I Sverige har det länge saknats en standard för hur god sed ska uppnås vid utförande av redovisningstjänster. Därför skapades Reko som är ett standardiserat ramverk som består av både regler och principer som ska tillämpas vid utförande av redovisningstjänster. Samtliga auktoriserade redovisningskonsulter måste arbeta enligt Reko ramverket, Reko är tänkt att symbolisera en kvalitetsstandard för både branschen och näringslivet. Genom Reko blir redovisningskonsultens arbete handlingsstyrt vilket ska resultera i att deras arbete blir effektivare och att arbetet håller hög kvalité. Eftersom Reko är ett relativt nytt ramverk och det inte finns någon forskning om hur Reko påverkar redovisningskonsulters arbete kan denna studie hjälpa till med att bidra med dessa förklaringar och beskrivningar.

I transportbranschen finns behov av ett gemensamt och standardiserat mått för mätning av effektivitet och trots avancerade IT-system och moderna verktyg råder det idag avsaknad av detta. Transportföretagen behöver inte bara ta fram egna, interna mått utan också accepterade och vedertagna mått som kan användas för att kommunicera med kunder, myndigheter och andra externa intressenter..

Syftet med uppsatsen är att identifiera de argument ochfaktorer som ligger till grund för valet av ett specifiktstandardsystem, hos några utvalda företag. I uppsatsenpresenteras teorier kring de effekter ett standardiserataffärssystem kan ha för påverkan på en verksamhet, samten redogörelse för SIV-metoden. Teorierna som presenterasär till för att ge nödvändiga bakgrundsfakta kringaffärssystem. Den insamlade empirin från respondenternahar resulterat i sju kategorier av argument, till varför deintervjuade företagen valt ett specifikt affärssystem..

IT service management (ITSM) är ett begrepp som handlar om hur IT-verksamheten på bästasätt kan hanteras och förbättras. I detta ingår att arbeta processorienterat. För att arbetaprocessorienterat finns det flera ramverk att utgå ifrån, ett av dem är ITIL. ITIL är enuppsättning principer för att hantera IT-infrastruktur på ett standardiserat sätt med kunden ifokus. Leverans och utveckling av IT-tjänster skall vara kopplade mot verksamhetens behov.Enligt ITIL finns det ingen universell modell av processer för att hantera IT-tjänster sompassar alla organisationer.

Idag arbetar avdelningen för extern produktion vid BAE Systems Hägglunds med produktions stödjande uppgifter för leverantörer av Build-to-Print komponenter. En allt större del av BAE Systems produkter konstrueras av BAE Systems konstruktörer medan tillverkning genomförs av leverantörer. Denna förändring har skapat ett behov för BAE Systems att kunna stödja leverantörer i produktionsprocessen för att förhindra att kvalitetproblem uppstår. Den produktionsstödjande uppgiften blir också viktig då det finns en vilja på BAE Systems att kunna genomföra kvalitetssäkring hos leverantörer innan ankomst. Dagens arbetsprocess för produktionsstöd har vuxit efter olika leverantörers tillfälliga behov vilket har gjort att inget standardiserat arbets- eller kommunikationssätt finns.

BT Products avdelning för slangtillverkning har i dagsläget problem med att klara av dagens produktionstakt. Målet med detta arbete är att identifiera och komma till rätta med dagens problem samt förbereda avdelningen inför en taktökning från dagens 50 000 till 60 000 truckar per år.  I arbetets första skede gjordes en beskrivning av nuläget. Detta genom att observera och aktivt delta i arbete på avdelningen, intervjua personal, samla in data och göra en tidsstudie. Med resultatet av tidsstudien och datainsamlingen gjordes en beräkning av hur mycket tid som behövs för att hinna med dagens produktionstakt. Beräkningen visade att drygt hälften av den tillgängliga tiden borde räcka för att klara denna och att maskinernas kapacitet gott och väl räcker till.  De problem som identifierats som orsak till att produktionen ändå inte hinns med är främst dålig layout, ineffektiva arbetssätt, onödiga arbetsmoment samt planeringsproblem kopplat till eftersläpning i produktionen.    För att åtgärda dessa problem och förbereda slangavdelningen för en 60 000 takt har en rad förbättringsförslag arbetats fram. Ett förslag på en ny layout har gjorts för att uppnå ett bättre flöde i produktionen med mindre transporter och färre onödiga förflyttningar. Ett införande av standardiserat arbete bör göras för att säkerställa att alltid det mest effektiva arbetssättet används. Fler maskiner behöver inte införskaffas för att klara av produktionen, om de inte köps in i syfte att användas som säkerhetskapacitet, men en del hjälputrustning bör införskaffas för att underlätta och förbättra arbetet på avdelningen. Exempel på detta är en bättre slangvinda, streckkodläsare och monteringsutrustning.  .

BT Products avdelning för slangtillverkning har i dagsläget problem med att klara av dagens produktionstakt. Målet med detta arbete är att identifiera och komma till rätta med dagens problem samt förbereda avdelningen inför en taktökning från dagens 50 000 till 60 000 truckar per år. I arbetets första skede gjordes en beskrivning av nuläget. Detta genom att observera och aktivt delta i arbete på avdelningen, intervjua personal, samla in data och göra en tidsstudie. Med resultatet av tidsstudien och datainsamlingen gjordes en beräkning av hur mycket tid som behövs för att hinna med dagens produktionstakt.

