Sökresultat:
2114 Uppsatser om Stark företagskultur - Sida 5 av 141
Gnosjöandan
Gnosjöandan. Med myten som marknadsföring. SmÄlÀndska Gnosjö Àr starkt förknippat med vad som i folkmun kallas Gnosjöandan - en stark företagaranda med rötter i 1800-talets jÀrnindustri. Samarbete företagare emellan, uppfinningsrikedom och klurighet Àr ord som starkt förknippas med Gnosjöandan..
Att vara innebandyspelare : En kvalitativ studie om skapandet av identitet och sjÀlvbild genom deltagande i handikappidrott hos idrottare med intellektuellt funktionshinder
Denna studie har skrivits för att skapa en förstÄelse för vad deltagande i handikappidrott betyder för skapandet av identitet och sjÀlvbild pÄverkas hos personer med intellektuellt funktionshinder. Att genom idrott lÀra sig vem jag Àr och vad jag kan. Ett Àmne som Àr viktigt att belysa i en samhÀllsgrupp som ofta kÀnner sig orÀttvist bedömda av andra. Det Àr Àven en samhÀllsgrupp som Àr eftersatt inom den kvalitativa forskningen och idrottspedagogiken. För att studera detta anvÀndes deltagande observationer och intervjuer.
à terhÀmtning efter stroke
Bakgrund: Att uppleva en stroke Ă€r en dramatisk hĂ€ndelse. MĂ„nga drabbade fĂ„r fysiska funktionsnedsĂ€ttningar som kvarstĂ„r i lĂ„ng tid efter insjuknandet. Ă
terhÀmtningen prÀglas av hÄrt arbete vilket krÀver resurser bÄde hos individen och i omgivningen. Syfte: Att beskriva strokedrabbades upplevelser av ÄterhÀmtningen av fysisk funktion i vardagen. Metod: En litteraturstudie.
Resultat: Ett övergripande tema identifierades; önskan om att ÄterstÀllas som individ.
Riskfylld livsstil och relation till förÀldrar - en studie av interaktionens betydelse för ungdomsbrottslighet
Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till förÀldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen Àr otillrÀcklig men lÀmnar vissa indikationer pÄ att interaktionen kan ha en inverkan pÄ ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till förÀldrar minskar livsstilens effekt pÄ ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras pÄ kvantitativ data frÄn en enkÀtundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) Är 2005. Fyra blockvisa multipla linjÀra regressionsmodeller berÀknas dÀr den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till förÀldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till förÀldrar och livsstilsrisk.
Hur nÄgra flyktingar upplever sin etniska identitet
Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förstÄelse kring hur nÄgra flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhÀllet. Vidare har Àven syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som nÄgon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestÄende av sex djupintervjuer. Dessa ufördes pÄ fem kvinnor och en man pÄ en högskola i södra Sverige, Äldern varierade mellan 20-26 Är. Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade Àven en stark etnisk identifikation.
VÀrdegrund och Employer Branding : En kvantitativ studie pÄ IKEA Karlstad
Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.
3D pÄ webben ? nÀsta steg för E-handeln? Stereoskopisk 3D som produktpresentation.
Inom den kraftigt vÀxande E-handeln rÄder stark konkurrens. Metoder att öka marknadsandelar och sÀlja mer produkter Àr viktigare Àn nÄgonsin. I denna studie utvÀrderas metoden att presentera produkter med hjÀlp av stereoskopisk 3D. En fördel som kan konstateras Àr att kunderna fÄr en mer verklighetsnÀra uppfattning av produkten Àn med traditionella bilder av tvÄdimensionell typ. Den tydligaste förbÀttringen Àr kopplad till upplevelsen av djup.
Sekretess inom förskola, grundskola och skolhÀlsovÄrd, samt personalens anmÀlningsskyldighet
Syftet med min uppsats var att utreda om sekretess inom kommunala förskolor, grundskolor och inom skolhÀlsovÄrden. Samt fördjupa mig lite i den anmÀlningsskyldighet som personalen inom de berörda omrÄdena har. För att fÄ fram information har jag anvÀnt mig av traditionell juridisk metod. Inom skolhÀlsovÄrden och förskolor föreligger det stark sekretess. I de övriga skolformerna föreligger endast stark sekretess för uppgifter om enskilds personliga förhÄllanden som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insatser.
Identitet, profil och image i modets stÀndigt förÀnderliga vÀrld.
Problembakgrund: I modets förÀnderliga vÀrld, med nya trender varje sÀsong, kan det vara svÄrtför svenska modeföretag att skapa sig en lÄngsiktig stark position pÄ den svenskamodemarknaden. Tre företag aktiva pÄ den svenska modemarknaden har valts ut för attundersöka hur de arbetar med identitet, profil och image för att behÄlla sin position pÄmarknaden.Problemformulering: Hur arbetar de utvalda svenska modeföretagen med identitet, profil ochimage?Syfte: Att bidra till förstÄelse om hur svenska modeföretag kan arbeta med sin identitet, profiloch image för att hÄlla sig kvar pÄ marknaden.Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom djupintervjuer med de tre svenskamodeföretagen Rodebjer, Brixtol och Uniforms for the dedicated. Parallellt har sekundÀrdataanalyserats för att bidra till en djupare förstÄelse och en objektivare syn pÄ företagen.Resultat/Slutsats: Det Àr ett stÀndigt samspel mellan identitet, profil och image. DÀr identitet Àrvem du Àr, profil vem du vill vara och image hur du uppfattas.
Skillnader i frÀmlingsfientliga attityder i stad och pÄ landsbygd?en effekt av nationalism?
Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka om frÀmlingsfientlighet Àr olika stark i staden och pÄ landsbygden. Vi tittar Àven pÄ effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har anvÀnt oss utav teorier sÄ som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vÄrt syfte har vi anvÀnt oss utav ISSP datamaterial frÄn 2003 ? National Identity II, vi har valt att anvÀnda datamaterialet för Sverige och Norge.
Hur mÄnga Àr för lite? - en kvantitativ studie kring regeringars Äsikter om fertilitet
Problemet med lÄga fertilitetsnivÄer har uppmÀrksammats och aktualiserats av bÄde EU och FN. Denna uppsats har diskuterat fertilitetsnedgÄngar frÄn ett regeringsperspektiv med hjÀlp av kvantitativ data rörande regeringars Äsikter som fertilitet. Vi har försökt att inte bara kartlÀgga hur det ser ut utan ocksÄ ta ytterligare ett steg i att förklara varför det ser ut som det gör. Detta har vi gjort genom att diskutera kring ett ideologiskt-, ett effektivitets- och ett EU-perspektiv.Resultaten har visat pÄ att vi kan se en fortsatt stark regimtillhörighet i framförallt den nordiska, anglosaxiska, sydeuropeiska och öst- och centraleuropeiska regimen dÀr rÄdande omsorgsmodeller har visat sig ha en fortsatt stark stÀllning. Den kontinentala regimen tycks röra sig mot en individuell modell och har dÀrför luckrat upp vissa element inom familjepolitiken som tidigare varit starkt knutna till den manliga enförsörjarmodellen.Vi har ocksÄ sett att effektivitet har en mer indirekt effekt dÄ det troligen Àr genom EU: s rekommendationer och direktiv som barnomsorg och förÀldraledighet har fÄtt en sÄdan som genomslagkraft.37Avslutningsvis har vi konstaterat att alla vÄra tre utgÄngspunkter kan förklara synen pÄ fertilitet och framförallt synen pÄ införandet av olika policys olika vÀl vid olika skeden i ÄtgÀrdskedjan.
"Vi Àr vÀldigt olika hÀr men pÄ nÄgot vis vÀldigt lika eller vi kanske har vÀldigt lika vÀrderingar om man sÀger sÄ" : En studie om vÀrderingsstyrning och organisationskultur
Intresset för organisationskultur har varit stort bÄde inom den akademiska forskningen sÄvÀl som i den mer praktiskt inriktade managementlitteraturen. Flera studier har fokuserat pÄ i vilken utstrÀckning organisationskultur gÄr att styra men att studera medarbetarnas egna upplevelser av styrningsförsöken i och med vÀrderingsstyrning tenderar emellertid att vara mindre vanligt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka fyra medarbetares egen upplevelse av vÀrderingsstyrning samt vad de anser att en stark organisationskultur innebÀr för deras arbete, bÄde i form av möjligheter samt svÄrigheter. Studiens empiriska material utgÄr frÄn fyra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare frÄn ett vÀrderingsstyrt företag med en stark företagsanda. Resultatet lyfter fram att medarbetarna upplever att företagsandan innebÀr de ser pÄ varandra som en nÀra sammanbunden grupp, likt en familj, som delar gemensamma förestÀllningar och vÀrderingar.
VarumÀrkens pÄverkan av konkurrensmedel : hur pÄverkar valet av konkurrensmedel butikens arbete med att förstÀrka varumÀrket?
VarumÀrken spelar en allt mer betydande roll för konsumenter i dagens lÀge, vilket gör att företag mÄste anvÀnda sig av olika konkurrensmedel för att pÄ bÀsta sÀtt hÄlla kvar en stark position pÄ marknaden. Det har blivit allt svÄrare att överleva pÄ marknaden utan ett starkt varumÀrke, dÄ konkurrenssituationen Àr hÄrdare. För att företag skall kunna differentiera sig frÄn sina konkurrenter samt ge produkterna mervÀrden ska de pÄ bÀsta sÀtt försöka stÀrka sitt varumÀrke kontinuerligt. Detta kan de olika företagen göra genom branding, det vill sÀga genom att skapa, upprÀtthÄlla, skydda samt förstÀrka varumÀrket. Ett starkt varumÀrke skall kunna kommunicera till konsumenterna om vilket kvalitetsnivÄ företaget erbjuder.
Ryttares prestationsÀnglsan i samband med prestation
HÀstars och mÀnniskors har olika sÀtt att kommunicera. HÀsten Àr mycket kÀnslig för icke-verbal kommunikation medan mÀnniskan gÀrna uttrycker sig verbalt. MÀnniskan mÄste dÀrför lÀra sig att kommunicera pÄ hÀstens vis, men vid stor prestationsÀngslan Àr det svÄrare att kontrollera kroppen. Detta kan orsaka problem i kommunikation mellan hÀst och ryttare. PrestationsÀngslan Àr ett fenomen som tidigare undersökts mycket inom andra idrotter och Àven lite inom utlÀndsk ridsport, men det har aldrig tidigare gjorts en studie inom svensk ridsport.
Information per strÀcka
Jag har lÄtit min yttre miljö vara en stark tongivare och lÄtit det förenas med mitt verk. Det mesta av mitt arbete har jag utfört i min egen verkstad. Det Àr en ateljé utformad runt en traditionellguldsmedsverkstad med de verktyg och material som hör till. DÀr har jag omgivit mig med bilder, material och föremÄl som intresserar mig.Resan och förflyttandet mellan HDK och min verkstad var min utgÄngspunkt. Det har jag dokumenterat och uttryckt i olika material..