Sökresultat:
1510 Uppsatser om Starka klubbvarumärken - Sida 60 av 101
Det urbana offentliga rummets resiliens som mötesplats
Idag stÄr det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förÀndringar dÀr konkurrens frÄn externa handelsomrÄden, köpcentrum och förÀndrade handelsmönster i allmÀnhet kan innebÀra att det offentliga rummet i stadens centrum fÄr svÄrt att behÄlla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar dÀrmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebÀr ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta pÄverkar mÀnniskans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. DÄ mÀnniskors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundlÀggande för demokrati och hÀlsa i samhÀllet riskerar detta innebÀra negativa konsekvenser för en social hÄllbarhet i staden.
Vikingatid genom skandinaviska museiutstÀllningar- Normkritisk studie av pedagogiska rum
Syftet med denna studie Àr att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvÄelevgrupper i Ärskurs 1 dÀr fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbÀttrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmÀssigtsvaga eller starka eleverna.Studien Àr en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssÀttet i en learning study. Eleverna delades upp itvÄ grupper, och utifrÄn studiens lÀrandeobjekt, att förstÄ och kunna anvÀnda sig av fingertal, planerades tvÄlektioner för grupp A. UtifrÄn lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.DÄ eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbÀttring av medelvÀrden i bÄdagrupperna pÄvisas.
Att anmÀla barn som far illa : En studie om vad förskoleanstÀllda anser pÄverka dem i beslutsprocessen
Enligt svensk lag har förskoleanstÀllda en obligatorisk skyldighet att anmÀla till socialtjÀnsten vid misstanke om att ett barn far illa. Trots detta uteblir mÄnga anmÀlningar Àven nÀr misstanke finns. Syftet med denna studie Àr frÀmst att undersöka och öka förstÄelsen för vilka faktorer förskoleanstÀllda sjÀlva anser pÄverka deras beslut att anmÀla misstankar om att ett barn far illa. Vidare undersöks hur vÀl förskoleanstÀlldas tankemönster kring barn som far illa samt deras egen roll i "anmÀlningsprocessen" överensstÀmmer med de överlevnadsstrategier som definierats av Dr. Kari Killén.Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra respondenter som arbetade pÄ samma förskola.
"HÀlsohets" : En diskursanalytisk studie om hur samspelet mellan normer, makt och media kan förstÄs ur ett Foucauldianskt maktperspektiv
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka normer kring hÀlsa och ohÀlsa som förmedlas i tidningsartiklar under Äret 2012 och sedan koppla dem till ett maktperspektiv utifrÄn Foucaults tankar om governmentality. Avsikten Àr att se hur normer och makt samspelar samt att undersöka hur man kan förstÄ ?hÀlsohets? utifrÄn ett maktperspektiv. Detta undersöker vi med hjÀlp av diskursanalys. Resultaten visar att det finns ett flertal starka normer som verkar.
VÀgledares bemötande gentemot elever med sÀrskilda behov
Detta examensarbete har skrivits med syftet att fÄ en djupare förstÄelse av och ökad kunskap om hur studie- och yrkesvÀgledare bemöter elever med Aspergers syndrom pÄ gymnasiet, samt pÄ vilket sÀtt detta skiljer sig frÄn bemötandet med andra elever. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vilka teorier och metoder studie- och yrkesvÀgledarna anvÀnder sig av i mötet med elever med Aspergers syndrom. DÄ allt fler elever blir diagnostiserade med Aspergers syndrom anser vi att som blivande studie- och yrkesvÀgledare ligger det i vÄrt intresse att fÄ ta del av hur studie- och yrkesvÀgledare bemöter dessa elever. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide och intervjuerna har genomförts med fem utbildade studie- och yrkesvÀgledare.
Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade vÀgledarna bemötte eleverna med Aspergers syndrom utifrÄn ett empatiskt förhÄllningssÀtt.
EU:s utvidgning, exemplet Turkiet : En textanalytisk studie om ansökarlandet Turkiet
EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia dÄ tio nya medlemslÀnder inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundlÀggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlÀgger en viktig principiell frÄga som Àr av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av frÄga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU.
TillgÀnglighet i planeringsprocessen - frÄn vision till verklighet
Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk
tillgÀnglighet finns med frÄn visioner i översiktsplanen till detaljplanens
utformning. Arbetet har sin utgÄngspunkt i tvÄ dokument, Boverkets granskning
av tillgÀnglighet i översiktsplaner och Ärets rapport frÄn Humana dÀr landets
kommuner undersökts i sitt arbete med tillgÀnglighet utifrÄn ett mer praktiskt
perspektiv. De tvÄ kommunerna som ingÄr i detta arbete Àr Trelleborgs och Osbys
kommun. Trelleborg Àr en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som
föredöme i sin granskning och Osby Àr för andra Äret i rad pÄ första placering
i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta Àr att Boverkets och Humanas
undersökningar befinner sig pÄ tvÄ nivÄer i planeringsprocessen, Boverket pÄ
den översiktliga och Humanas pÄ den detaljerade, och om de tvÄ kommunernas
dokument visar sig stÀmma med denna indikation eller ej.
Unga mÀns upphörande med kriminalitet
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sociala faktorer pÄverkar unga mÀn att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhÄllanden, umgÀngeskrets och sysselsÀttning. Studien prÀglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan anvÀnts för att analysera datamaterialet Àr social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrÄn Richard K. Moule Jr., Scott H.