Barn har en mer begränsad förståelse av begreppet stress än vad vuxna har, men stressens negativa effekter drabbar barn lika mycket. Med utgångspunkt i Erikssons psykosociala teori (Eriksson 1950,1963) om individens utveckling, var syftet med detta arbete att undersöka huruvida det hos barn existerar ett samband mellan hög grad av upplevd stress och försämrad självkänsla. Dessutom, föreligger det någon skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller stress och självkänsla? För studien användes två mätinstrument, dels ett standardiserat psykologiskt test vilket mätte självkänsla och dels ett intervjuformulär vars syfte var att mäta personlig upplevelse av stress. Tio informanter, sju flickor och tre pojkar, i åldrarna 11-12 år deltog i studien.

Fiskfaunan i Ekeby våtmark inventerades med hjälp av två metoder, fångst-återfångst och nätprovfiske, som i möjligaste mån använde metodiken vid standardiserat provfiske. Med fångst-återfångst metoden fångade jag sutare, abborre och småspigg, dock var fångsten av abborre och småspigg så liten att det inte kunde göras någon uppskattning av dessa populationsstorlekar. Uppskattningen av sutarnas populationsstorlek i damm 8 erhölls efter ett antal fångst och märkningstillfällen tills det fanns tillräckligt stor andel återfångst av sutare. De mjärdar som användes kunde bara fånga fisk av ett visst storleksintervall (35-120 mm) vilket troligtvis betyder att det enbart fångades 1- och 2-åriga sutare. Min uppskattning av antalet individer i populationen sutare (Lincoln Index) blev 1316 +/- 1127.

Syftet med examensarbetet är att undersöka potentiella problem som finns inom orderhanteringsprocessen vid tillverkning av kundanpassade produkter och hur processen kan effektiviseras. För att uppnå syftet ska följande frågeställningar besvaras:1. Vilka potentiella problem kan identifieras inom orderhanteringsprocessen vid tillverkning av kundanpassade produkter?2. Hur kan orderhanteringsprocessen vid tillverkning av kundanpassade produkter effektiviseras?De metoder som använts för att besvara de två frågeställningarna och uppfylla examensarbetets syfte omfattas av en litteraturstudie samt en fallstudie där intervjuer, observationer samt data- och dokumentstudier genomförts.

Sandvik har idag inget standardiserat utseende för applikationer på webben. Mycket av utseendet är idag hårdkodat och detta skapar problem när nya kunder vill ha applikationen. Detta examensarbete går ut på att göra en applikation mer dynamiskt så att det går att styra så mycket som möjligt från ett stylesheet. Plattformen är IBM Lotus Domino och utvecklingen sker i Domino Designer. Uppsatsen behandlar vad utvecklarna ser som förutsättningar och begränsningar med Domino Designer som webbutvecklingsverktyg och vilka delar av applikationen som ska standardiseras enligt kunderna.

Denna rapport är resultat av en studie som utförts på Kappa Kraftliner i Piteå där vi jämfört två separata systemutvecklingsprojekt. Fokus för undersökningen ligger på de olika metoder som använts vid de två utvecklingsprojekten. Närmare 70% av alla systemutvecklingsprojekt misslyckas helt eller blir kraftigt försenade vilket leder till ökade kostnader och låg tilltro till systemen. Att skräddarsy ett informationssystem kan bli både kostsamt och resurskrävande. Alternativet är att använda sig ett standardiserat system.

I dagens företag och organisationer med flera tusen datoranvändare ställs stora krav på IT-avdelningarna som administrerar detta. Spintop har med hjälp av Microsoft Zero Touch Provisioning utvecklat en portal där vanliga processer har automatiserats och administrationen av konton sker på ett standardiserat sätt. Denna lösning är inte ekonomiskt lönsam för företag med en mindre organisation, syftet med rapporten är att visa ett alternativ till denna lösning som är ekonomiskt försvarbar för företag med färre än 1000 anställda. Rapporten visar att det med hjälp av .NET-framework går att bygga en portal som erbjuder samma grad av säkerhet, funktion och användarvänlighet som Zero Touch Provisioning till en avsevärt mindre kostnad..

För att dagens system och deras allt mer komplexa applikationer ska kunna integreras medvarandra krävs det att de kommunicerar via tjänster. Denna tjänsteorienterade integrationuppnås genom att man använder sig av Service Oriented Architecture (SOA) som bygger pålöst kopplade tjänster som kommunicerar med varandra på ett standardiserat sätt. En viktigdel i en integrationslösning är Enterprise Service Bus (ESB). I denna rapport kommer viförklara grunderna i tjänsteorienterad integration och sedan fördjupa oss i ESB. Då ESB är ettluddigt begrepp ska vi på ett enkelt och lättbegripligt sätt ge vår syn på begreppet, samt dessfördelar och nackdelar.

Vi har under en femveckorsperiod gjort en studie om kvinnors företagande. Vi vill ta reda på hur företagerskan ser ut samt vilket eller vilka de vanligaste motiven är till att hon startar eget företag.En kvalitativ undersökning har gjorts där tio kvinnor intervjuats utifrån ett standardiserat frågeformulär. De intervjuade kvinnorna är mellan 30 och 60 år, de är verksamma i tjänste- och servicesektorn. De flesta bedriver sin verksamhet i Stockholmsregionen.Resultatet av undersökningen presenterar en generaliserad bild av hur den kvinnliga företagaren ser ut. Hon är i 50-årsåldern, högutbildad, verksam inom tjänstesektorn, utan anställda.