I dagens hårdnande konkurrens har många företag fått erfara att de måste samarbeta för att stärka sin konkurrensförmåga och framväxten av olika typer av strategiska allianser har under de senaste femton åren varit ett av de mest framträdande inslagen i den internationella affärsvärlden. Litteraturen som behandlar ämnesområdet strategiska allianser är omfattande. En svaghet i den existerande litteraturen är dock att den nästan uteslutande behandlar allianssamarbete och dess konsekvenser utifrån alliansens perspektiv och inte utifrån de ingående företagens perspektiv samt att de studier som har fokuserat på det enskilda medlemsföretaget inte ger en uttömmande bild. Ofta berörs i dessa studier enbart ett fåtal faktorer istället för att se till hur alliansmedlemskapet påverkar företagets resurser, utnyttjandet av dem samt hur de sammanlänkas till företagets förmåga att tillfredsställa kunderna. Mot bakgrund av ovanstående torde det således vara intressant att försöka få fördjupad förståelse för hur ett alliansmedlemskap påverkar det enskilda företaget.

Sammanfattning Näthat och nätmobbning är ett utbrett problem på internet som fått mycket medial uppmärksamhet de senaste åren. Många gånger görs också kopplingar mellan anonymiteten på internet och förekomsten av näthat och nätmobbning. Denna studie avser att undersöka hur och i vilken utsträckning möjligheten att kommentera anonymt på internet påverkar svenskars språkbruk. I studien undersöks även ifall det finns skillnader mellan de olika ämnen som diskuteras samt skillnader mellan män och kvinnors språkbruk på internet. Studien bygger på hypoteser som är formulerade utefter tidigare forskning och lyder: Anonymitet bidrar till en hårdare ton och språkbruk när det skrivs kommentarer på internet. Ämnet som kommenteras har en stor påverkan på hur språkbruket uttrycker sig och att män tenderar att använda ett mer negativt och aggressivt språkbruk än kvinnor. För att mäta svenskars språkbruk på internet har innehållsanalys använts som metod. Olika variabler har valts ut och ett kod schema har strukturerats.

SVENSKA: Vårt kandidatarbete gick ut på att ta reda på om det var möjligt att utveckla ett kort spel i hög teknisk kvalitet och ändå skapa ett djupt intryck på spelaren. Under projektets gång utvecklade vi, med hjälp av UDK (Unreal Development Kit), ett skräckspel i 3D till PC vid namn The Horror at MS Aurora. För att erhålla den höga tekniska kvaliteten som vi var ute efter användes metoder som räknas som standard för stora speltitlar på marknaden: Animationer spelades in med Motion Capture och musiken skrevs med en full symfoniorkester i åtanke. Innan produktionsfasen tog vid gick alla gruppmedlemmarna igenom en research-fas, där var och en satte sig in i de områden som skulle komma att vara aktuella under produktionen (d.v.s. hur UDK fungerar, musikteori och orkestrationsteknik, hur man arbetar med Motion Capture-data o.s.v.).

SyfteSyftet med arbetet är att utvärdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs på två skolor i en västsvensk kommun under läsåret 10/11. Syftet med utvärderingen är att undersöka vilka förutsättningar som inverkar på projektet, projektets inverkan på några av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan på elevernas resultat. Syftet med utvärderingen är också att ge förslag till förbättringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien är en utvärderingsforskning som utgår ifrån en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvärderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men också att förklara hur resultatet har uppstått. Underlaget för utvärderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gång och dels av intervjuer vilka tolkas utifrån en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.Själva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar på en sociokulturell grund i den mening att lärande äger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgångspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur uppfattar lärare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lärare elevers lärande i utomhusmiljö? Är det ett effektivt lärande som lärarna beskriver utifrån David Kolbs ?The Experiential Learning Cycle??Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes på tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de två andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en tematisk analys, samt utifrån David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel ? ?The Experiential Learning Cycle?.I studien redovisas lärarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lärarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssätt där lärandet blir konkret.

SyfteSyftet med arbetet är att utvärdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs på två skolor i en västsvensk kommun under läsåret 10/11. Syftet med utvärderingen är att undersöka vilka förutsättningar som inverkar på projektet, projektets inverkan på några av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan på elevernas resultat. Syftet med utvärderingen är också att ge förslag till förbättringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien är en utvärderingsforskning som utgår ifrån en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvärderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men också att förklara hur resultatet har uppstått. Underlaget för utvärderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gång och dels av intervjuer vilka tolkas utifrån en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.Själva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar på en sociokulturell grund i den mening att lärande äger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgångspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

