Sökresultat:
1586 Uppsatser om Starka känslor - Sida 30 av 106
Kan oro för att förlora jobbet leda till minskat engagemang? : Kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet
OrganisationsförÀndringar, ökad flexibilitet och globalisering har lett till ett nytt arbetsliv med ökad anstÀllningsotrygghet som drabbar individ och organisation. FÄ jÀmförelser finns mellan effekterna av oron inför att förlora sitt jobb (kvantitativ anstÀllningsotrygghet) och oron inför att förlora viktiga aspekter med jobbet (kvalitativ anstÀllningsotrygghet). Forskning har frÀmst fokuserat pÄ kvantitativ otrygghet. Studiens syfte var att undersöka kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghets samband med individers arbetsrelaterade attityder. TjÀnstemÀn i Sverige (N=579) ingick i studien.
"Det Àr pojkar överallt!" : En studie om genus och maktpositioner i barnens fria lek
Syftet med vÄr studie var att undersöka hur barn pÄ förskolan upplever maktpositioner och roller i den fria leken med fokus pÄ genus. Vi ville se om de rÄdande förestÀllningar som finns kring hur pojkar respektive flickor förvÀntas vara stÀmmer, dÄ pojkar framstÀlls som att ta mycket plats medan flickor kliver Ät sidan. Genom bÄde intervjuer och observationer har vi jÀmfört barnens uppfattningar med det vi sÄg i olika leksituationer. Studien utfördes pÄ tvÄ förskolor under sammanlagt fem tillfÀllen. Resultaten visar att pojkarna oftast tog pÄ sig roller som stora och starka medan flickorna intog mer lugnare roller.
Insiders vs. Outsiders : En hÀndelsestudie om insiderhandel pÄ Stockholmsbörsens Small-, Mid-, och Large Cap-listor
Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare behöver information om bolaget för att kunna avgöra vÀrdet pÄ dess aktier. Vissa personer har bÀttre information om bolagens förehavanden Àn andra. Insiders Àr en sÄdan grupp. De kan tÀnkas ha ett informationsövertag gentemot övriga aktörer pÄ marknaden. Skulle insiders kunna generera överavkastning med privat information, gÄr det emot den effektiva marknadshypotesens (EMH) starka form.
MĂ€nniskors upplevelser i samband med diagnostisering av cancer: en litteraturstudie
Att fÄ en cancerdiagnos Àr en omvÀlvande hÀndelse i mÀnniskors liv och det Àr viktigt frÄn ett omvÄrdnadsperspektiv att sjukvÄrdpersonal har en förstÄelse för mÀnniskornas upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser i samband med cancerdiagnos inom tidsaspekten före, under och efter diagnosen fram till behandling. Sexton publicerade artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Starka kÀnslor i samband med diagnos, behovet av och svÄrigheten att fÄ professionell information, hopp om livet och accepterandet av cancersjukdom, betydelsen av stöd frÄn familj och vÀnner och svÄrigheter att prata med dem. Patienterna ville ha en klar och tydlig information angÄende sjukdomen och behovet av stöd frÄn familj och vÀnner var viktigt, detta för att minska oro och ensamhet.
Trygghet genom gestaltning - en studie av miljöns pÄverkan för trygghetsuppleven i Mörby centrum
Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön
och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa
förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling.
Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer,
intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade
teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan
för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv.
Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den
fysiska miljön Àr mÄnga och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger
utifrÄn analysen goda förutsÀttningar att öka den upplevda tryggheten, dÄ den
behandlar mÄnga av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga
omrÄden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan pÄvisas med
visshet innan planen Àr genomförd..
I matchen om bildning i utbildning : En diskursanalys av utbildningspolitiken under 2000 - talet
Den högre utbildningen och dess bildningssyfte har i enlighet med tidigare forskning och mediedebatter i viss mÄn skiftat frÄn att vara en arena för bildning, för att mot modernare tider allt mer anpassats till nyttoinriktade och samhÀlleliga krav, sÄvÀl nationellt som globalt. Det som inspirerade till uppsatsen var dÄ frÄgor som vad hÀnder med talet om bildning i den högre utbildningen i denna utveckling? Hur talar utbildningspolitiken om bildning idag? Syftet med studien var att undersöka talet om bildning i relation till den högre utbildningens syften och mÄl frÄn 2005 fram till nutid. Med hjÀlp av diskursteoretiska utgÄngspunkter och Ätta utbildningspolitiska dokument för den aktuella tiden visar resultatet att diskurser om bildning i den högre utbildningen Àr mÄngtydiga och betydelseskiftande. Artikulationerna om bildning anger inte en entydig bild om dess innehÄll dÀr diskurserna som pÄtrÀffas sker parallellt med varandra.
