Denna studie har som syfte att belysa elevtexter från år nio med fokus på betyg och hur vanligt förekommande särskrivning är. Materialet består av elevtexter från de nationella proven 2003. Elevtexterna är indelade i tre grupper efter betyg och varje grupp består av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lågpresterande elever gör mer särskrivningar än högpresterande elever.Resultatet visar att särskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkänt och elever med godkänt betyg gör relativt lika många särskrivningar och avsevärt fler än elever med mycket väl godkänt.

Since the beginning of 1940 there have been externally developed tests in Sweden. Their appearances have changed over the years together with the cognitive approach. Nowadays, this kind of tests is going by the name of the national tests, which was introduced in the year of 1994. When the Swedish National Agency for Education received the assignment to develop new purposes and national tests to the third grade students, debate took a bounce. The matter was well discussed; national tests in third grade or not?The national tests thus far carried out four rounds in the third grade and the purpose of my study was to find out how teachers are reasoning about the tests.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på elevers, i årskurs 3 och 6 samt pedagogers upplevelser och erfarenheter om stress i skolan. Vi har undersökt vilka stressfaktorer som finns i skolan utifrån ett elevperspektiv. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av metoderna observation och kvalitativ intervju. I observationen ville vi ta reda på elevernas interaktion i klassrummet, med varandra och gentemot pedagogen. Med hjälp av observationen uppstod det fyra teman som vi valde att fördjupa oss i när vi gjorde intervjuerna med eleverna.

Syftet med detta examensarbete framgår av ovan nämnda titel. Arbetet undersöker varför skiftliga kunskapsprov i religionskunskap A ser ut som de gör samt vilket/vilka syften lärare har med sina prov. Både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts. Underlaget består av tjugo insamlade skriftliga kunskapsprov, 27 besvarade enkäter som riktats till lärare samt fyra djupintervjuer med lärare. Resultatet visar att de skriftliga kunskapsproven till allra största del består av redogörande frågor.

I denna uppsats redovisas en jämförelse mellan den skriftliga delen av åtta godkända och åtta underkända Tisus-prov. Dels görs en processbarhetsanalys som bygger på inlärningshierarkin i Pienemanns Processbarhetsteori, dels en felanalys. Analyserna visar att de godkända och de underkända testtagarna i stort sett använder sig av samma strukturer. Den huvudsakliga skillnaden verkar vara att de godkända testtagarna använder sig av strukturerna i något högre utsträckning sam-tidigt som de oftare rättrealiserar de olika konstruktionerna. Felanalysen relaterar antal fel med antal ord och visar att felandelen verkar vara en viktig faktor vid betygssättningen.

Syftet med min studie är att genom att studera frånvarostatistik, betygstatistik, nationella prov åk 5 och intervju med elever och skolpersonal försöka hitta ett mönster i orsakerna till skolk samt metoder för att motverka skolk..

Syfte: Skolan och provet har länge präglats av en summativ diskurs och i dagsläget ökar användningen av nationella prov och betyg ges i allt tidigare åldrar. Samtidigt har forskning visat att formativ bedömning ger bättre resultat vilket inneburit att allt fler skolor idag arbetar med att implementera ett formativt förhållningssätt. Syftet med denna studie, som utförts på en grupp gymnasieelever i ämnet historia, var därför att undersöka om elevers förståelse för formativ bedömning kan öka genom att använda ett summativt prov formativt. Ett delsyfte innebar att undersöka om aktionsforskningen kan vara behjälplig vid lärares utveckling av formativ bedömning.Teori: I uppsatsen definieras begreppen formativ och summativ bedömning. Fokus läggs på tidigare forskning om lärares försök att utveckla ett formativt förhållningssätt i sin egen praktik.

Bakgrund: Ofta ligger en hel branschs utveckling till grund för hur investerare värderar enskilda företag men bara för att en bransch presterar sämre än övriga aktiemarknaden behöver inte detta betyda att enskilda företag inom denna bransch inte kan generera överavkastning. Med detta resonemang i baktanke är det intressant att undersöka om man med hjälp av investeringsstrategier kan hitta potentiella ?guldkorn? och på så vis uppnå en högre avkastning än den övriga aktiemarknaden.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det med investeringsstrategier baserade på relativvärdering går att investera i företag inom den europeiska massa- och pappersindustrin och genom dessa skapa en högre avkastning än jämförelseindexet MSCI Europe, trots massa- och pappersindustrins historiskt svaga prestation i jämförelse med den europeiska aktiemarknaden.Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsprocess för att förklara sambandet mellan teori och praktik. Vidare har ett kvantitativt tillvägagångssätt används i studien där en stor mängd data enligt den deduktiva metoden analyserats och testats.Resultat: Studien visar på att det går att generera överavkastning gentemot index genom att följa investeringsstrategier. Den investeringsstrategi som i denna studie genererade den högsta avkastningen var investeringsstrategin baserad på EV/EBITDA justerat för biologiska tillgångar.