SyfteSyftet med arbetet är att utvärdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs på två skolor i en västsvensk kommun under läsåret 10/11. Syftet med utvärderingen är att undersöka vilka förutsättningar som inverkar på projektet, projektets inverkan på några av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan på elevernas resultat. Syftet med utvärderingen är också att ge förslag till förbättringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien är en utvärderingsforskning som utgår ifrån en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvärderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men också att förklara hur resultatet har uppstått. Underlaget för utvärderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gång och dels av intervjuer vilka tolkas utifrån en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.Själva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar på en sociokulturell grund i den mening att lärande äger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgångspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförändring i världen. Städerna står för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och två tredjedelar av världens energianvändning. Hälften av världens befolkning bor i städer. På grund av detta är det nödvändigt att städerna är hållbara. Därför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlättar att skapa en hållbar stad.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes på Forsmarks kärnkraftverk åt FTQ-avdelningen. FTQ-avdelning på Forsmark ansvarar för erfarenhetsåterföringens ärenden på anläggningen och försörjer organisationen med nya infallsvinklar gällande erfarenhetsåterföringstekniken. För cirka 10 år kom Forsmarks kraftgrupp AB till insikt att det fanns ett behov av att införa en aktiv erfarenhetsåterföringsprocess för att undvika upprepade misstag. Detta resulterade i att en ny avdelning skapades år 2008 med namnet FTQ. Denna avdelning skapade en databas med namnet ERFKA där man började samla in och lagra erfarenhetsåterföringsärenden.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur genus konstrueras och påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa på en muslimsk friskola. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Hur påverkas, ur ett genusperspektiv, undervisningen i idrott och hälsa av att skolan är konfessionell? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars möjligheter och begränsningar inom ämnet idrott och hälsa, i sådana fall vilka? Kan skolan uppfylla läroplanens jämställdhetsmål och samtidigt värna islamska värderingar? Vilka roller i samhället förbereds flickor och pojkar för?MetodStudien är en kvalitativ undersökning där halvstrukturerade intervjuer av både lärare och elever valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från skolverkets lista över religiösa friskolor i Sverige kontaktades den ena av de två idrottslärarna som intervjuats. Genom snöbollsmetoden har sedan den andra idrottsläraren samt de sex eleverna som intervjuats valts ut.

SyfteSyftet med arbetet är att utvärdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs på två skolor i en västsvensk kommun under läsåret 10/11. Syftet med utvärderingen är att undersöka vilka förutsättningar som inverkar på projektet, projektets inverkan på några av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan på elevernas resultat. Syftet med utvärderingen är också att ge förslag till förbättringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien är en utvärderingsforskning som utgår ifrån en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvärderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men också att förklara hur resultatet har uppstått. Underlaget för utvärderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gång och dels av intervjuer vilka tolkas utifrån en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.Själva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar på en sociokulturell grund i den mening att lärande äger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgångspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

I min undersökning intervjuade jag 11 lärare i grundskolans senare år för att undersöka deras attityder till ämnesövergripande undervisning. Jag ville ta reda på om Lgr 11 förändrat något i attityden till eller i arbetet med ämnesövergripande undervisning. Vidare vill jag undersöka om det gick att finna några skillnader mellan hur lärare i teoretiska ämnen såg på ämnesövergripande undervisning och hur lärare i praktisk-estetiska ämnen gjorde det. Studien är utförd som en kvalitativ undersökning. Samtliga lärare som deltog i studien var positiva till ämnesövergripande arbete. Den största vinsten för lärare ansåg man vara det ökade kollegiala lärandet och den minskade stressen kring att hinna med sina ämnens centrala innehåll i läroplanen.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete på Civilingenjörsprogrammet Teknisk Design, inriktning produktutveckling vid Luleå tekniska universitet. Utfört under våren 2013 för Tooltech AB i Töre med handledning av Lars Persson och Göran Lindvall på plats i deras lokaler. Arbetet har motsvarat 30 högskolepoäng och har gått ut på att bygga upp en ny standard för kontrollfixturer och höja helhetsintrycket på deras produkter.Projektets syfte har varit att för kontrollfixturer se över alternativa material och tillvägagångsätt att bygga dem, hitta ett färgschema att sätta på dessa men som även kan implementeras på företagets övriga produkter så småningom. Även skapa underlag för hur Tooltech AB ska nå sina kunder. Kraven från Tooltech AB har varit så enkel tillverkning som möjligt men utan några specifika detaljkrav, mer allmänt sunt förnuft eftersom att varje kontrollfixtur är unik.

Höstterminen 2011 infördes Introduktionsprogrammen (IM) i den svenska gymnasieskolan och ersatte då Individuella programmet som var till för de elever som under sin grundskoletid inte nått behörighet att söka till ett nationellt program. IM består av fem inriktningar och kan läggas upp på olika sätt när det kommer till teoretiska ämnen, praktik och studier på de nat-ionella programmens kurser. Syftet i denna studie är att beskriva hur en gymnasieskola orga-niserar undervisningen och hur stöd och särskilt stöd utformas på IM. Den teoretiska utgångspunkten från vilket materialet belyses är Perssons (1998) modell där den specialpedagogiska verksamheten analyseras utifrån ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Modellen visar vilka konsekvenser olika pedagogiska och specialpedagogiska synsätt och ställningstaganden får på arbetet med elever i behov av särskilt stöd.Uppsatsen är en fallstudie gjord på en medelstor gymnasieskola.

Hållbar utveckling är ett brett begrepp som inkluderar miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom många områden. Hållbar stadsutveckling är ett av dessa komplexa områden. Att mäta hållbarhet är en svår uppgift och på senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat användas i Sverige för att på ett greppbart sätt kunna arbeta med hållbarhet. Forskare anser dock att skalan måste öka från enskilda byggnader till hela stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nå sin fulla potential. Det finns i dagsläget ett antal certifieringssystem för hela stadsdelar utvecklade i andra länder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.