FörÀldrastress ? en riskfaktor för barns sömn?
Stress Àr en riskfaktor och en frÄga som blivit alltmer aktuell för barnhÀlsovÄrden dÄ forskningen ser att vuxna och barn kan pÄverkas negativt till ohÀlsa. Vanligt förekommande frÄgor pÄ BVC Àr de som handlar om förÀldrars stress och barns sömnproblem och det Àr dÀrför angelÀget att fördjupa sig i dessa frÄgor. I den hÀr uppsatsen undersöks eventuella samband mellan förÀldrastress och barns sömnproblem med hjÀlp av en tvÀrsnittstudie dÀr förÀldrar besvarade enkÀtfrÄgor. Resultatet visade ett samband mellan förÀldrastress orsakat av problem i parrelation och barns sömnsvÄrighet. DÀremot fanns inget belÀgg i det totala resultatet för nÄgot samband mellan barns sömnsvÄrigheter och stress i förÀldraskap.
De vuxna maskrosbarnen : en kvalitativ intervjustudie
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjÀlp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande mÀnniskor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos förÀldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nÀtverk samt hÀlsa och vÀlmÄende. Vilket vi sedan analyserade med hjÀlp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö Àn deras egen hemmiljö har pÄverkat dem positivt.
Hur och av vad pÄverkas skuldsÀttningsgraden i finanskriser? : - En studie av sex branscher pÄ Stockholmsbörsen
Titel: Hur och av vad pÄverkas skuldsÀttningsgraden i finanskriser? - En studie av sex branscher pÄ Stockholmsbörsen.NivÄ: C-uppsats i företagsekonomi, kandidatnivÄFörfattare: Gabriella Karacsonyi och Carl HelinHandledare: Peter Lindberg och Arne FagerströmDatum: 2014 - majSyfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur svenska företags skuldsÀttningsgrad ser ut vid finanskriser och vilka samband denna variabel uppvisar med variablerna branschtillhörighet, tillvÀxt, företagsstorlek och materiella anlÀggningstillgÄngar.Metod: I denna studie har en deduktiv ansats anvÀnts. Författarna har genom kvantitativa undersökningar kommit fram till sina resultat. Teori har insamlats genom vetenskapliga artiklar och böcker. GÀllande empirin har data frÀmst inhÀmtats frÄn databasen Retriever, för att sedan bearbetas i huvudsakligen genom Excel.
Coaching som en vÀg till kompetensutveckling : En kvalitativ textanalys
Denna studie Àmnar belysa coaching och undersöka relationen mellan coaching och kompetensutveckling. Syftet Àr att undersöka hur coaching kan hjÀlpa till kompetensutveckling i arbetslivet. Genom en kvalitativ textanalys granskas texter om arbete med kompetensutveckling. Intentionen med granskningen Àr att undersöka likheter mellan coaching och arbete med kompetensutveckling. Texterna valdes slumpmÀssigt ut med förutsÀttning att de hade en gemensam faktor, vilket i detta fall Àr att de representerar olika fackförbund.Med hermeneutik som vetenskaplig ansats tolkas texterna med hjÀlp av den hermeneutiska cirkeln som tillvÀgagÄngssÀtt.
