Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FE4223, VT 2008 Författare: Helena Klint och Björn Olsson Handledare: Dr Jan Alpenberg Titel: Certifierat kvalitetssystem enligt ISO 9001:2000, - möjlighet eller bromskloss Bakgrund: Kravet på ett effektivt kvalitetsarbete och ständiga förbättringar kommer från såväl kunder, medarbetare, leverantörer och ägare. För att bättre möta dessa krav väljer en del företag att certifiera sina processer och rutiner i ett standardiserat kvalitetssystem. Med utgångspunkt från det interna perspektivet i organisationen och de ledningsprinciper som finns i ISO 9001:2000 har vi ställt frågan; Vilka interna effekter i organisationen uppkommer av en certifiering enligt ISO 9001:2000? Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera, förstå och förklara hur två organisationer har påverkats internt av ett certifierat kvalitetssystem utifrån de ledningsprinciper som finns definierade i standarden ISO 9001:2000. Avgränsningar: Vi har begränsat oss till de ledningsprinciper som berör det interna perspektivet i en organisation.

Den stora majo­riteten av de vårdrelaterade infektionerna överförs i mötet mellan vård­per­sonal och pati­ent. Flertalet bakterier har idag ut­vecklat resistens mot många antibiotika, vilket inne­bär att basala hygienrutiner blivit en mycket viktig patientsäkerhetsfråga. Hälso- och sjukvår­den har kommit till den punkt, då det snart inte finns några ytterligare medel att ta till i kam­pen mot de multi­resistenta bakterierna och den enda hållbara långsiktiga lösningen, är att för­hindra smittspridning genom strikt tillämpning av basala hygienrutiner. Syftet var att beskriva vårdpersonals följsamhet till basala hygienrutiner. Metoden är en litte­raturstudie till vilken 14 artiklar inkluderats, både kvantita­tiva och kvalitativa. Artiklarna framkom genom en struktu­rerad sökning i data­baserna CINAHL, Med­line och PubMed. Litteraturstudiens resultat visar överlag att vårdpersonals följsamhet till ba­sala hygienruti­ner är låg, trots mycket god kunskap i många fall.

SammanfattningSyftet med arbetet har varit att utveckla och formge ett utekök i materialet trä, för en mångsidig matlagning utomhus, anpassat till företaget Opa Muurikkas produkter och varumärkesprofil, både till form och funktion. En viktig del i utvecklingsarbetet var att köket skulle främja samarbete och samvaro medan matlagning sker. Köket skulle även få ett visuellt uttryck som harmoniserar med trädgårdar och naturen. Därför har trä varit det huvudsakliga materialet. Egna resonemang byggda på vardagliga företeelser som jag sett, läst eller upplevt har dokumenterats för att ge läsaren förståelse för besluten i utvecklingsarbetet.

Luleå kommun hade som vision runt millenniumskiftet att 2010 skulle invånarantalet i kommunen vara 80 000 personer. Den befolkningstillväxt de hoppats på uteblev, då dagens befolkning är drygt 73 000. Många av dem som flyttar till Luleå är studenter som studerar vid Luleå tekniska universitet. Denna grupp är av stor vikt i det totala inflyttningsnettot i Luleå. Samtidigt kan den uteblivande befolkningstillväxten bero på att många studenter som studerar vid Luleå tekniska universitet lämnar staden när de är klara med sina utbildningar.

Bakgrund: Det finns flera bakomliggande orsaker till att unga konsumerar alkohol. Lagar och förordningar finns till för att hindra minderåriga från att bruka alkohol. Trots detta har ett högt antal minderåriga ett riskbeteende relaterat till användningen av alkohol och dessa individer respekterar inte lagen. Skolsjuksköterskan har en betydande roll i preventionsarbetet mot minderårigas alkoholkonsumtion och använder flera strategier för att främja barn och ungas hälsa.Syfte: Att beskriva skolsjuksköterskans hälsofrämjande strategier mot minderårigas alkoholkonsumtion.Metod: En litteraturöversikt baserat på tio kvalitativa studier.Resultat: Två kategorier kunde urskiljas utifrån syftet: hälsosamtal och familjestrategier. Ur kategorin hälsosamtal urskiljs subkategorierna hälsoenkät och motiverande samtal.

Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stått i fokus för vad som karaktäriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella värderingsskiftet ställer dagens besökare nya krav på köpcentrum och dess involverade aktörer. Pågående och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig från vad som tidigare har karaktäriserat denna handelsplats.Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade från andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhället. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av städernas miljö.

Den fria rörligheten för personer är en av de fyra grundläggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rätten till fri rörlighet för arbetstagare skall säkerställas inom gemenskapen. Denna rätt innebär att medborgare i en medlemsstat har rätt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehålla sig där för att söka arbete samt rätt att anta faktiska erbjudanden om anställning. Den nämnda artikeln föreskriver även att fri rörlighet för arbetstagare skall innebära att all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet skall avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor.Den fria rörligheten är dock inte absolut utan den begränsas på olika sätt. Redan i fördragstexten finns det förbehåll för de begränsningar som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa.

Den svenska regeringens intentioner är att arbetsmiljön skall vara utvecklande och bidra till god hälsa. Arbetsmiljön som framgångsfaktor och konkurrensmedel skall lyftas fram. Studier visar att små företag ofta har sämre kunskapsmässiga resurser att hantera arbetsmiljöproblem och har ett informellt och mindre organiserat arbets-miljö arbete. Målstyrning och uppföljning brister ofta. Syftet med denna studie är att undersöka de små företagens arbetsmiljö- och hälsoarbete och att identifiera incitament som hade betydelse för företagens inriktning i sitt arbetsmiljö- och hälsoarbete.

