Sök:

Sökresultat:

2399 Uppsatser om Starkt varumärke - Sida 20 av 160

LÀs- och skrivsvÄrigheter : en studie i teori och praktik

Mitt syfte med detta arbete Àr att reda ut begreppen ordblindhet, dyslexi och lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag har sedan valt att anvÀnda definition lÀs- och skrivsvÄrigheter. I arbetet har jag undersökt hur pass vÀl teori stÀmmer överens med praktik, med tyngdpunkt pÄ dessa orsaker, symptom, diagnos och ÄtgÀrder. Det Àr idag ganska oklart om vilka faktorer som Àr bidragande orsaker till lÀs- och skrivsvÄrigheter. Forskarna Àr osÀkra pÄ om lÀs- och skrivsvÄrigheter kan vara Àrftligt betingat.

Revisorns professionalism - Att se trÀden trots alla trÀd

Syftet med arbetet Àr att redogöra för 5 revisorers uppfattning om hur alltmer detaljerade regelverk och standardiserad revisionsmetodik pÄverkar utrymmet för professionella bedömningar i riskbedömningsprocessen. Vi Àmnar Àven diskutera hur regelverken och revisionsmetodiken pÄverkar individens och organisationens kunskapsgenerering. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes med 5 revisorer frÄn lika mÄnga revisionsbolag. Resultatet vi kom fram till Àr att revisorerna inte anser att deras professionalism pÄverkas negativt av regelverkens detaljering eller den ökade standardiseringen i revisionsmetodik, men att den mindre erfarna revisorns uppfattning om Àmnet skiljde sig starkt och var mer kritiskt. Alla var överens om att revisionsmetodiken ökar kunskapsgenereringen bÄde för individen och för organisationen..

En identitet skapas, men en image bedöms ? En fallstudie om Taxi Göteborg

De senaste Ären har varumÀrkets vÀrdeskapande förmÄga fÄtt en allt större uppmÀrksamhet.Oavsett om det Àr produkter eller tjÀnster som ett företag erbjuder sÄ krÀver dagens ökandekonkurrens att man pÄ ett effektivt sÀtt kan sÀrskilja sig gentemot ens konkurrenter. Detta ÀrnÄgot som har lett till att varumÀrket som konkurrensmedel har fÄtt en allt större roll förföretagen, dÄ allt fler har insett att ett starkt varumÀrke Àr en förutsÀttning för att kunnakonkurrera pÄ lÄng sikt.NÀr man vill bygga och underhÄlla ett starkt varumÀrke bör ett av dem frÀmsta mÄlen vara attförsöka se till att företagets varumÀrkesidentitet överensstÀmmer med kundernasvarumÀrkesimage för att pÄ sÄ sÀtt minimera ett eventuellt gap mellan dessa tvÄ. VÄrt syftemed denna uppsats har varit att nÀrmare undersöka detta problemomrÄde.För att Ästadkomma vÄrt syfte har vi genomfört en studie av Taxi Göteborg. Vi har studerathur Taxi Göteborg arbetar med sitt varumÀrke, vilken varumÀrkesidentitet man har samt vaddet Àr man vill förmedla genom sitt varumÀrke. Sedan har vi jÀmfört företagets önskadevarumÀrkesidentitet med kundernas uppfattning av varumÀrket, sÄ kallad varumÀrkesimage.VÄr uppfattning av Taxi Göteborgs varumÀrkesidentitet grundar sig pÄ en intervju som vigenomförde med Lena Dahlström som Àr anstÀlld som försÀljnings och kundansvarig pÄföretaget.

Unga religiösa kvinnors upplevelser av att leva i ett sekulariserat Sverige : Intervjuer med tre muslimska kvinnor och tre kristna kvinnor

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

Betydelsen av lÀrarens karisma för studenters motivation och engagemang

VÄrt syfte med studien var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan karismatiska lÀrare och motiverade studenter. Enligt vÄra hypoteser skulle vi finna ett positivt samband mellan karisma och motivation. Vi gjorde en enkÀtundersökning pÄ ett universitet i en mellanstor stad i Sverige. Deltagarna bestod av 172 universitetsstudenter. EnkÀten mÀtte lÀrarens karisma och studenternas motivation och engagemang.