Skolverket inspekterar : En kvalitativ diskursanalys av nÄgra ÄtgÀrdsprogram
SyfteAtt genom en fallstudie vid GÀvle Energi belysa viktiga diskussioner i beslutsprocessen vid val av produktkalkyleringsmodell. Att ge GÀvle Energis affÀrsomrÄde Kommunikation ett förslag pÄ modell för produktkalkylering, inklusive ett implementeringsförslag.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baseras pÄ ett flertal intervjuer. Informationen som vi har samlat in under intervjuerna ligger till grund för avsnitten empiri, process och slutdiskussion. Vi har vidare studerat teorier för att fÄ information till teorikapitlet samt till processen dÀr empiri och teori förenas. I processen analyserar vi den information vi samlat in för att i slutet kunna redogöra vilka beslut som har varit avgörande vid valet av modell samt ge företaget ett förslag pÄ lÀmplig modell.Resultat & slutsatsFöretaget efterfrÄgade en standardiserad enkel modell för produktkalkylering i en komplex verksamhet.
Att pÄverka en företagskultur - gÄr det? : En studie om SEB Korts Core Values
De flesta teoretikerna som forskar kring företagskultur och möjligheterna att förÀndra en sÄdan menar att det gÄr, men att det kan vara svÄrt pga. mÄnga olika orsaker. En stark företagskultur med starka vÀrderingar anses bidra till en god arbetsmiljö och dÀrmed en hög effektivitet. Vi har i denna studie undersökt om en företagskultur gÄr att förÀndra och pÄverka av företagsledningen. Vi utförde en strukturerad enkÀtstudie pÄ SEB Kort AB dÀr nya vÀrderingar infördes 2002.
FAKTISK LĂN, LĂNERĂTTVISA OCH ATTITYD TILL INDIVIDUELL LĂNESĂTTNING SOM PREDIKTORER FĂR SJUKSKĂTERSKORS LĂNETILLFREDSSTĂLLELSE
Individuell, prestationsbaserad lönesÀttning syftar till att öka anstÀlldas motivation och produktivitet. Dock visar forskning att detta kan leda till missnöje och upplevd löneorÀttvisa i relation till egen insats samt vid jÀmförelser med andra mÀnniskor. Studiens syfte var att undersöka en modell för sjuksköterskors lönetillfredsstÀllelse, innehÄllande variablerna: faktisk lön, lönerÀttvisa och attityd till individuell lönesÀttning, med hÀnsyn till bakgrundsvariablerna kön och Älder. Författarna ville ta reda pÄ modellens förklaringsvÀrde samt vilken av faktorerna som bÀst kunde predicera lönetillfredsstÀllelse bland sjuksköterskor. Studien baseras pÄ data som insamlades 2004.
MÀter WAIS-IV och WAIS-III jÀmförbara kognitiva konstrukt? : Sambandet mellan Wechsler-skalorna WAIS-IV och WAIS-III
Studien syftar till att undersöka hur den svenska versionen av WAIS-IV förhÄller sig till sin föregÄngare WAIS-III. Samma försökspersoner testades vid tvÄ olika tillfÀllen med sÄvÀl WAIS-IV som WAIS-III för att undersöka om det förelÄg skillnader mellan försökspersonernas testresultat frÄn de tvÄ olika versionerna. Resultatet visade att det för hela gruppen försökspersoner förelÄg signifikanta positiva och starka korrelationer mellan jÀmförda index och deltest, vilket tyder pÄ att jÀmförda index och deltest mÀter liknande kognitiva konstrukt. Avseende index; IK Hela skalan (HIK) förelÄg i samtliga grupper, oavsett administrationsordningen för de tvÄ versionerna av skalorna, en signifikant högre genomsnittlig IK-poÀng vid testning med WAIS-III jÀmfört med den genomsnittliga IK-poÀng som erhölls vid testning med WAIS-IV. Denna differens kan tolkas som en konsekvens av Flynn-effektens pÄverkan pÄ försökspersonernas genomsnittliga poÀngresultat.
?Drogfrihetens drivkrafter- en kvalitativ studie om motivation och tankestrategier hos vuxna som befunnit sig i drogmissbruk?
Syfte: Syftet Àr att undersöka motivationsfaktorer, inre tankestrategier och yttre pÄverkansfaktorer och dess betydelse för fortsatt drogfrihet hos personer som befunnit sig i missbruk. Metod: Studien baseras pÄ kvalitativa fokusgruppintervjuer med sammanlagt nio informanter. Analysen sker utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Narrativt belyses respondenternas livsberÀttelser. Tre teman med underfrÄgor har utarbetats.