Fristaden Christiania, centralt belÀgen i Danmarks huvudstad Köpenhamn, uppkom Är 1971. Det tidigare militÀromrÄdet, som dÄ var övergivet och omslutet av ett plank, ockuperades av ett antal personer. Under det första Äret flyttade cirka 200-300 mÀnniskor in i omrÄdet. Under sin existens har Christiania varit omdebatterat och Àr idag en internationellt kÀnd företeelse som sjÀlvstyrande fristad. Christiania har engagerat sÄvÀl sina invÄnare som forskare och politiker. Syftet med arbetet Àr att utifrÄn fristaden Christiania undersöka och beskriva kulturella vÀrden i ett alternativt samhÀlle.

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lÀrande genom en dramalek och metoden som anvÀnts har varit videoobservationer. Av studiens resultat gÄr det att avlÀsa att barn lÀr genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling pÄ att börja förstÄ och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen gÄr inte att sÀkerstÀlla men det finns faktorer i resultatet som pekar pÄ att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling nÀr det handlar om att förstÄ lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

Syftet med studien har varit att undersöka om en för skolan ny undervisningsform i Àmnet kommunikation gett nÄgon utveckling av tolkning eller reaktion pÄ ljud och tal hos elever med cochleaimplantat. Skolan Àr en nationell statlig specialskola för elever med dövhet, hörselnedsÀttning och utvecklingstörning i kombination. Studien har genom en kartlÀggning försökt pÄvisa om nÄgon utveckling har skett inom en tidsperiod av sex till Ätta veckor. Detta har skett genom att göra en fallstudie av tvÄ elever i tvÄ olika klasser pÄ skolan. KartlÀggningen har skett genom enkÀtsvar och intervjuer av förÀldrar, klasslÀrare, talpedagog och hörselingenjör. I uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter ingÄr hur ett CI implantat fungerar och hörselnedsÀttningens betydelse.

Följande undersökning Àr genomförd genom en kvantitativ metod med enkÀter som forskningsverktyg. Studien Àr gjord bland tio skolor och 188 deltagare (n= 188) i en mellanstor kommun i södra Sverige. Arbetet undersöker svenska elevers uppfattningar och attityder till hÄllbar utveckling. Dessa attityder och uppfattningar jÀmförs och diskuteras sedan utifrÄn ett genusperspektiv. Resultaten pÄvisar statistiskt signifikanta skillnader i förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling mellan flickor och pojkar.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig av höglÀsning i elevernas tidiga lÀsinlÀrning och utveckling i lÀsförstÄelse samt att ta reda pÄ hur höglÀsning kan pÄverka elevers lÀsinlÀrning och utveckling i lÀsförstÄelse. Tidigare forskning har visat pÄ att höglÀsning Àr en viktig del i elevernas lÀsinlÀrning. Genom att lyssna till höglÀsning sÄ fÄr eleverna bland annat ett större ordförrÄd, en medvetenhet kring sprÄkförstÄelse och grammatisk förstÄelse och de fÄr kunskaper om om olika Àmnen som de kan ha nytta ut av i sina liv. UtifrÄn en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har sex lÀrare i Ärskurs f-3 fÄtt svara pÄ hur de anvÀnder sig av höglÀsning i undervisningen för att stödja elevernas lÀsinlÀrning och utveckling i lÀsförstÄelse. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av höglÀsning nÀstan varje dag för att frÀmja elevernas lÀsinlÀrning.

Abstract Anna Degerman (2012) Uppföljning, utvÀrdering och utveckling i enlighet med förskolans reviderade lÀroplan (Lpfö-98 rev), Monitoring, evaluation and development in accordance to preschool curriculum, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syfte: Föreliggande undersökning har syftet att undersöka hur fem förskolechefer i en sydsvensk kommun anser att det nya kapitlet ?Uppföljning, utvÀrdering och utveckling? i Lpfö-98 reviderad ska tolkas och hur det kommer att pÄverka kvalitetsarbetet inom respektive förskola samt att undersöka hur specialpedagogens roll i samband med utvÀrdering kan se ut. Teori: Studien utgÄr frÄn ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, Ahlberg (2001). UtvÀrdering ses som ett slags lÀrande och bör involvera förskolans alla aktörer. Metod: En kvalitativ intervjustudie utifrÄn en hermeneutisk ansats. Resultat: Förskolecheferna i undersökningen tydliggör att det kommer att ske vissa förÀndringar i förskolornas kvalitetsarbete pÄ grund av det nya kapitlet ?Uppföljning, utvÀrdering och utveckling?. FörÀndringarna kommer att bli tydligast pÄ avdelningsnivÄ dÀr den största utmaningen tycks vara att uppnÄ en likvÀrdig kvalitet i arbetet med uppföljning, utvÀrdering och utveckling mellan avdelningarna.

Mattsson, M. (2006). Att beskriva lÀsutveckling och utveckling av lÀslust genom talbokslyssnande. En fallstudie pÄ en gymnasieelev med lÀs- och skrivsvÄrigheter. (Svenska för gymnasieskolan.

Med detta examensarbete vill jag pÄ enklast möjliga sÀtt beskriva vad FMT-metoden Àr och hur den kan praktiseras. MÄlet Àr att sÄ mÄnga personer som möjligt ska fÄ en klar bild av detta. Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som rehabilitering eller habilitering för mÀnniskor med stroke eller CP-skada. Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har Àven den sensoriska integrationen stÀrkts. .

