Sökresultat:
2399 Uppsatser om Starkt varumärke - Sida 21 av 160
Att bibehÄlla och vÄrda ett starkt varumÀrke
MÀrkesinnehavaren vÄrdar sitt starka varumÀrke genom att aldrig se den varumÀrkesskapande processen som avslutad. Man kan dra slutsatsen att hur gammalt ett varumÀrke Àr inte har nÄgon betydelse nÀr det gÀller att bibehÄlla och vÄrda mÀrket. Det finns emellertid olika tillvÀgagÄngssÀtt för att lyckas och utifrÄn analysen har ett antal faktorer identifierats. En av de viktigaste faktorerna Àr att ett företags kÀrnvÀrden mÄste genomsyra alla delar av verksamheten. PÄ det sÀtt blir alla inom organisationen medvetna om företagets mÄl och strategi, vilket medför att alla arbetar i samma riktning.
Externhandeln i planeringen
De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstÀderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats Ànnu bÀttre i de mindre stÀder. Under 1990-talet har externhandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att handeln har samlats till fÀrre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels pÄ att det skett en urbanisering och dels pÄ att bilanvÀndningen har ökat. Förr byggdes stÀderna vid Ämynningar, dÀr handelsleder korsades och sÄ smÄningom vid jÀrnvÀgsknutar. Numera utvecklas bostÀder och service oberoende av varandra.
TexTV
Syftet med denna rapport Àr att undersöka om det gÄr att integrera en inomhusantenn i ett textilt material. Rapporten utgÄr frÄn en design breif frÄn företaget Teracom Group som Àr en del av kampanjen ?The Optimal Indoor Antenna?. Problemet som uppstÄtt Àr att Boxer Danmark anser att den danska populationen inte tycker att de befintliga inomhusantennerna Àr tillrÀckligt estetiskt tilltalande. Detta problem har det forskats kring genom litteraturstudier, empiriska studier, material- och designstudier samt produktutveckling.
Styrning och sjÀlvstyrning : En fallstudie av Konsultica AB
Den professionella tjÀnstesektorn Àr pÄ frammarsch och har pÄ senare Är blivit en utav de snabbast vÀxande sektorerna. AnstÀllda inom denna sektor besitter stor kunskap och har en ovilja att bli styrda. SÄledes Àr det svÄrt för företag att utforma styrmedel för att styra och kontrollera sina anstÀllda. Denna studie undersöker hur styrningen inom ett professionellt tjÀnsteföretag pÄverkar arbetarnas utrymme för sjÀlvstÀndighet och sjÀlvstyrning. SjÀlvstyrning och styrning diskuteras utifrÄn samlingsbegreppet Management Control Systems.En kvalitativ studie genomfördes pÄ ett konsultföretag dÀr chefer och konsulter intervjuades för att fÄ en inblick i hur företag kan tÀnkas lösa problematiken.
Hur anvÀnds lÀxan?: en intervjustudie om hur lÀrare idag
anvÀnder sig av lÀxan
Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ en uppfattning om hur nÄgra lÀrare anvÀnder sig av lÀxan i undervisningen, samt vilken betydelse de anser den har för lÀrandet. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med sex lÀrare pÄ högstadiet. Resultatet av vÄr studie visar att lÀrare anvÀnder sig av lÀxor, och att repetition och innötning Àr de frÀmsta skÀlen till att sprÄklÀrare ger lÀxa, men Àven den tidsbesparande aspekten Àr ett starkt skÀl. Att eleverna fÄr trÀna sig i eget ansvar verkar dessutom ligga i fokus. LÀrarna kÀnner Àven press frÄn förÀldrar att de ska ge lÀxor.
Socialdemokratins fall och uppgÄng: LuleÄ 1917 - 1924
1917 splittras Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti, (SAP), och utbrytarpartiet Sveriges Socialdemokratiska VÀnsterparti, (SSV), bildas. Detta innebÀr en katastrof för SAP i Norrbotten. Trots detta Àr man 1924 Äterigen det största socialistiska partiet i lÀnet sett till röstandelen i ett andrakammarval. Hur denna upphÀmtning kunde ske Àr frÄgan som denna uppsats försöker besvara. Undersökningen har gjorts genom ett ingÄende studium av SAP:s arbetarekommuns i LuleÄ interna verksamhet 1917-1924.
