Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys. De avhandlingar som studeras är Bäckströms avhandling Spår.

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i Stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i Stadsrummet är viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar.

?Claiming the right to space? is an argument frequently used by street artists for justifying illegal art in the public space. The public city space as a room of democracy and right to free speech is by some people considered threatened by commercial interests, and street art has become a way to demonstrate disapproval towards this. Street art is illegal and often anonymously performed in our cities. It developed in the late 1970s from the urban graffiti scene in America, and has therefore a lot in common with the graffiti movement.

En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i Stadsrummet är viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar. Dessa fysiska faktorer har jag sedan försökt att arbeta in i ett förslag till stadsförnyelse i industriområdet Sorgenfri i östra delen av centrala Malmö. För att få en bild av vad som gör staden attraktiv har jag bland annat studerat dess historia och dess parker och grönområden.

Centralt belägen offentlig mark är i regel ytor som används effektivt. Kommunerna behöver göra avvägningar mellan praktiska lösningar och rekreativa miljöer för att skapa en fungerande stadskärna. Parkering och parkmark är exempel på samhällsnyttiga faktorer som behöver erbjudas i Stadsrummet. Österplan i Uppsala är en kommunalt ägd yta som består av lika delar parkering och parkmark. Uppsalas mest centrala delar saknar kvarterspark i närområdet, vilket Österplan skulle kunna erbjuda.

Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtätning av städer. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stå på agendan. Få arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram värdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens städer, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn på framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker.

I diskussionen om framtidens hållbara städer är ofta begreppet blandstaden i fokus. Blandstaden karaktäriseras av en funktionsblandning, där en närhet till arbete, rekreation, handel och mötesplatser är bärande. Här kan människor inte bara arbeta eller bo, utan även uppleva ett rörligt folkliv och händelser i Stadsrummet. I blandstaden eftersträvas att skapa stadsdelar med en stor bredd och mångfald men för att en stad ska vara blandad kanske det inte räcker med en blandning av funktioner, utan även en blandning av olika typer av människor. I denna uppsats har jag fokuserat på de delar av den blandade staden som påverkar den sociala mångfalden, med utgångspunkt i boendet och de offentliga rummen. I planeringen och utformningen av boendemiljöer och offentliga platser påverkar landskapsarkitekten hur människor använder sig av och trivs i sin omgivning, men denne kanske också påverkar vilka som kommer att använda sig av platsen. Med detta som bakgrund har jag försökt studera hur man som landskapsarkitekt och planerare kan arbeta med att bidra till den sociala mångfald som är en del av den blandade staden. Det blandade boendet kan räknas som en del av den blandade staden.

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om graffiti uppstår utanför sina målpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

Att utforma stadens offentliga rum till inbjudande platser där människor vill vistas och kan mötas är en grundpelare i arkitekten Jan Gehls teori. Han har i närmare 50 år arbetat för en stadsplanering som sätter människan i fokus, och menar att ett socialt hållbart samhälle förutsätter människovänliga stadsrum. Fyristorg är centralt beläget i Uppsala stad och förutsättningarna för ett livligt stadstorg är många, men i dagsläget domineras torget av en parkeringsplats och platsens mänskliga aktivitet är låg. Syftet med den här uppsatsen har därför varit att, utifrån Jan Gehls teorier kring levande och människovänliga stadsrum, föreslå en övergripande omgestaltning av Fyristorg. Genom att applicera Gehls teorier och metoder i gestaltningen ämnar arbetet att svara på frågeställningen hur Fyristorg kan omformas till ett inbjudande stadsrum för människor att vistas i. Genom en litteraturstudie identifierade jag Gehls designprinciper för hur offentliga rum bör utformas för att främja aktivitet och interaktion. För att förstå torgets förutsättningar gjorde jag en inventering som sedan följdes av Gehls observationsmetoder ?mapping? och ?tracing? , där jag studerade den aktivitet och rörelse som idag sker på platsen .

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om graffiti uppstår utanför sina målpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

Syftet med kandidatarbetet är att med hjälp av de tre faktorer som Ulla Berglund och Ulla Jergeby presenterar i sin bok Stadsrum ? människorum: att planera för livet mellan husen från 1998 skapa ett övergripande gestaltningsförslag för ett centralt stadsrum. Sammansättningen av människor i det centrala Stadsrummet är varierad vilket gör det till en utmaning för dagens stadsplanerare att gestalta stadsrum där alla trivs. Berglund och Jergeby lyfter tre faktorer att ta hänsyn till vid stadsplaneringen för att skapa attraktiva platser: upplevelsevärden, nytta i samverkan med nöje och sociala aktiviteter. Upplevelsevärden ska trigga människans sinnen och skapa njutning.

This paper is about the facades and the streets impact on theexperience of the city and how architects can create cities forthe human kind with simple tools that makes a hugh difference forthe experience of urban space.As the cities are growing in a faster rate and as more people moveto the cities, they will also affect more people. The differentstructures that can be found in the cities therefore gets moreimportant and giving design to city structures also gets morecomplex because of our higher demands on urban functions andcontent. It?s difficult to evaluate the ultimate city structuresince all people experience their city in different ways, butarchitects still should be able to create urban spaces thatis suited for the human kind, just as we can create differentbiotopes for flora and fauna. Therefore there must be generalideas of what the human being experience as good or bad and theseshould be guidelines when designing urban space.Since urban space is something that most people experience everyday it doesn´t always have a clear impact on them.

Arbetet ifrågasätter hur torg ser ut och används idag. Detvisar på och diskuterar hur torg skulle kunna se ut ochanvändas i framtiden. Torget representerar ett exempel påen plats och ett rum i staden, vilket också fungerar somavgränsning för arbetet. För att nå fram till målet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, samtal med bland annat gestaltare av och i det off entliga rummet, samt analyser av exempelplatser. Litteraturstudien fokuserade på ?torget i staden?och ?människan i Stadsrummet?.

De nordligaste delarna av Sverige saknar solljus under tre månader om året. Även mer tätbefolkade områden i söder har långa nätter och korta dagar vintertid. I kombination med ett tufft klimat är detta ett av de huvudsakliga skälen till att människor spenderar mer tid inomhus och mindre utomhus under vintern. Årstidsrelaterad depression och störningar av sömnen är i Sverige relativt vanliga. Artificiellt dagsljus används vid behandling med goda resultat.