inte statligt reglerade utan det Àr upp till rektor pÄ varje skola att besluta om förekomsten av dessa dagar. Friluftsdagar har en lÄng historia och syftet med dagarna har förÀndrats över tid. Idag kan man dock skönja att fokus ligger pÄ hÀlsa och miljö.VÄr uppsats beskriver friluftsdagarnas utveckling kopplat till Bo Rothsteins teori om förhÄllandet mellan samhÀlleliga normer och politiska institutioner.

Vad bestÀmmer hushÄllens sparande? : En studie av svenska hushÄlls sparande 1980-2005

Personliga beslut om sparande drivs av mÄnga olika motiv, nÄgra Àr, behovet av att bygga upp tillgÄngar för att finansiera konsumtion under den senare delen av livet, osÀkerhet om framtiden och att spara Ät nÀsta generation. Sparandet för konsumtion under pensionsÄren Àr generellt ansett som det viktigaste motivet till att spara. En faktor som ger ett ökat intresse för att studera sparande Àrden Äldrande befolkningen i de rika delarna av vÀrlden. MedelÄldern i Europa stiger och befolkningen blir Àldre och lever lÀngre.Resultaten visade att inflationen var den variabel som har störst pÄverkan pÄ sparkvoten. Inte lÄngt efter kom variablerna arbetslöshet, inkomsttillvÀxt och handelsbalans.

Frankrikes uttrÀde ur NATOs militÀra samarbete

Charles de Gaulle, en fransk general, var president i Frankrike frĂ„n 1958 till 1970. Redan innan sitt makttilltrĂ€de ?58 hade han verkat för att Frankrike skulle skaffa sig ett sjĂ€lvstĂ€ndigt kĂ€rnvapenförsvar och göra sig mer sjĂ€lvstĂ€ndigt och suverĂ€nt, frĂ€mst gentemot NATO och USA. Detta arbete tog rejĂ€l fart efter hans makttilltrĂ€de och det franska sjĂ€lvstĂ€ndiga kĂ€rnvapenförsvaret förverkligades 1967. Året innan, tog han Frankrike ur NATO:s militĂ€ra samarbete.

ÅterhĂ€mtningsmĂ„l bland styrketrĂ€nande individer

StyrketrÀning medför en rad positiva effekter pÄ kroppen. TrÀning med fokus pÄ styrka Àr ett bra hjÀlpmedel för kontroll av kroppsvikt, energiomsÀttningen och kroppssammansÀttningen (Statens FolkhÀlsoinstitut, 2008). Under de senaste Ären har intresset för styrketrÀningens hÀlsofrÀmjande inverkan ökat (Statens FolkhÀlsoinstitut, 2008). För att uppnÄ ett förbÀttrat trÀningssvar sÄsom en ökning av muskelns tvÀrsnittsarea eller styrka Àr det viktigt att efter avslutat trÀningspass ha ett nutritionsintag bestÄendes av kolhydrat och protein, ett sÄ kallat ÄterhÀmtningsmÄl (KenttÀ & Svensson, 2008; Jeukendrup & Gleeson, 2010). Syftet med denna kvantitativa studie Àr att undersöka kunskapen och uppfattningar kring ÄterhÀmtningsmÄl hos en grupp styrketrÀnande, vuxna mÀn och kvinnor.

Romer och utbildning : Den svenska statens syn pÄ romer ur ett utbildningsperspektiv

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka den svenska statens syn pÄ romer ur ett utbildningsperspektiv i fem statliga utredningar som gjorts de senaste Ären (2007-2012). Dessa har studerats genom att identifiera problematiken samt undersöka hur de dolda maktstrukturerna ser ut i problemformuleringarna och ÄtgÀrdsförslagen. DÀrtill hur sprÄkbruket ser ut i dessa och om det gÄr att skönja nÄgon vi och dem-uppdelning. Granskningen av materialet samt analysen har gjorts utifrÄn ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv genom en  innehÄllsanalys av ett kodschema samt Teun A. van Dijks strukturindelingar av text.

Ett tillÄtet kvinnorum: en diskussion kring en tillÄten form av kvinnlig sÀrorganisering och statens reglering av den

Kvinnor behöver ett eget rum för att kunna utvecklas till individer eftersom det Àr först dÄ de kan bli jÀmstÀllda med mannen. Kvinnors sÀrorganisering har alltid vÀckt olika starkt motstÄnd frÄn samhÀllet beroende pÄ vilka frÄgor och Àmnen kvinnor vÀljer att grunda sin organisering pÄ. Uppsatsen syftar till att beskriva en legitim form av kvinnlig sÀrorganisering som ges i form av en kvinnokurs pÄ en folkhögskola.Kvinnokursen ger möjlighet för kvinnor att trÀffa andra kvinnor och utvecklas tillsammans, men inom ramarna för statlig reglering.PÄ vilket sÀtt denna kvinnliga frigörelse sker samt vad har den för betydelse för kvinnorna som gÄr pÄ kursen sÀtts i relation till hur staten motiverar och reglerar detta kvinnliga utrymme. Den analys som ligger till grund för besvarandet av frÄgestÀllningarna sÀtts i relation till teorier som behandlar faktorer som individ, makt och demokrati.Analysen visar pÄ hur statens osynliggörande av kön och den icke förekommande diskussionen om maktrelationer blir till en förutsÀttning för detta kvinnorum och för kvinnors empowerment..

Att katalogisera kyrkomusik En studie av DĂŒbensamlingen och Statens musikbibliotek

rary of Sweden Statens musikbibliotek [51][pdf.gif] The aim of this study is to investigate how bibliographic description of music materials has improved through history. The historical aspect is given by a study of bibliographic data in different catalogues of a specific collection. The aim is also to understand what specific problems will arise in the work of cataloguing music materials and how the problems are discussed in the literature. The study is focusing of church music material and the history of churchmusic is therefore given an exposition. The origin of musical notation, which took place within the church, is also discussed.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->