Hantering av konflikter mellan elever : Intervjustudie med tio lÀrare
Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur lÀrare arbetar kring konflikter mellan elever. FrÄgestÀllningarna Àr:* Hur beskriver lÀraren en konflikt?* I de fall lÀraren upplever en konflikt hur hanterar han/hon den?* Hur förebygger lÀraren konflikter?För att fördjupa oss i Àmnet har vi tagit hjÀlp av litteratur och forskning. Den har pÄ olika sÀtt betonat vikten av att lÀra elever att hantera konflikter. VÄr studie bestÄr av semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som undervisar i skolÄr f-6.Resultatet visar att lÀrare arbetar pÄ olika sÀtt med konflikthantering.
VÄrdvalets pÄverkan pÄ styrningen av NÀrhÀlsans vÄrdcentraler i VÀstra Götalandsregionen ? ett New Public Management-perspektiv
I och med vÄrdvalets införande, dvs. att patienterna sjÀlva fick bestÀmma var de skullefÄ sina basala vÄrdbehov tillfredsstÀllda, har primÀrvÄrden i VÀstra Götalandsregionen öppnats upp för privata aktörer. FrÄn att ha agerat pÄ en starkt reglerad marknad har de offentliga aktörerna nu blivit konkurrensutsatta. Studien behandlar vÄrdvalets pÄverkan pÄ styrningen inom den offentliga NÀrhÀlsan utifrÄn ett New Public Management-perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med totalt fyra vÄrdcentralschefer och tvÄ primÀrvÄrdschefer visar denna studie att styrning av den offentliga NÀrhÀlsan i den uppkomna konkurrenssituationen har lett till ett marknadstÀnkande i linje med New Public Management-teorin.
VÀgar till god lÀsförstÄelse : Sex pedagogers uppfattningar om och erfarenheter av hur elever i Är 3-6 nÄr god lÀsförstÄelse.
Det huvudsakliga syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur lÀrare i Är 3-6 arbetar sÄ att deras elever nÄr goda resultat i lÀsförstÄelse och uppvisar lÀslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrÄn en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett sÀrskilt intresse för undervisning i lÀsning och lÀsförstÄelse och Àr verksamma inom tre olika kommuner. VÄr slutsats Àr att ett starkt engagemang och betoning pÄ strukturerade och genomtÀnkta samtal förenar vÄra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bÀttre pÄ att trÀnga in i texter och uppvisar större lÀslust.
Samspel och synkronicitet : Om intersubjektiva processer mellan förÀldrar
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur samspelet mellan förÀldrar avspeglas i samspelet mellan förÀldrar och barn, utifrÄn ett intersubjektivt perspektiv. Uppsatsen Àr genomförd som en pilotstudie, med ett begrÀnsat urval, för att pröva tillÀmpningen av intersubjektivitet som utgÄngspunkt för metod och tillÀmpning i samspelsstudier.Fem familjer har ingÄtt i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats.Uppsatsen ger intressanta utgÄngspunkter för fortsatt forskning pÄ omrÄdet. En slutsats som dras Àr att samspelet avspeglas genom att hög grad av delad uppmÀrksamhet, intentionalitet och synkronicitet i förÀldrardyaden har starkt samband med detsamma i förÀldra/barn-triaden, vilket kan anses vara anvÀndbar kunskap inom familjerÄdgivande och förÀldrastödjande verksamheter. .