Studiens syfte är att studera det nationella provets påverkan på betygsättningen och undervisningen i svenska B, samt att undersöka om eleverna på de yrkesförberedande respektive studieförberedande programmen ges liknande förutsättningar inför provet. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Vilken betydelse tillskriver lärare det nationella ämnesprovets resultat för elevens betyg? På vilket sätt påverkar innehållet i nationella prov lärares planering och val av innehåll i ämnet svenska B? Hur förbereds elever på yrkesförberedande respektive studieförberedande program inför det nationella provet? Undersökningen är av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Dessa har analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter, vilka är det sociokulturella perspektivet och läroplanens fyra F. Studiens resultat visar huvudsakligen att det nationella provet upplevs vara en riktningsvisare för lärares betygsättning och att det finns moment i undervisningen som får stå tillbaka på grund av provet, samt att det finns betydande skillnader i det nationella provets förberedelser på studieförberedande respektive yrkesförberedande program.

Under våren 2009 genomfördes för första gången nationella prov i fysik och kemi i grundskolans årskurs 9. I dessa prov ingår en laborativ del där elever själva ska planera, genomföra och utvärdera en naturvetenskaplig undersökning. Syftet med studien är att belysa lärares erfarenheter av, och föreställningar om, arbete med labo-rationer kopplat till den laborativa delen i de nationella proven i fysik och kemi. Dessutom belyses lärarnas förhållningssätt till de nationella proven i undervisningen. I studien har en kvalitativ undersöknings- och ana-lysmetod använts.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

I dagens samhälle befinner sig alla företag i en mycket konkurrensutsatt miljö, detta harmedfört att kundfokus ökat i alla företag som vill överleva på marknaden. För att bli mereffektiva och få en helhetsbild över det värdeskapande flödet har företag börjat skapaprocessorienterade verksamheter. Med en processorienterad verksamhet ligger fokus påslutkunden, dennes krav, behov och önskemål. Med detta fokus aktualiseras behovet av attförstå att alla kunder är inte viktiga kunder och behovet av kategorisering skapas för attkunna differentiera kundservice av olika slag.Många företag idag har problem med sin kundhantering, så även fallföretaget GetingeSverige AB. De har ingen gemensam bild av vad en kund är och inte heller någrastandardiserade processer för hur arbetet med kunder skall se ut.Det övergripande syftet med uppsatsen är att visa på hur standardiserade processer kringkunderna skall kunna skapas samt hur kriterier för en bra kundkategorisering kan tas fram.För att illustrera detta kommer arbetet att utföras på ett fallföretag, Getinge Sverige AB.Arbetet skall ge dem ett förslag på en gemensam bild av vad en kund är samt skapastandardiserade processer för hur arbetet med kunder skall se ut.

Detta arbete har utförts för att se hur returfibermassans egenskaper varierar under en vanlig kraftlinerkampanj. De metoder som använts är standardiserade och omfattar malgradsmätning, styrkearkning och pappersprovning. Även pH-, konduktivitets- och redoxpotentialmätningar har utförts, samt askhaltsmätning. Resultaten visar på att pH och redoxpotentialen sjunker och massan blir surare efter ca. ett dygn efter att kampanjen startat.

Vid utgången av 2011 hade Scania det året levererat omkring 72 000 lastbilar, 8 000 bussar och 7 000 marin- och industrimotorer. Denna jätte inom branschen för tillverkning av tunga fordon är välkänd för sin företagsfilosofi där de tre kärnvärdena kunden först, respekt för individen och kvalitet utgör grunden. Utifrån dessa utvecklas hela företagets verksamhet. Virtuella metoder för monteringsverifiering har använts vid Scanias chassimontering och hyttmontering sedan ett antal år under benämningen digital provmontering (DTA). Idén har varit att säkra monterbarheten i tidiga faser i produktutvecklingsprocessen, innan fysiska prototypartiklar beställs.Syftet med detta examensarbete är att undersöka om virtuella metoder skulle kunna införas även vid motormonteringen.

Denna studie har som syfte att belysa elevtexter från år nio med fokus på betyg och hur vanligt förekommande särskrivning är. Materialet består av elevtexter från de nationella proven 2003. Elevtexterna är indelade i tre grupper efter betyg och varje grupp består av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lågpresterande elever gör mer särskrivningar än högpresterande elever.Resultatet visar att särskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkänt och elever med godkänt betyg gör relativt lika många särskrivningar och avsevärt fler än elever med mycket väl godkänt.