Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:34SlöjdnÀring i nÀtverkanEn intervjubaserad studie av olika aktörersperspektiv pÄ nÀringens utveckling.

Detta examensarbete Àr skrivet pÄ tyska och behandlar Deutsche Bahn AG:s (det tyska jÀrnvÀgsaktiebolaget) planer pÄ att förlÀgga jÀrnvÀgsstationen Hamburg-Altona, till ett industriomrÄde 2 km norr om det lÀge den har idag. Enligt dessa planer ska dagens sÀckstation ersÀttas av en genomfartsstation, dÀr tunnelbanestationen Diebsteich idag ligger. Den centrala frÄgestÀllningen för examens­arbetet Àr: Vilken pÄverkan har en ny jÀrnvÀgsstation pÄ sin omgivning? Rent konkret stÄr platsen för Altonas nya jÀrnvÀgsstation i fokus och möjligheterna för en ny strukturell utveckling av dess nÀromrÄde. Arbetet bygger pÄ teorier av Prof. Luca Bertolini, som menar att potentialen för ett utvecklings­projekt kring en jÀrnvÀgsstation be­ror pÄ förhÄllandet mellan stationen som trafikknutpunkt och stationen som plats.

SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ vad elever har för kunskaper om hÄllbar utveckling, dÄ frÀmst inom Àmnet Ätervinning.Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, dÀr fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hÄllet vad Ätervinning betyder. Ytterligare tvÄ hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad Ätervinning Àr.Undersökningen visar att eleverna behöver fÄ grundlÀggande kunskap inom omrÄdet för att klara de kunskapsmÄl som lÀroplanerna inom de naturorienterade Àmnena för Ärskurs fem omfattar.Nyckelord: elever i Ärskurs tvÄ, hÄllbar utveckling, undersökning, Ätervinning.

Ett vanligt fenomen i svenska stÀder Àr industriomrÄden som förr lÄg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller Ätminstone blivit tÀtt angrÀnsad till den. IndustriomrÄdet Àr dock separerat frÄn den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriomrÄden frÄn efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mÄl att undersöka om Àven sentida industriomrÄde kan anses bevarandevÀrda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan planera om ett sentida industriomrÄde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrÄn detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv. De förhÄllningsÀtt som dÀrmed kommit fram har tillsammans med en platsanalys för omrÄdet, ett industriomrÄde i sydvÀstra Kristianstad, legat till grund för de riktlinjer och rekommendationer som redovisas i uppsatsen..

When one experiences a place, it is a complex composition of both social and spatial factors.One of these spatial elements, is scale, which is influenced both by the room size and itsproportions. This paper aims to explore both large and small scale concepts and thus increasethe understanding of how scale directly and indirectly affects the experiences and uses ofurban space.First, is a theoretical discussion of scale in relation to aesthetics and the differencesbetween real scale and perceived scale. Next, is an analysis of spatial perception usingexamples from two existing sites. One, which is understood to have been planned in a largescale and one which is understood to have been planned in a small scale.When preparing this paper, the focus quickly became the importance of scale as itrelates to street spaces. The perception of a street usually takes place while in motion, whichforces it to be perceived in sections.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursen om urbanitet i tidskrift Arkitektur mellan Ären 1989-1994. Relevant för undersökningen Àr planeringsmodellen kvarterstad och begreppsparen privat-offentligt, vilka belyser olika sÀtt som diskursen om urbanitet gestaltade sig pÄ i stadsbyggnadsdiskussionen. Analysen visar hur historiska idealbilder och problembilder var central för konstruktionen av urbanitet. Förorten och modernismen fick funktionen av motbilder till samtidens ideal, inramade av en kontext om den ?upplösta staden?.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga de olika möjligheter som finns för utveckling av Kalmarsundsparken i framtiden. För att fÄ bÀsta möjliga utfall i vÄr studie har ansatsen dÀrför varit induktiv dÄ vi valde att studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer och deltagande observation som sedan analyserades och kompletterades med vÀsentliga teorier, diverse artiklar, forskningsrapporter samt relevanta hemsidor. ?SUNDIS?-projektet och Destination Kalmar AB:s förslag Àr endast en, av mÄnga, möjligheter pÄ hur en utveckling av Kalmarsundsparken kan utföras i framtiden. .

