Sökresultat:
1586 Uppsatser om Starka känslor - Sida 29 av 106
VolontÀrarbete inom den offentliga sektorn - en alternativ kÀlla för skapandet av socialt kapital?
Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.
VÀrdegrundsarbete : solklar eller urholkad process inom rÀddningsförbund
Begreppet vÀrdegrund har blivit ett samlingsbegrepp för de flesta vÀrdefrÄgor. VÀrde-grundens begrepp kan skapa förvirring av de grundlÀggande och bestÀmda vÀrdering-arna vilket kan uppfattas som oklara och skapa problem i organisationen. En gemensam vÀrdegrund fÄr mÀnniskor att kÀnna delaktighet och skapa en gemenskap. En gemen-skap och blandning av bÄde kvinnor och mÀn föresprÄkas av rÀddningstjÀnsten men har mötts av protest av vissa som uttryck; "Kvinnor Àr inte lika bra brandmÀn som mÀn" (Vikström, 2013). Syftet Àr att undersöka hur rÀddningsförbund integrerar, uppfattar och arbetar med vÀrdegrund i organisationen.
EldsjÀlarnas Äterkomst.
LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.
Varför Àr Qatar inte en demokrati? En fallstudie med utgÄngspunkt i moderniseringsteorin
Qatar Àr ett ekonomiskt vÀlmÄende land, med ett starkt auktoritÀrt politiskt system. Landet Àr dÀrför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt vÀlmÄende leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker frÄn moderniseringsteorin, och fortsÀtter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bÀttre förklarar frÄnvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ÀmnesomrÄden diskuteras: politisk kultur och civilt samhÀlle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan pÄ Qatar. TvÄ företeelser talar för demokratins frÄnvaro, islams starka nÀrvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintÀkter.
Offentlighet och Stortorg
Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förÀndrats i takt med
samhÀllets utveckling och det Àr först i efterhand som innebörden av begreppet
för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en
bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet
utifrĂ„n JĂŒrgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar
utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. UtifrÄn detta
förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer.
Ett offentligt rum som stÄr inför en omvandling Àr Stortorget i Karlskrona.
Genom tillÀmpning av teoretiska utformnings-
principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin
starka historiska anknytning och sitt centrala lÀge i staden, kan omgestaltas.
Förslaget, i form av en nolliplan, visar hur rumsliga inslag pÄ torget stÀrks
utav en arkitektonisk indelning av torget i mindre platser och varierade
gaturum..
Modellering av signalbehandlingen i ett cochleaimplantat och utvÀrdering av modellen.
Ett program som simulerar signalbehandlingen i ett cochleaimplantat med signalbehandlingsstrategin ACE (Advanced Combined Encoder) har konstruerats. Programmets frÀmsta syfte Àr att i förvÀg prova ut instÀllningar i ett cochleaimplantat och genom detta försöka förutsÀga olika anvÀndares individuella instÀllningar. Programmet har validerats med utsignaler bearbetade av Cochlear Limited i deras egenkonstruerade Matlab-modul för forskning inom cochleaimplantat, NMT (Nucleus Matlab Toolbox). Samma insignal som anvÀnts av Cochlear Limited har processats av programmet och utsignalerna frÄn detta jÀmfördes med utsignalerna frÄn NMT. De bÀgge utsignalerna, producerade med samma instÀllningar, stÀmde bra överens. Komprimeringsfunktionen i programmet, som Àr en vital del av signalbehandlingen, visade sig stÀmma bra överens med NMT:s komprimeringsfunktion, sÄnÀr som pÄ en relativ minskning av vÀrdet vid starka insignaler. Programmet ska nu anvÀndas pÄ Cochleaimplantat-sektionen vid Uppsala Akademiska sjukhus för att pröva ut individuella instÀllningar till anvÀndare av cochleaimplantat.
Vad tycker vi om slöjan och kepsen? : En undersökning om lÀrares attityder till anvÀndandet av slöja och keps i klassrummet
TvÄ yttre markörer som finns med i ungdomskulturen idag Àr keps och slöja. De diskuteras stÀndigt i skolorna, dÄ de vÀcker starka kÀnslor hos mÄnga. De Àr en del av ungdomarnas kultur och identitet. Mot bakgrund av detta vill jag undersöka 10 verksamma lÀrares vÀrderingar och attityder till slöja och keps pÄ högstadiet och gymnasieskolan.
Uppsatsen bygger pÄ 10 intervjuer som sedan diskuteras och analyseras. Trots ordningsregler i skolan om huvudbonader och ytterplagg, Àr lÀrarna inte konsekventa i sitt handlande, om hur strikt ordningsreglerna skall följas.
Evenemangs ogripbara effekter pĂ„ vĂ€rdsamhĂ€llet : En studie av Ălands Skördefest
Alla evenemang medför vissa planerade effekter. MÄnga effekter som uppstÄr i vÀrdsamhÀllet Àr dock oplanerade och ibland Àven oönskade. Exempel pÄ sÄdana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömÀssiga förÀndringar. Evenemanget och dess omvÀrld pÄverkar varandra ömsesidigt. Det gÀller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhÄllande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter.
