Syftet med uppsatsen är att belysa invandrade akademikers svårigheter på den svenska arbetsmarknaden och empirin består av sex intervjuer; varav fem arbetsförmedlare och en introduktionsförmedlare. Frågeställningen lyder: Vilka hinder finns och hur ser situationen ut på den svenska arbetsmarknaden för invandrade akademiker?Jag använder mig av empirin som består av intervjuer och belyser den med teorier, varav den övergripande teoribildningen är Erving Goffmans teori i boken Stigma - Den avvikandes roll och identitet. Bakgrunden till uppsatsen är statistik från integrationsverket som visar på att sysselsättningsgraden för inrikes födda ligger på 75 % medan den för utrikes födda ligger på 59 %. Statistiken visar även att invandrare, även de med akademisk utbildning, ofta hänvisas till vissa branscher, som industri och vårdyrken, och även till lågbetalda arbeten.

Mitt syfte har varit att utreda vad som motiverar fastighetsmäklaren i sin yrkesroll samt att utreda hur dess chefer bedömer medarbetarnas motivation och dess påverkan för arbetsprestationen. Jag har använt flera teorier som kunnat kopplats till empirins resultat. Några av de slutsatser som framkommit är bland annat att motivationsfaktorer varierar beroende på individ och därmed fastighetsmäklare. Nöjda kunder, trivsel på arbetsplatsen, varierade arbetsuppgifter och en god lön har dock uppkommit vara betydande motiverande faktorer för mäklarna. Cheferna bör skapa en bättre dialog med mäklarna för att öka medvetenheten kring medarbetarnas motivationsfaktorer.

Att skolan ska arbeta med hälsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhälsovården ska vara en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar till barn och ungdom. Därtill betonas skolhälsovårdens medverkan i det hälsopedagogiska arbetet såsom hälsofrämjande undervisning eller individuella hälsosamtal. Utifrån ett individanpassat arbetssätt utgör hälsosamtalet en naturlig del av hälsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar för skolsköterskans hälsosamtal med elever i skolan med fokus på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskor inom den kommunala skolhälsovården med representation från tre län ingick i studien.

Den här uppsatsen är en teoretisk och empirisk studie över unga vuxnas erfarenheter av onlinedatorspelet World of Warcraft. Perspektivet som anläggs på spelet och dess användare är ett socialpsykologiskt perspektiv. Det socialpsykologiska perspektivet utgörs av den symboliska interaktionismen, sociala roller och rum samt Johan Asplunds teori om social responsivitet. I uppsatsen relateras även teorier om det medialiserade samhällets inverkan på individ och sociala rum. Kunskap om fältet har genererats främst genom ostrukturerade intervjuer med användare, samt genom en kulturanalys av verket.

Syftet med denna studie var att undersöka hur konflikthantering sker i praktiken på ett antal förskolor samt pedagogers syn på konflikthantering. Studien genomfördes på fyra olika förskolor. För att utföra denna studie gjordes ett kombinerat metodval. Vi har använt oss av observationer i barngrupp för att få en bild av konflikthantering i praktiken. Observationerna kompletterades med intervjuer med en pedagog från varje observerad barngrupp.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på om mina kvinnliga informanter upplevde en ökad/ förbättrad självkänsla under coaching/ samtal. Vidare var syftet att belysa den ökade positiva ökade välbefinnandet av coaching och samtal ur individ synpunkt. Samtliga kvinnor upplevde en positiv ökad upplevelse till sig själva av återkommande coaching/ samtal sessioner. Ett resultat var att alla informanter upplevde en betydligt högre grad självkänsla och välbefinnande. Kvinnorna upplevde att de alla i högre grad kände sig mer tillfredsställda mer sig själva som personer. Även självförtroendet upplevde de hade förbättrats då de vågade ta för sig mer än vad de hade vågat innan , både i privata och arbetsrelaterade situationer och relationer..

Abstract Hantosi, Susann & Åström, Karin (2011). Motivation och lustfyllt lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Motivation and pleasurable learning from a special educational perspective) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Examensarbetet behandlar specialpedagogens förhållningssätt i områden som rör gymnasieelevers motivation och lustfyllda lärande i förebyggande och åtgärdande syfte med fokus på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Tanken med detta arbete är att den nyvunna kunskapen ska utveckla oss i vår kommande specialpedagogroll och att detta i sin tur ska påverka organisationen som helhet, men framförallt gynna den enskilde eleven i dennes fortsatta kunskapsutveckling. Våra forskningsfrågor är följande: ? Hur kan specialpedagogen arbeta förebyggande, vad det gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfyllt lärande? ? Hur kan specialpedagogen arbeta åtgärdande, vad gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfullt lärande? Vi utgår ifrån det sociokulturella- och det salutogena perspektivet och teorier som faller inom ramen för dessa perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ halvstrukturerad intervjuform.

I samband med den islamiska revolutionen i Iran år 1979 institutionaliserades tanken om nödvändigheten att upprätta en islamisk stat i modern tid. Denna skulle ledas av en speciell specialist eller rättslärd, Velayat-e-faqih medan den siste imamen är fördold. Frågan är dock hur väl detta styre kom att sammanfalla med det som ska råda under denne, imam al-Mahdi. Det är detta som denna uppsats ämnar undersöka. Tillvägagångssättet för att göra detta, det vill säga att studera teorin med praktiken var att studera böcker, som skrivits av experter på området och i mindre mån undersöka internetkällor.

