Syftet med vÄrt examensarbete Àr att pÄ ett kvalitativt sÀtt beskriva hur pedagoger undervisar om hÄllbar utveckling ur ett miljöperspektiv och hur denna kunskap blir befÀst för eleverna. Detta arbete Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av sexton elever samt en enkÀtundersökning av lÀrare. VÄr undersökning har genomförts pÄ tvÄ olika skolor, en med miljöutmÀrkelsen Grön Flagg och en skola utan Grön Flagg. Vi har sett i vÄr undersökning att mÄnga lÀrare inte vet vad hÄllbar utveckling innebÀr. MÄnga lÀrare har inte stött pÄ begreppet, dÀrför syns det inte i undervisningen.

Vi kommer i denna uppsats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rÄdet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte Àr att utifrÄn rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rÄdet kan ses som tidiga riskfaktorer nÀr det gÀller att upptÀcka en kriminell utveckling. Vi kommer Àven att undersöka vilka ÄtgÀrder som enligt Brottsförebyggande rÄdet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lÀrande, och i vad mÄn dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek Àr ett begrepp som inte beskrivs sÀrskilt tydligt i litteratur och lÀroplan för förskola. De frÄgestÀllningar jag har anvÀnt mig av Àr: Hur definierar förskollÀrare fri lek? Vad anser förskollÀrare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lÀrande i förskolan? Hur ser förskollÀrare pÄ sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn pÄ den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att fÄ svar pÄ mina forskningsfrÄgor har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollÀrare intervjuats. FörskollÀrarna i denna studie uttrycker att fri lek Àr betydelsefull för barns utveckling och lÀrande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet.

Emotioner har en central roll i mÀnniskans liv. Forskning har visat att det Àr av stor vikt att redan tidigt lÀra sig förstÄ och hantera sina kÀnslor. Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonals uppfattning om barns emotionella utveckling, med fokus pÄ de negativa emotionerna, och pÄ vilket sÀtt de arbetar med att hjÀlpa barnen i densamma. En kvalitativ studie utfördes dÀr 16 förskollÀrare intervjuades om deras syn pÄ och deras sÀtt att arbeta med 3-5 Äringars emotionella utveckling. Resultaten visade att man i förskolan idag lÀgger mycket tid pÄ barns emotionella utveckling och att det anses vara betydelsefullt med hÀnvisning till att barndomen har en stor pÄverkan pÄ resten av livet.

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av observationer och intervjuer undersöka hur Södra Förstadsgatan i Malmö pÄverkas av en omlÀggning frÄn trafikerad vÀg till gÄgata. Undersökningen svarar pÄ vad en gÄgata skulle innebÀra för brukarna lÀngs gatan. Det visar sig att trafikmiljön Àr dÄlig bÄde för gÄng- och cykeltrafikanter, men Àven för nÀringsidkarna. Dock Àr nÀringsidkarna oroliga för hur försÀljningen ska gÄ om bilar inte kan köra lÀngs gatan. UtifrÄn Gehls kvalitetskriterier observeras gatan och det framkommer att kvaliteterna brister pÄ flera punkter.

Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtÀtning av stÀder. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stÄ pÄ agendan. FÄ arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram vÀrdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens stÀder, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn pÄ framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker.

Utveckling av produkter som skall stöda HDMI-standarden medför mÄnga hinder som behöver överkommas. Ett av problemen Àr certifiering mot standarden. Det Àr svÄrt att testa att standardens alla krav uppfylls pÄ ett utvecklingsföretag dÄ testutrustningen Àr kostsam och dÀrför ej tillgÀnglig. Ett enkelt verktyg har dÀrför utvecklats för att underlÀtta testning av att standarden följs.Denna rapport inleds med en problemstÀllning och grundlÀggande teori om relaterade Àmnen. En förstudie följer sedan dÀr olika sÀtt att lösa problemet presenteras.

Runt om VÀxjö Äterfinns mÄnga köpcentra som stÀndigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. VÀxjö city domineras ur shoppinghÀnseende, av en enda gata, Storgatan. För att fÄ ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spÀnnande gatunÀt skulle en breddning av centrum dÀrför vara positivt. NÀrmast tillhands för en vidgning Àr den parallella gÄgatan SandgÀrdsgatan, vilken i dagslÀget kÀnns mer som en bakgata. VÄrt projekt gick sÄledes ut pÄ att ta fram förslag pÄ hur man skulle kunna göra SandgÀrdsgatan till en mer attraktiv gÄgata.