Svenska lÀroböcker och EU ? en kÀrlekshistoria? VÀrderingar om EU i tvÄ svenska lÀroböcker i samhÀllskunskap före och efter medlemskapet
Bakgrund: Sverige blev EU-medlem 1995 ? lĂ„ngt efter de flesta vĂ€lfĂ€rdsstaterna i Europa.Ă
sikterna om vart EU-samarbetet bör leda Àr mÄnga gÄnger starka, vilket bl.a. kan ha satt sin prÀgelpÄ vilka vÀrderingar om EU som har förmedlats i lÀroböcker i samhÀllskunskap.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt i tvÄ svenska lÀroböcker i samhÀllskunskap ?en skriven före och en efter det svenska EU-medlemskapet ? undersöka vilka vÀrderingar av EUsom dÀrigenom har förmedlats och pÄ vilket sÀtt dessa vÀrderingar har förÀndrats.Metod: Med en kvalitativ textanalys och komparativ analys undersöks tvÄ svenska lÀroböcker isamhÀllskunskap, en frÄn 1982 och en frÄn 2007, med hjÀlp av ett frÄgeschema.Resultat: LÀroboken frÄn 1982 har ett mer kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot EU (EG) ochförmedlar framförallt negativa vÀrderingar om EU Àn lÀroboken frÄn 2007 som visar en positivinstÀllning till EU och som Àven uppmuntrar till ett fördjupat samarbete med organisationen. BÄdalÀroböckerna talar dÀrmed framförallt för en bestÀmd syn pÄ EU (EG) och presentationen av Àmnetförfaller dÀrför ensidig.
Vem Àr jag? : Upplevelsen av sin identitet efter flytt till ett nytt land
Markus och Kitayama definierar oberoende jag som ett jag som Ă€r sjĂ€lvstĂ€ndig och separat frĂ„n andra individer. Kollektivt jag definieras som ett sammankopplat till andra individer. Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser kring identitet som en person med invandrarbakgrund har. MĂ„let var Ă€ven att undersöka vad som pĂ„verkade individens upplevelser kring identiteten. Ă
tta intervjuer genomfördes genom chat, dÀr deltagarnas Älder varierade mellan 20-46 Är.
Graffiti i Karlstad : En konstform som vÀcker starka reaktioner
Ship formed monuments from the Late Bronze Age on the island of O?land, southeast Sweden, have never been thoroughly dealt with in previous research, despite the fact that the region is suggested to have had a key-role in maritime trade networks. This thesis aims to address the ship formed monuments on O?land in relationship to the monuments in northern Sma?land and the island of Gotland. My goal is to discuss how the ship symbolism was practised during the Late Bronze Age in Scandinavia from a new perspective.
Syskon till personer med missbruksproblematik : En kvalitativ studie om yrkesverksammas upplevelser och erfarenheter av hur syskon till personer med missbruksproblematik pÄverkas.
Syftet med studien Àr att inom anhörigprogram fÄ ta del av yrkesverksammas erfarenheter och upplevelser av hur syskon till en person med missbruksproblematik pÄverkas. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om hur yrkesverksamma bemöter syskon till personer med missbruksproblematik och vilken form av behandlingsinterventioner som erbjuds inom omrÄdet. Metoden bygger pÄ en kvalitativ ansats med semistrukturerande intervjuer för att pÄ bÀsta sÀtt belysa intervjupersonernas egna berÀttelser och upplevelser. Resultatet visar att syskon har gemensamma specifika problemomrÄden pÄ grund av en persons missbruksproblematik. Syskon kan belastas med mycket ansvar dÄ de ska hjÀlpa sitt syskon samtidigt som de vill avlasta förÀldrarna.
SÀkringsredovisning ? Effekter av övergÄngen till IFRS 9 pÄ upprÀttarprocess och redovisningsprodukt
Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbÀttras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket pÄverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan fÄ pÄ de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav Àr nödvÀndigt för att banker skall ha tillrÀckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lÄgkonjunktur.
Döden i vardagen : Yrkeserfarenheters inverkan pÄ livet
I nutidssamhÀllet har mÀnniskors död förpassats till den professionella sfÀren. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgÄngspunkt frÄn erfarenheter, som personer vilka yrkesmÀssigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes dÄ förstÄelse för hur man pÄverkades av arbetet söktes. FrÄgestÀllningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka kÀnslor, förhÄllningssÀtt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan pÄ tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter mÀnniskors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog.
?Lyft blicken och se helheten?Pedagogisk kartlÀggning ur ett helhetsperspektiv
Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av hur nÄgra specialpedagoger arbetar med pedagogisk kartlÀggning av elever i behov av sÀrskilt stöd, frÄn förskoleklass till Är 9, en kartlÀggning som skall ligga till grund för utarbetandet av ÄtgÀrdsprogram. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med intervjuer av sju specialpedagoger i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar, att specialpedagogerna framhÄller vikten av att en pedagogisk kartlÀggning görs utifrÄn de tre nivÄerna; organisation, grupp och individ. Trots detta kan vi konstatera, att den pedagogiska kartlÀggningen anvÀnds frÀmst nÀr det handlar om elever i stora svÄrigheter. PÄ organisationsnivÄ var det syn pÄ lÀrande, lÀrarens kompetens och resursers betydelse i den pedagogiska kartlÀggningen som poÀngterades.