Mobbning - Ett minne för livet - En studie om lÀrare som blev mobbade som barn och hur det pÄverkat deras yrkesutövning
Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur lÀrare som har blivit mobbade som barn anser att förebyggande mobbningsarbete bör bedrivas. Den undersöker Àven hur deras utsatthet som barn pÄverkat deras lÀrarroll. Undersökningen Àr gjord genom kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och tvÄ lÀrarstudenter. En av slutsatserna Àr att lÀrarna pÄverkats mycket av sin bakgrund vad gÀller deras sÀtt att förhÄlla sig till bÄde starka och svaga elever. De har generellt svÄrare för att relatera till elever som pÄminner om de personer som utsatte dem som barn.
Hur barn samspelar med varandra pÄ raster och utevistelse i förskola och skola : Ett arbete om inkludering och exkludering
Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ămnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.
KapitaltÀckning ? Vad innebÀr de kommande kapitaltÀckningsreglerna för de svenska bankerna?
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att diskutera kapitaltÀckningsreglernas betydelse för kreditgivning. Detta uppnÄs genom följande delsyften: 1) Redogöra för de nuvarande och kommande reglerna i samband med Baselkonventionens förslag och dettas genomförande i Sverige. 2) Beskriva och analysera kapitaltÀckningsreglernas betydelse i de fyra största svenska bankerna före och efter den kommande förÀndringen.3) Diskutera kravens betydelse för bankernas och kreditmarknadens stabilitet. Metod: Vi har anvÀnt oss av en induktiv metod och gjort en kvalitativ undersökning. I uppsatsen har vi valt att utgÄ frÄn de fyra storbankernas perspektiv.
IntensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda svÄrt sjuka barn
Inom intensivvÄrdssjuksköterskans profession ingÄr omvÄrdnad av patienter i olika Äldrar med skiftande karaktÀr pÄ sjukdom och diagnos. Barn, som behövde vÄrd pÄ intensivvÄrdsavdelning för alla Äldrar, utgjorde cirka 7 procent av totala registrerade vÄrdtillfÀllen i Sverige Är 2008. Att vÄrda barn stÀller höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenhet av att vÄrda svÄrt sjuka barn. Data insamlades med fokusgruppintervjuer.
Vindkraften och landskapet : en fallstudie av vindkraftsplaneringen i Motala kommun
Detta examensarbete vill beskriva de nya förutsÀttningar för att behandla vindkraftsetablering i tematiska tillÀgg till översiktsplaner, som uppstÄtt i och med att prövningen av vindkraftsverk 2009 till stor del förts över frÄn plan- och bygglagen till miljöbalken. Examensarbetet omfattar ocksÄ ett förslag till tema-tiskt tillÀgg till Motala kommuns översiktsplan. DÀr prövas en analys av hur estetiska och landskapsrelaterade bedömningar kan göras. Fokus har lagts vid hur bedömningar kommer att hanteras nÀr vindkraftverk som bygglovbefrias enbart genomgÄr en tillstÄndsprövning. Reflektioner och slutsatser bygger pÄ egna tankar frÄn utarbetandet av det tematiska tillÀgget och erfarenheter av efterföljande arbete inom Motala kommun med att omvandla planförslaget till en kommunal produkt Dessutom har intervjuer gjorts med representanter frÄn kommunens stadsbyggnadsenhet, bygglovenhet och frÄn lÀnsstyrelsen.
Longboards
?Longboards? Àr ett examensarbete utfört av Leo Ekbom och Sammy-Sebastian Tawakkoli för innovations- och designingejörsprogrammet vid fakulteten för teknik och naturvetenskap pÄ Karlstads Universitet. Uppdragsgivaren Àr Space Production AB, projektÀgare Àr Dan Edanius, art director och projektledare pÄ företaget. Ett av företagets projekt var vÄren 2008 att producera Slalom Skateboarding VM och med anknytning till detta vÀxte ett examensarbete fram. Space Production AB började som ett montersnickeri men har idag utvecklats till ett företag som driver fullstÀndiga utstÀllnings- och eventprojekt. Företaget tillhandahÄller allt frÄn idéskiss till montering och servning Àven dÄ huvudsysslan ligger i att producera, installera och lagra utformning frÄn annan part. Uppgiften var att ta fram en produktserie innehÄllande tre modeller av longbaords med bred spridning.
Mannen jagar, kvinnan behagar? : En diskursanalys ur genusperspektiv av tvÄ musikvideor
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka underliggande mönster som styr tvÄ populÀrkulturella texter i form av musikvideor publicerade pÄ webbsajten YouTube: Madonnas Like A Virgin och Lady Gagas Bad Romance, samt undersöka om dessa mönster lever vidare inom populÀrkulturen genom stÀndigt Äterskapande.Metoden som anvÀnds Àr diskursanalys med genusperspektiv för att ta reda pÄ hur maskulinitet och femininitet konstrueras i det hÀr sammanhanget. En diakron tillika jÀmförande analys görs för att se om liknande diskurser styr de bÄda musikvideorna. I arbetet anvÀnds det vidgade textbegreppet och sÄledes utgörs texterna i det hÀr fallet av rörliga bilder, sÄngtexter och YouTube-kommentarer.FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Vilka diskurser, sedda ur genusperspektiv, genomsyrar texterna samt hur gestaltas och förmedlas dessa? Har de bÄda texterna liknande underliggande mönster, trots att de producerats med 25 Ärs mellanrum? Kan man genom intertextuella kopplingar till de analyserade verken pÄvisa att diskurserna hela tiden skapas och Äterskapas i samhÀllet genom populÀrkulturella texter?Slutsatser: texterna genomsyras av fem dominerande diskurser: kvinnan som oskuld respektive hora, drömprinsen, ?en riktig karl?, mannen har makten samt den starka kvinnan. De bÄda texterna har liknande underliggande kulturella mönster trots de mellanliggande 25 Ären.