BakgrundInom hälso- och sjukvården är en bra och fungerande kommunikation mellan medarbetarn aen av de viktigaste förutsättningarna för god och säker vård, då bristande kommunikation är en av de främsta orsakerna till vårdskada. Genom att tillämpa kommunikationsverktyget Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation [SBAR] kan kommunikationen effektiviseras och patientsäkerheten kan öka enligt flera studier. SBARär en lättanvänd och konkret modell som är användbar vid överrapportering och ger vårdgivare en möjlighet att enkelt sammanfatta viktig patientinformation.SyfteSyftet med denna studie var att utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv beskriva sjuksköterskans följsamhet av kommunikationsverktyget SBAR vid muntlig överrapportering på en akutmottagning.MetodMetoden som användes var en direkt, strukturerad, icke-deltagande observationsstudie.Studien ägde rum på en akutmottagning där totalt 28 observationer av muntlig överrapportering genomfördes. Ett observationsprotokoll utformat utifrån akutmottagningens modifierade SBAR-modell användes under observationerna.ResultatVid de observerade överrapporteringarna rapporterades i genomsnitt 5,2 kategorier utav observationsprotokollets 30 möjliga under samma överrapportering. Resultatet visade att patientens namn, sökorsak och symtom rapporterades i de flesta fallen.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnad i rörelsekontroll av ländryggen mellan personer med ospecifik ländryggssmärta och friska.Metod: Två sjukgymnaster bedömde hur 36 videofilmade försökspersoner (18 personer med ospecifik ländryggssmärta och 18 friska) klarade att utföra de tre testen; stående knälyft, statiskt och dynamiskt utfallssteg. Bedömarna, som var vana att bedöma rörelsekontrolltest, granskade videofilmerna och antalet icke korrekt utförda delmoment av testen antecknades på ett standardiserat protokoll. Analys av skillnader i rörelsekontroll mellan grupperna avseende antalet icke korrekt utförda delmoment beräknades med Mann-Whitney U test. För analys av skillnader mellan grupperna avseende antalet personer med helt korrekt utförda test användes Chi 2-test. Signifikansnivån sattes till p<0.05.Resultat: Ingen signifikant skillnad i rörelsekontroll mellan grupperna påvisades för antalet icke korrekt utförda delmoment för alla test sammantaget (p= 0.15) eller för de tre testen var för sig (stående knälyft p= 0.39, statiskt utfallssteg p= 0.13, dynamiskt utfallssteg p= 0.06).

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

Hållbarhetscertifieringssystem är något som kommit att användas i allt större utsträckning sedan införandet i Sverige under 2000-talet. Idag ökar antalet hållbarhetscertifieringar kraftigt för projekt i fastighetsbranschen medan anläggningsbranschen enbart certifierat ett fåtal. Orsakerna till den intressanta utvecklingen har studerats genom att ta reda på hur anläggningsbranschens beställare i offentlig sektor ska kunna ställa krav på användning av hållbarhetscertifieringssystem utan att strida mot lagen om offentlig upphandling (LOU).Studien har bedrivits i form av litteratur- och intervjustudie. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i branschen med syfte att erhålla en branschenig åsikt kring hur man bör ställa krav på användning av hållbarhetscertifieringssystem i offentliga upphandlingar. Studien har även behandlat hur aktörerna följer upp och utvärderarar arbetet.

I ett samhälle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. Något som också blir vanligare är att företag använder olika tekniska hjälpmedel för att optimera verksamheten och därigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssätt. Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affärssystem används som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som på något vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gäller informationsbehandling eller direkt användning av den mobila enheten. För att utifrån syftet besvara de uppställda frågeställningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlägga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns någon nämnvärd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affärssystem. Studien påvisade bland annat effekter så som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet på informationen och minskade felkällor. Den påvisade även att företagen i många fall upplevt liknande effekter men också att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan säga är att de tre företagen gemensamt var väldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv på många plan. Vi hoppas därmed att vi på något vis har bidragit till att skapa förståelse för att en integration mellan ett företags affärssystem och mobila enheter skapar värde för ett företag på flera plan..

Flyktingmottagande och integration har under en längre tid ansetts fungera dåligt. Etableringen av nyanlända tog för lång tid och för få hade kontakt med arbetslivet. Det stod klart att en förändring var nödvändig. Det svenska flyktingmottagandet genomförde år 2010 en stor strukturomvandling eftersom delar av integrationen som handlar om arbetsmarknadsetablering flyttades från kommunerna till staten. Genom den nya etableringsreformen hoppas regeringen på att effektivt och snabbt kunna etablera nyanlända i arbets- och samhällslivet.

I ett samhälle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. Något som också blir vanligare är att företag använder olika tekniska hjälpmedel för att optimera verksamheten och därigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssätt. Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affärssystem används som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som på något vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gäller informationsbehandling eller direkt användning av den mobila enheten. För att utifrån syftet besvara de uppställda frågeställningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlägga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns någon nämnvärd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affärssystem. Studien påvisade bland annat effekter så som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet på informationen och minskade felkällor. Den påvisade även att företagen i många fall upplevt liknande effekter men också att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan säga är att de tre företagen gemensamt var väldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv på många plan. Vi hoppas därmed att vi på något vis har bidragit till att skapa förståelse för att en integration mellan ett företags affärssystem och mobila enheter skapar värde för ett företag på flera plan..