1980 fattades, efter en folkomröstning, beslut om avveckling av kärnkraften i Sverige. Mot slutet av 1980-talet uppstod dock en spricka inom regeringen angående hur mycket man skulle lyssna på den folkliga opinionen när det gällde utvecklingen av kärnkraft. I denna uppsats undersöks vilken strategi Staten har använt sig av i kärnkraftspolitiken 1986-2009, om de har låtit sig påverkas av opinionen eller ej och om de har agerat för samhällets intressen eller sina egna intressen. Undersökningen analyserar hur Staten har använt sig av ekonomisk styrning inom kärnkraftspolitiken och om/hur samhälleliga opinionsskiften påverkat styrningen. Resultaten visar att den allmänna opinionen inte har påverkat politikernas beslut i kärnkraftsfrågan och att politikerna har fattat sina beslut i samhällets intresse..

Syftet med föreliggande uppsats har varit att studera hur Staten och kommunerna Pajala, Övertorneå och Överkalix agerat för att hindra den negativa befolkningsutvecklingen i dessa kommuer, samt att utreda vilka möjligheter de nämnda aktörerna har att lösa problemen med minskande befolkning. Metoden som använts har varit literaturstudie. Resultaten pekar på att Staten och de tre kommunerna i stor utsträckning har samma vilja gällande inom vilka områden satsningar för att hindra avfolkningen ska genomföras. Dock har det kunnat konstateras att organisationssamhällets framväxt, den ökade decentraliseringen och internationaliseringen har medfört att Statens problemlösningsförmåga minskat. För att öka förutsättningarna för att lösa problemen med ökande avfolkning krävs således att Pajala, Övertorneå och Överkalix kommun fortsätter sitt samarbete över kommungränserna och förutom detta även tar tillvara på de möjligheter som de nya aktörer som nu träder in presenterar..

Studien syftar till att belysa synen på arbetslöshet som samhällsproblem, genom att studera begreppet ?arbetslinjen?. Studien har tre fokuspunkter: synen på den arbetslöse, värdet av arbete respektive hur Staten kan motverka arbetslöshet. Studien utgår ifrån en massmedial arena under valrörelsen år 2006 och med ett empiriskt material hämtat från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien tar sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synsätt och använder sig av metoden kritisk diskursanalys.I studien framkommer två bilder av synen på arbetslöshet; antingen är det individens skyldighet att vara anställningsbar eller Statens plikt att skapa en arbetsmarkand som anpassas till individen.Studien avslutas med en diskussion kring relationen mellan Staten och dess medborgare utifrån synen på arbetsmoral samt hur Statens åtgärder för att bekämpa arbetslöshet blir legitima. .

Säkerhetsrådet antog resolution 1325 (år 2000) för att förstärka FN:s fokus på förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och postkonflikt ? samhällen. Det 20:e århundradets ledord blev jämlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton år senare, den understryker fokus på kvinnans rättsliga ställning, denna gång med särskild betoning på kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrätten.

Flertalet av de bostadsområden, vilka vi idag kallar för ?utsatta?, uppkom som ett resultat av den bostadspolitik som tog sin början efter andra världskrigets slut och kan sägas ha nått sin kulm i det vi känner igen som miljonprogrammet. Målet med, den relativt nya, storstads- och den urbana politiken är att bryta mönster av det utanförskap som existerar inom dessa områden. Den senaste reinkarnationen av denna politik är det lokala utvecklingsavtalet (LUA). Kommuner ingår avtal med Staten utifrån ett ramverk vilket säger att kommunerna åtager sig att genom samverkan och tvärsektoriella partnerskap arbeta med urbant utvecklingsarbete.

I dagens Sverige bedriver det offentliga mycket av sin ekonomiska verksamhet i aktiebolagsform, precis som privata aktörer. Det hävdas ofta att offentliga bolag inte är lika effektiva som sina privata motsvarigheter, vilket kan bero på skillnader i management. Målet för denna uppsats är därför att undersöka om det finns sådana skillnader i management, och vilka dessa i så fall är. Undersökningen är begränsad till Sverige och de större statliga och privata aktiebolagen. Författarna har arbetat enligt den hermeneutiska vetenskapstraditionen, och har använt sig av en kvalitativ metod i form av personligt kunskapande genom samtalsintervjuer.

Syftet med denna studie ä?r att analysera hur jihadiströ?relsen Islamiska Staten (IS) anvä?nder sig av sitt rö?rliga bildmaterial. Fö?rutom det vill den redogö?ra fö?r vilka uttryck och teman som går att uppfatta i dessa filmer. Min ambition är inte att göra några detaljstudier av filmerna, utan att analysera, lyssna på retoriken och titta på bildspråket i delar av det material som publicerats av Islamiska Staten.

Säkerhetsrådet antog resolution 1325 (år 2000) för att förstärka FN:s fokus på förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och postkonflikt ? samhällen. Det 20:e århundradets ledord blev jämlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton år senare, den understryker fokus på kvinnans rättsliga ställning, denna gång med särskild betoning på kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrätten.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett lärarperspektiv försöka tydliggöra några värderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges läroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn läraren, lärarstudenten och läroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad läroplanen säger om kunskap, mål, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lärarstudenten och läraren ställer sig till detta. Min studie innefattas också av att titta på hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av Staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk återblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundläggande värderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger på. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av Staten», kunskap och kompetens.