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur trafiken idag pÄverkar och styr vÄrt sÀtt att planera stÀder. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som Àr ett nybyggt bostadsomrÄde i Kungsbacka kommun, dÀr trafikens pÄverkan undersöks. Historiskt sett har vÄra dominerande transportmedel haft stor pÄverkan pÄ vÄra samhÀllens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, dÄ sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur vÄra stÀder lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevÀrt.

Denna studie behandlar interaktionen som uppstÄr mellan ledare ochmedarbetare i arbetet med lÀrande och utveckling i arbetslivet, genomupplevelser frÄn ledare som arbetar med det. LÀrande och utveckling avpersonal i arbetet Àr ett intresseomrÄde för organisationers utveckling, ochatt se ledarperspektivet vÀxer alltmer. Forskning som behandlar ledarensperspektiv i utvecklingen blir alltmer vanligt, dÀr man belyser ledarskapetsbetydelse för utvecklingen. Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelseför hur ledare som arbetar med medarbetarnas lÀrande och utveckling pÄarbetet upplever interaktionen till dem i arbetsprocesserna. Genom enhermeneutisk ansats dÀr fyra ledare beskrivit sina upplevelser i form avkvalitativa intervjuer har jag besvarat frÄgestÀllningen ?Hur uppleverledaren interaktionen med medarbetarna i arbetsprocesser i relation tillderas lÀrande och utveckling??.

Studien tog sin början genom ett uppdrag frÄn festivalledningen för PiteÄ Dansar och Ler. Uppdraget bestod i att uppmÀrksamma brister i festivalomrÄdets omrÄdesdesign. Under uppdraget framkom att begreppet omrÄdesdesign var oklart och att innebörden vÀxlade beroende pÄ vem jag frÄgade. Komplexiteten hos begreppet ledde till att studien riktades mot att definiera begreppet omrÄdesdesign. Vid gatufestivaler anvÀnds stadens centrum som arena. Detta innebÀr att funktioner och anvÀndningsomrÄden, till exempel scener och toaletter, mÄste anpassas estetiskt och funktionellt till den befintliga stadsmiljön.

The centre of attention in this essay is on public-private-partnerships in Swedish city planning. It discusses the phenomenon and tries to identify the problems and possibilities that may appear when private and public actors are trying to work together to plan new cities or parts of cities in a process with network structures. The main questions that is asked is ?what vision for the city can we se, and who's vision is it?? together with the question of where the actual power to make the city plan and the vision can be find. The soon-to-be-built area Ulriksdal in Stockholm were Peab AB and Solna Stad stands as main actors has been chosen to illustrate the possible problems and is analysed from different angles, but the writers intention is also to say something on the matter in general.

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring höglÀsningens betydelse för utveckling av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. För studien intervjuades fyra förskollÀrare som arbetar pÄ olika förskolor belÀgna i en mÄngkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att höglÀsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det Àr med ett befrÀmjande arbete för att utveckla flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket genom höglÀsning som arbetssÀtt.Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollÀrare ser pÄ arbetet med höglÀsning för att gynna flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket..

BAKGRUND:Utomhuspedagogik Àr nÄgot vi uppmÀrksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om pÄ förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna fÀrre, och utemiljöerna blir begrÀnsade av olika faktorer. FörskolegÄrden blir dÄ allt viktigare för barns intellektuella förstÄelse för sin nÀrmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön Àr ett processinriktat arbetssÀtt dÀr miljön blir till en medupptÀckare i barnens lek, lÀrande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och stÀller krav pÄ de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring anvÀndandet av utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för barns utveckling och lÀrande.METOD:VÄr studie utgÄr frÄn en kvalitativ metod.

I vÄrt utvecklingsarbete valde vi att fokusera pÄ miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hÄllbar utveckling. UtifrÄn miljöaspekten fokuserade vi pÄ Ätervinning och utifrÄn den sociala aspekten fokuserade vi pÄ Barnkonventionen. VÄrt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stÀrka elevernas medvetenhet inom hÄllbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vÄrt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod anvÀnde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.