Förverkande av hyresrÀtt

HyresrÀtten som bostad Àr en av de vanligaste boende formerna i Sverige. Bostaden Àr en central punkt för individen och utgör för honom trygghet, sÄvÀl ekonomisk som social. HyresgÀsten har dÀrför ett i lag stadgat starkt skydd för att inte behöva lÀmna sin bostad mot sin vilja, ett s.k. besittningsskydd. HyresgÀsten kan dock genom kontraktsbrott förverka sin hyresrÀtt och bli tvungen att flytta i förtid.

Hot or not? - En studie om modets fÀlt.

I samband med klimatdebatten har flygbranschen blivit starkt kritiserad för utslÀppen av koldioxid. Vissa flygbolag har infört frivilliga koldioxidkompensationssystem för sina flygresenÀrer, i syfte att hantera dessa utslÀpp. VÄrt syfte Àr att analysera flygresenÀrers attityder till frivilliga koldioxidkompensationssystem för att diskutera möjligheten till samverkan inom miljöomrÄdet mellan flygbolag och flygresenÀrer. Uppsatsen baseras pÄ en enkÀtundersÀkning bland 300 flygresenÀrer och pÄ tre intervjuer med chefer inom SAS Danmark. Analysen görs utifrÄn teorier om CSR och co-creation mellan företag och kunder.

Är det för starkt : Vad anser PA-tekniker och konsertbesökare om höga ljudnivĂ„er

Detta arbete syftar till att skapa en bÀttre förstÄelse till orsakerna bakom PA-teknikers val av ljudnivÄ pÄ en konsert, och varför dessa ljudnivÄer Àr sÄ pass höga som de Àr idag. Ett antal ljudtekniker har i rollen som PA-tekniker fÄtt besvara nÄgra frÄgor om ljudnivÄn pÄ konserter. Dessutom har ett flertal konsertbesökare fÄtt svara pÄ bl.a. om de tycker att ljudnivÄn pÄ konserter brukar vara lagom eller för hög. De flesta ljudteknikerna och nÀstan tvÄ tredjedelar av konsertbesökarna tyckte att ljudnivÄn brukar vara för hög.

RevisionsbyrÄers kvalité: en studie om Going Concern-varningar och anmÀrkningar pÄ finansiell stress

TrÀffsÀkerheten pÄ Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett Àr lÄg, 40 procent, men enligt tidigare studier Àr den lÀgre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyrÄerna i vÀrlden, Big four, marknadsför sig med sin branschkÀnnedom och flera studier pekar pÄ att de har högre revisionskvalité Àn mindre byrÄer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns nÄgon skillnad pÄ kvalitén mellan de fyra största och de mindre byrÄerna. Syftet med denna studie Àr att pröva om stora byrÄer har högre kvalité Àn medelstora och smÄ byrÄer och om det finns skillnader mellan de enskilda byrÄerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mÀter vi i form av GC-varningar och anmÀrkningar pÄ finansiell stress (eget kapital understiger hÀlften av aktiekapitalet).

Bedömning av elevtext. : En fallstudie i Ärskurs fem.

Sammandrag Den hÀr undersökningen Àr en fallstudie som handlar om bedömning av elevtexter. Syftet med studien Àr att undersöka vad som karaktÀriserar elevtexter som lÀrare bedömer som starka respektive svaga. De texter som analyseras Àr skrivna av elever i Ärskurs fem och ingÄr i en skrivuppgift som genomförts inom den ordinarie undervisningens ramar. LÀrarens analys av sluttexterna jÀmförs med sprÄkteoretiska modeller.      Undersökningens resultat visar att det finns ett starkt samband mellan lÀrarens bedömning och de sprÄkteoretiska modeller som anvÀnds i undersökningen. LÀraren i fallstudien ligger nÀra de sprÄkteoretiska modellerna i sina definitioner av kvaliteterna och i vÀrderingen av elevtexterna, men det finns en osÀkerhet i lÀrarens definition av de kvaliteter som mÀts sÀrskilt vad det gÀller den röda trÄden och hur textlÀngd samt sammanbindningssignaler pÄverkar texten..