Vi hade arbetat pÄ förskola i 20 respektive 2 Är innan vi började studera till förskollÀrare. Under vÄra studier pÄ Linnéuniversitet i VÀxjö har vi lÀst mycket om barns utveckling och lÀrande. Vi blev nyfikna pÄ vilka kvalitéer förskollÀrare tycker Àr betydelsefulla för barns utveckling och lÀrande. Vad tror pedagogerna att barnen fÄr med sig frÄn sin tid pÄ förskolan och vad har bar-nen fÄtt med sig frÄn förskolan? Denna studie grundar sig pÄ fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollÀrare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

Syftet med examensarbetet Àr att ge djupare kunskap om sexÄringars tankar kring hÄllbar utveckling med fokus pÄ kompostering. Vidare Àr syftet att fÄ en inblick i hur sexÄringar uppfattar orsaken till att man komposterar samt hur de anser att de tillskansat sig kunskapen pÄ omrÄdet. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av strukturerade samtal. Tio barn deltog i studien. Resultatet visar att barnen har god inblick i vad komposten anvÀnds till och Àven vad man kan anvÀnda kompostjorden till, men begrÀnsad inblick i hur jorden bildas.

SAMMANFATTNING Norra Àlvstranden har sedan industrialiseringen pÄ 1800-talet varit ett omrÄde för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har varvsindustrin hÀr gÄtt frÄn framgÄng till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet pÄbörjades arbetet med en omvandling av norra Àlvstranden frÄn varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,sÄsom verksamheter,bostÀder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen Àr en etapp som Ànnu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra Àlvstranden samt mellan norra Àlvstranden och centrala delarna pÄ Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förÀndringarna pÄ norra Àlvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krÀvs gena,sÀkra och effektiva strÄk som binder samman stadsdelarna. Arbetet med dessa förbindelser Àr en viktig förutsÀttning för Göteborgs framtida utveckling. I detta projekt studeras,utifrÄn en sÄ kallad Space Syntaxanalys,hur Frihamnen kan integreras med city och de centrala delarna pÄ Hisingen samt vilken betydelse ökade förbindelser över Göta Àlv har för integreringen av och mellan dessa omrÄden.Space Syntaxanalysen kan kort beskrivas som en renodlad rumslig analys som studerar det fysiska rummets konfigurering i en stad.Detta innebÀr att analysen fokuserar pÄ relationerna mellan rummen och inte pÄ rummen i sig.Enligt upphovsmannen till teorin,Bill Hillier,avgör det fysiska rummets konfigurella egenskaper uppkomsten för socialt liv.Detta projekt beskriver,redovisar och diskuterar Àven teorin som analysmetod och planeringsinstrument. Som vÀgledning genom studien ges hÀr en lÀshÀnvisning av de olika delarna i dokumentet.Del I redogör för arbetets syfte och bakgrund samt beskriver omrÄdets historik och förutsÀttningar.Del II beskriver Space Syntax som teori och metod.Del III diskuterar Space Syntax som analys-och planeringsinstrument samt visar analyser av olika planstrukturer över Frihamnen.Del IV redovisar planförslaget med de nya kopplingarna.Del V ger kommentarer och drar slutsatser kring arbetet med och studien av teorin Space Syntax..

Ett sociologiskt perspektiv pÄ staden Àr att se till stadens och stadslivets inverkan pÄ mÀnniskan. Flytten frÄn landsbygden till stÀderna förde med sig att mÀnniskor vardagsliv förÀndrades. Under urbaniseringens fanns farhÄgor om stadslivets negativa inverkan pÄ mÀnniskan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen Àgnade sig Ät att se hur förutsÀttningarna för vardagslivet skilde sig Ät mellan de urbana och rurala samhÀllena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mÄngfald och ett dynamiskt stadsliv.

Aspholmen Ă€r ett av Örebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Örebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

Idag startas mÄnga projekt kring samverkan men de implementeras sÀllan i verksamheterna och ger sÄledes ingen bestÄende förÀndring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförÀndring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen Àr ett samverkansprojekt och projektet BÀrkraft Àr en del i Storstadssatsningen, vilken startades i BorÄs för att utveckla samverkan mellan verksamheter i BrÀmhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för lyckad samverkan Àr att vilja, kunna och förstÄ. Andra aspekter Àr hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier.

Ett av de omrÄden dÀr utvecklingen idag gÄr som snabbast Àr IT och de senaste Ären har det varit mobilapplikationsutveckling som dominerat. Allt fler skaffar smarta mobiler och antalet applikationer (appar) till dessa ökar konstant. Med en internetuppkoppling finns det idag ytterst fÄ begrÀnsningar för vad du kan göra med en smartphone. I takt med att antalet internetuppkopplade enheter eskalerar, ökar ocksÄ antalet illasinnade individer vilka ser Internet som sin frÀmsta inkomstkÀlla.I den hÀr kandidatuppsatsen intervjuades företagsrepresentanter angÄende hur företagen tÀnker kring implementationen av sÀkerhet vid utveckling av mobilapplikationer. Studien bygger pÄ en empirisk sÄvÀl som en teoretisk del.Det som framkommit under arbetet med uppsatsen Àr bland annat att företagen Àr vÀl medvetna om sÀkerhetsriskerna.