Fysikkamp i klassrummet
Arbetets syfte Àr att undersöka hur vÀl ett moment frÄn en tÀvling gÄr att överföra till det vanliga klassrummet. Medlet har varit att lÄta eleverna arbeta i mindre grupper med en större öppen uppgift tagen frÄn fysiktÀvlingen International Young Physicists? Tournament (IYPT) i projektform. Arbetet och dess form utvÀrderades genom redovisningar med opposition, sjÀlvvÀrdering efter en bedömningsmatris samt en enkÀtundersökning kompletterat med mina egna observationer och vÀrdering efter samma matris. Slutresultatet blev att det gick utmÀrkt att överföra frÄgorna frÄn tÀvlingsscenen till det vanliga klassrummet och att eleverna starkt tog till sig fördelarna med att arbeta i projektform och med att ge kamratrespons, medan arbetsformens inverkan pÄ deras intresse för och uppfattning om fysik var av mer tveksam art..
à nghuvud för steamer
Följande examensjobbs rapport bygger pÄ examensjobbskursen i CAD-teknikerprogrammet Ärskurs tvÄ. Arbetet som rapporten bygger pÄ Àr utfört i samarbete med Hafa badrum i Halmstad. Arbetet innefattar utvecklingen av Ängmunstycke för steamrar, en slags Ängdusch som Àr en blandning av Ängbastu samt dusch. SkÀlet bakom utvecklingen Àr att passa in Ängmunstycket med Hafas övriga design, samt att försöka fÄ sÄ lite överskottsvatten som möjligt. Det kom fram en gemensam idé att integrera Ängmunstycket, under ett möte med Hafa, som sedan spann vidare och blev den första prototypen. Prototypen visade sig vara lyckad, Àven om skydd för Ängan var tvunget att tillverkas dÄ den kom ut för starkt i duschen, frÀmst dÄ lite spillvatten skapades och för att prototypen endast hade en tredjedel av materialmÀngden jÀmfört med den modell Hafa har idag. Metoden som följdes var den samme som anvÀndes av oss i princip-, primÀr-, och tillverkningskonstruktions kurserna..
LÀxan - en del av lÀrarens uppdrag?
Vi har undersökt blivande lÀrares syn pÄ lÀxan som fenomen i syfte att relatera denna till tidigare forskning samt till den aktuella skolpolitiska linjen i lÀxfrÄgan. Undersökningen Àr kvantitativ och bygger pÄ 255 enkÀtsvar frÄn lÀrarstudenter som lÀser avslutande termin med inriktning mot grundskolans tidigare Är vid Malmö högskola.
Resultatet visar att en majoritet har en positiv grundinstÀllning och tror sig komma att ge lÀxor som yrkesverksamma lÀrare. Samtidigt ser de flesta nackdelar och mÄnga kan tÀnka sig en lÀxfri skola. JÀmfört med undersökningar som gjorts pÄ yrkesverksamma lÀrare uppvisar vÄr undersökningsgrupp en betydligt mindre positiv syn pÄ lÀxor.
?NÄgon slags positiv dokumentation, utvecklingsdokumentation.? : En studie om elevdokumentation, elevinflytande och delaktighet
Vi anvÀnder oss av ett positionssystem nÀr vi skriver tal vilket ofta Àr en oreflekterad kunskap, denna kunskap förvÀntas elever tillÀgna sig redan i Ärskurs 1-3. Vi har under vÄr verksamhetsförlagda utbildning sett att vissa elever har svÄrt att förstÄ detta system. DÀrför Àr syftet med denna litteraturöversikt att undersöka vad befintlig forskning sÀger om elevers möjligheter och begrÀnsningar i lÀrandet av positionssystemet. Materialet samlades in genom systematisk litteratursökning i flera databaser. Litteraturen som sedan analyserades och kategoriserades bestod av tretton stycken forskningsartiklar, en avhandling och en proceeding.
Varför ser nybyggda smÄhusomrÄden ut som de gör? : en diskussion kring planeringsprocessen och hur denna kan utvecklas
SmÄhusomrÄden tar upp en stor del av ytorna i vÄra stÀder och de anses ofta vara gröna. Det finns
hÀr en stor andel grönska per person, men hur grönt Àr det egentligen? MÄnga av de nya
smÄhusomrÄdena saknar en nÀrvarande grönska och uppfattas tvÀrt emot Àldre omrÄden som homogena och
trÄkiga. Varför Àr det sÄ?
Genom litteratur och empiri studeras den planeringsprocess som leder fram till avsaknaden av grönska i dessa omrÄden.