I februari 2007 redovisade ansvarskommittén sitt slutbetänkande för regeringen. I sitt slutbetänkande föreslår ansvarskommittén en omstrukturering där 6-9 regionkommuner kommer att ersätta dagens 21 landsting, samtidigt kommer 6-9 län, sammanfallande med de föreslagna regionkommunerna, att ersätta dagens 21 län. Den föreslagna omstruktureringen har fått regionaliseringsdebatten att åter blossa upp i Sverige. I debatten är det tydligt att känslorna för den egna regionen varierar mellan olika regioner, då vissa regioner vurmar mer och andra mindre för den egna regionen. Vad beror detta på? Handlar det om regional identitet eller avsaknaden av densamma? Dessa frågor ligger till grund för denna uppsats med syfte att undersöka hur region och regional identitet konstrueras och rekonstrueras i tidningsmedia.

Landsbygdsdepartementet har för landsbygdsprogramet 2007-2013 pekat på vikten av kompetensutveckling bland landsbygdens näringsliv för att det ska utvecklas. Kompetensutvecklingsprojekt är viktiga för att företagen ska stå rustade inför hårdnande konkurrens och för att förbättra sina varor och tjänster. Därför har det varit viktigt att göra en fallstudie för att visa vad satsningen har resulterat i. Med utgångspunkt i den fenomenologiska teorin har jag genomfört djupintervjuer i syfte att söka svar på vad kompetensutvecklingsprojektet ? Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har resulterat i för utfall och effekter inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007-2013. Efter att ha träffat och intervjuat fem stycken deltagare från kompetensutvecklingsprojektet ?Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har jag utifrån Kirkpatricks analysmodell behandlat materialet. Genom analysmodellen har jag gjort en åtskillnad mellan fyra olika effekt- och resultatnivåer för att kunna beskriva och analysera vilket utfall och vilka effekter projektet givit upphov till på individ- och verksamhetsnivå.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om och hur undervisningsmetoder baserade på olika inlärningsstilar påverkar elevers lärande och engagemang. Undersökningen ägde rum i en klass 8 i Luleå kommun under sju veckor höstterminen 2002. Samtliga elevers individuella inlärningsstil identifierades via en pilotundersökning. Lektionerna utformades utifrån de mest frekventa inlärningsstilarna i klassen. För att mäta elevernas lärande och engagemang fick eleverna fylla i enkäter och utvärderingar där de fick skriva ner hur de uppfattat lektionerna utifrån en lärande- och engagemangsaspekt.

SAMMANFATTNINGTitel:Professioners utveckling och påverkan - Standarders påverkan på individens beteendeoch på verksamhetsstyrningenNivå:D-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Afram Hanouch och Emelie ForsmarkHandledare:Stig Sörling och Tomas KällquistDatum:2014 ? augustiBakgrund:Professioner är något som alltid varit närvarande och det dyker ständigt upp nyayrken som leder till professioner. Då samhället idag präglas av ett expert- ochkunskapssamhälle. Där syftet med en profession bland annat är att skapa självstyrda individersom är experter på sitt område. Men hur en profession bildas och hur den bör styras för attuppnå dess syfte är något som forskare inte är överens om.

Stockholms befolkning växer för varje dag som går och det finns ett stort behov av bostäder i hela regionen. Trots det byggs det inte tillräckligt och bostadsbristen ökar stadigt. De senaste tio åren har det varit en omfattande utveckling av ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter. Samma utveckling syns också i andelen hyresrätter kontra bostadsrätter i nybyggda bostäder. Den här kandidatuppsatsen tar sin utgångspunkt i varför det inte byggs mer bostäder i allmänhet och hyresrätter i synnerhet i Stockholmsområdet.

Scenskräck ? en ständig kamp mellan kropp och sinne. Denna studie berör en företeelse som kan komma att uppstå hos varje individ genom olika framträdanden på scen, nämligen scenskräck. Genom en kvantitativ undersökning har jag försökt få svar på hur elever kan komma att uppleva detta på en scen eller annat offentligt framträdande och svaren skiljer sig anmärkningsvärt ifrån elev till elev. 23 elever i årskurs 9 har fått besvara en enkät och som sedan i kombination med tidigare litteratur och forskning lett fram till mitt resultat.

Det traditionella anställningssystemet som länge varit dominerande i Sverige luckras upp allt mer. Arbetsmarknaden utmärks av fler tidsbegränsade och otrygga anställningar, vilket har medfört att begreppet lojalitet har fått en ny innebörd.  Traditionellt sett innebar lojalitet att anställda troget stannade kvar i organisationen, men förändringarna på arbetsmarknaden har medfört att anställda istället blivit mer lojala mot sig själva. Detta innebär att anställda numera hellre byter jobb om de anser att det finns andra jobb som gynnar dem mer, istället för att vara kvar i samma organisation och hålla hårt i den anställning man har. På så vis kan organisationer idag ses som språngbrädor som anställda använder sig av för att komma vidare till nästa jobb. Denna förändring påverkar inte bara organisationerna utan får även konsekvenser på både individ och samhällsnivå.