Mellan 1935 och 1975 tvångssteriliserades cirka 63 000 svenskar av den svenska Staten enligt gällande lagstiftning. Denna period i svensk historia kom åter att uppmärksammas både i Sverige och internationellt i augusti 1997 efter att Maciej Zaremba, kulturjournalist på Dagens Nyheter, publicerat flera artiklar om tvångssteriliseringarna. Detta resulterade i att Staten också tillsatte en utredning i frågan vilket även gav steriliseringsoffren rätt till ekonomisk ersättning. Flertalet skrifter har publicerats i detta ämne, de flesta utgivna på 1990-talet. Men hur har dessa skrifter framställts? Tar författaren ställning i steriliseringsfrågan? I denna uppsats analyseras tre författares framställningar av tvångssteriliseringarna, vilka alla är utgivna under debatten som startade 1997.

Bakgrund: Hälsoutgifterna i förhållande till BNP har i flera länder ökat, samtidigt som vissa länder uttryckt oro över att fokus på utgiftsrestriktioner har skadat prestationerna inom hälsosystemet. Utvecklingen inom den isländska hälsosektorn är densamma.Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och behandla de huvudsakliga problem som den isländska hälsosektorn står inför, redovisa åtgärder och reformer som har utförts med tyngdpunkt i privatiseringsplanerna samt diskutera möjliga alternativ för framtiden.Genomförande: Studien genomfördes parallellt med praktik på Sveriges ambassad i Reykjavik, Island. Det har bidragit till att författaren disponerat över ett stort informationsunderlag vilket underlättat förståelsen för specifika isländska faktorer, attityder och levnadssätt.Resultat: Det är viktigt att isländska Staten har klara definitioner gällande vilken rättvisa som skall finnas i hälsosystemet. Fondering och ökad prevention samt införande av en resultatorienterad budget samt att Staten utformar ett väl fungerande system för kvalitets- och kostnadskontroll för att få till stånd en effektiv privatisering..

Denna uppsats huvudsyfte var att studera debatten i den kyrkliga pressen i samband med separationen mellan kyrka och stat år 2000.  Undersökningen har visat att  genomförandet av separationen mellan kyrka och stat tillsammans med de organisatoriska och juridiska förändringar som detta innebar orsakade en stundtals kraftig debatt i kyrkopressen. I min undersökning har jag följt debatten kring fyra av de hetaste debattfrågorna och även belyst en av de konflikter som uppstod genom det utbredda missnöjet mot kyrkordningen. Studien har visat att det uppstod splittringar inom kyrkan mellan prästerskapet och kyrkans högre ledning, framförallt kyrkomötet, och att missnöjet mot separationsbeslutet och kyrkoordningen var utbrett bland denna grupp. Uppsatsen har även visat att kyrkan tiden efter undersökningens spektrum har drabbats av en del av de svårigheter och motgångar, främst genom minskat medlemsantal och försämrad ekonomi, som förutspåddes bland en del av debattörerna under debatten 1995-2000..

Vatten är inte en vanlig vara och bör därför inte heller betraktas som en sådan. Dess avgörande egenskaper och svåra hantering gör att kraven på välfungerande institutioner är stora, men gör också den ekonomiska analysen mer komplicerad. Traditionella, ekonomiska lösningar på externaliteter och effektivitetsproblem går inte alltid att ena med de rättvise- och moralaspekter som uppkommer när det handlar om ett mänskligt basbehov. Den här uppsatsen redogör för den institutionella problematik som uppkommer vid vattenhantering i urbana områden. För att sätta problematiken i ett verkligt sammanhang, används Mexiko City som fallstudie och därefter undersöks huruvida den mexikanska Staten kan anses ha lyckats med stadens vattenhantering eller inte.

Norrbotniabanan illustrerar ett typiskt fall med en omfattande strukturell förändring i samhället som kräver stora ekonomiska resurser och vars byggstart ständigt skjuts på framtiden. Processen bakom att bygga banan präglas av ett stort antal aktörer med divergerande agendor. För att kunna analysera och studera fallet på ett begripligt sätt har spelteori applicerats vilket gör att skeendena kan studeras genom spel i enkla matriser. Uppsatsen syfte är att med hjälp av spelteori analysera beslutsprocesserna som omger Norrbotniabanans planläggning: att med hjälp av spelteori förklara utfallet av dessa processer: samt att, baserat på den spelteoretiska logiken, peka på de mekanismer som gjort att processen hittills har stannat av och vad som krävs för att den återigen ska ta fart. Nyckelaktörerna bakom Norrbotniabanan har identifierats på premissen att de besitter ekonomiska medel och därmed har en reell möjlighet att finansiera en del av banan eller att de kan skapa opinion alternativt fatta beslut om att bygga banan.

Inom den offentliga verksamheten finns alltid budgetproblematiken dvs. att behoven alltid ärstörre än de befintliga medlen. Därför måste alltid prioriteringar göras. Infrastruktur i Sverigedelas upp i två grupper ? riksväg , länsväg och kommunväg.