En kamouflerad tiger? -En kvantitativ studie kring ungdomars moderna svenska kulturella identitet

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka historiska hÀndelser och begrepp som Àr det samlande kittet för ungdomars svenska kulturella identitet idag. För att undersöka detta har vi genomfört en kvantitativ studie pÄ Pauliskolan, en gymnasieskola i Malmö. EnkÀten fokuserar pÄ frÄgestÀllningar som berör den svenska efterkrigsidentiteten. Begrepp som vi har lyft fram Àr bl.a. den svenska neutraliteten och folkhemmet.

Skansen pÄ fjÀllet: en studie i hur samhÀllets naturresusrsutnyttjande pÄverkat den samiska minoriteten

Uppsatsen ger en deskriptiv bild av hur naturresursutnyttjandet i Laponia- omrÄdet pÄverkat den samiska befolkningen med fokus pÄ dess konsekvenser för rennÀringen. Studien belyser ocksÄ hur natursynen skiljer sig hos samer och samhÀllet. Teorier och centrala begrepp presenteras rörande naturresursernas nyttjande samt de konflikter som dÀrmed kan uppstÄ mellan gamla och nya brukare. Slutsatser som dragits av detta arbete Àr att ÀganderÀttsfrÄgan i lappmarken lÀnge varit en omdiskuterad frÄga som tidvis orsakat starka konflikter. Den statliga politiken har medfört att vÄr ursprungsbefolkning trÀngts undan ifrÄn sina forna landomrÄden p.g.a.

NÀr motiven skiljer sig Ät : En studie av det offentliga kulturstödet och dess pÄverkan pÄ det fria kulturlivet i Stockholm

Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera styrningen av det offentliga kulturstödet samt hur detta pÄverkar organiseringen och verksamheten hos fria kulturorganisationer. En teoretisk utgÄngspunkt tas i de förÀndringar av den offentliga verksamhetens styrning och kontroll, som pÄgÄtt sedan 1980-talet och som av forskarvÀrlden samlas under begreppet New Public Management. Studien Àr avgrÀnsad till Stockholms stads kulturstöd; verksamhetsstödet, projektstödet och den Är 2008 införda sÄ kallade incitamentsstrukturen. Studien, som Àr en flerfallsstudie, Àr ocksÄ avgrÀnsad till fyra fria kulturorganisationer. Med fria kulturorganisationer menar vi organisationer som Àr sin egen huvudman och vars verksamhet inte syftar till att generera vinst.

En dörr emellan : En kvalitativ studie om sex pedagogers arbetssÀtt kring en överlÀmning

Den professionella tjÀnstesektorn Àr pÄ frammarsch och har pÄ senare Är blivit en utav de snabbast vÀxande sektorerna. AnstÀllda inom denna sektor besitter stor kunskap och har en ovilja att bli styrda. SÄledes Àr det svÄrt för företag att utforma styrmedel för att styra och kontrollera sina anstÀllda. Denna studie undersöker hur styrningen inom ett professionellt tjÀnsteföretag pÄverkar arbetarnas utrymme för sjÀlvstÀndighet och sjÀlvstyrning. SjÀlvstyrning och styrning diskuteras utifrÄn samlingsbegreppet Management Control Systems.En kvalitativ studie genomfördes pÄ ett konsultföretag dÀr chefer och konsulter intervjuades för att fÄ en inblick i hur företag kan tÀnkas lösa problematiken.

Finns det nÄgot samband mellan beröringsundvikande, sjÀlvkÀnsla och kön?

Syftet med denna studie var att undersöka om attityden till beröring bland VÀxjö studenter harnÄgot samband med deras sjÀlvkÀnsla och kön. Tidigare forskning av Fromme et al (1989)visade att personer med dÄlig sjÀlvkÀnsla tenderar att inte kommunicera genom beröring,vilket personer med god sjÀlvkÀnsla gör. EnkÀtundersökningen genomfördes pÄ 186 studentervid VÀxjö universitet dÀr enkÀten var baserad pÄ frÄgeformulÀren Tennessee Self ConceptScale och The Touch Avoidance Questionarie. Resultatet visade ett starkt negativt sambandmellan beröringsundvikande och sjÀlvkÀnsla. Det visade Àven att mÀn tenderar att undvikaberöring med andra mÀn mer Àn vad kvinnor undviker beröring med andra kvinnor.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->