Syftet med studien Àr att se hur ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som Àr aktuella för samma elever i behov av sÀrskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan pÄverka innehÄllet i ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fÄnga syftet har jag anvÀnt en kvalitativ metod med hjÀlp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i sÄ hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten frÀmjar inte positiv utveckling alls i den utstrÀckning som man kan förmoda. FörutsÀttningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gÀller dÄ att dokumenten skrivs pÄ det sÀtt som olika kriterier förutsÀtter.

Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hÄllbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den strÀcker sig frÄn den globala till den lokala samhÀllsnivÄn. Arbetet Àr en grundlÀggande beskrivning av hÄllbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förstÄelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt. Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information frÄn hemsidor ska begreppet hÄllbarhet förklaras. Begreppets vÀg frÄn det stora till det lilla, frÄn en global nivÄ till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel frÄn det praktiska arbetet med hÄllbar utveckling i en svensk kommun. Den avslutande diskussionen innehÄller reflektioner pÄ informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vÀgen frÄn global till lokal nivÄ behandlas Àven hÀr..

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Planer pĂ„ att bygga Norrbotniabanan mellan UmeĂ„ och LuleĂ„ har gjort att de berörda stĂ€derna börjat förbereda sig pĂ„ en eventuell utbyggnad, bl.a. genom att utreda möjliga placeringar och utformningar pĂ„ resecentrum. I LuleĂ„ utgör omrĂ„det Östra Stranden, öster om dagens jĂ€rnvĂ€gsstation, den enskilt största kvarvarande markreserven för bebyggelse pĂ„ centrumhalvön. Östra Stranden har dĂ€rför potential att möta framtida efterfrĂ„gan pĂ„ mark för expansion av stadsbebyggelsen. Idag utvecklas jĂ€rnvĂ€gsstationer mot att vara mer Ă€n ett centrum för resande och transport.

Forskning om remitteringar och dess utvecklingseffekter tenderar att fokusera pÄ vÀrldsdelar med en större relativ andel av remitteringar Àn Afrika, sÀrskilt Asien och Sydamerika. Den inverkan som remitteringar har pÄ ekonomisk utveckling och fattigdom i Afrika Àr ett relativt outforskat Àmne. Denna systematiska forskningsöversikt syftar till att undersöka vilka utvecklingseffekter remitteringar har pÄ fattigdomsminskning pÄ hushÄllsnivÄ och nationell nivÄ samt ekonomisk utveckling pÄ hushÄllsnivÄ och nationell nivÄ. Forskningsöversikten Àr en metod som anvÀnds för att sammanfatta och utvÀrdera de resultat som framkommit i tidigare forskning. Resultaten visar att remitteringar bidrar till fattigdomsminskning pÄ hushÄllsnivÄ men bidrar till en ökad ojÀmlikhet i inkomster.

Syftet med studien var att undersöka distriktlagstrÀnarnas syn pÄ hur ungdomar i J/Hförbereds tekniskt, taktiskt och socialt för att spela fotboll pÄ elitnivÄ samt förslag pÄförÀndringar för att uppnÄ högre resultat. Metod: Fyra distriktstrÀnare för pojkar ochflickor i J/H intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Genom innehÄllsanalyskondenserades svaren för att korta ner intervjun men samtidigt behÄlla kÀrnan ibudskapet. Intervjuerna innehöll fem teman talang, tidiga avhopp frÄn fotbollen,budskap/lÀrande, omgivning och satsning mot elit. Resultatet frÄn studien visade atttalang Àr subjektivt och svÄrt att definiera.

En litteraturstudie inom omrÄdet för operant betingning vid hÀsttrÀning har genomförts. Vid operant betingning lÀr man djuret att svara pÄ signaler genom att anvÀnda sig av förstÀrkningar eller bestraffningar. Den operanta betingningen anvÀnds ofta inom hÀsttrÀningen dÄ antingen negativ eller positiv förstÀrkning tillÀmpas. Framförallt Àr det den negativa förstÀrkningen som anvÀnds, mycket av kommunikationen vid uppsutten trÀning bygger pÄ denna metod. Grunden för förstÀrkningstrÀning Àr att det beteende som leder till en förstÀrkning ökar i frekvens.