LÀsÄret 2000/01 startade, pÄ uppdrag av regeringen, en femÄrig försöksverksamhet som innebar att frivilliga grundskolor i Sverige skulle arbeta utan timplan. HÀr har fyra berörda musiklÀrare fÄtt komma till tals om hur försöket pÄverkat dem och deras undervisning..

Cochleaimplantat (CI) Àr ett tekniskt hjÀlpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsÀttning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och sprÄkliga förmÄgor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och sprÄkliga förmÄgor hos barn med CI. Studien Àr en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 Är.

Sammanfattning Bakgrund: Barn i förskolan vistas en stor del av sin dag pÄ förskolegÄrden, dÀrför bör denna ges betydelse och innehÄll. Barn behöver lÀra sig i naturliga och flexibla miljöer för att det skall bli ett meningsfullt lÀrande. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte: Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar om förskolans utemiljö, förskolegÄrden, hur de anvÀnder den och vilken betydelse de anser den har för barns lÀrande och utveckling. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts, dÀr sju verk- samma pedagoger i förskolan har intervjuats.

HÄllbar utveckling som begrepp anvÀnds frekvent i dagens samhÀlle och Àr ocksÄ det övergripande mÄlet för svensk nationell strategi. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning hÄllbar utveckling och/eller ekologisk modernisering beskriver miljöpolicyn hos de tvÄ största politiska partierna i Sverige. Dessa tvÄ partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, tillhör varsitt partipolitiskt block med olika ideologier.Resultaten i uppsatsen visar att det finns vÀsentliga skillnader mellan de bÄda partiernas miljöpolicys som Àr grundade i olika politiska ideologier. Socialdemokraterna har sina rötter i frÄgor som demokrati, social rÀttvisa och vÀlfÀrdsfrÄgor, och deras miljöpolicy överensstÀmmer till stor del med hÄllbar utveckling. Moderaterna utgÄr frÄn liberalkonservativa idéer med utgÄngspunkt i individualism och marknadsbaserade ekonomier och deras miljöpolicy harmoniserar överlag med ekologisk modernisering.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

HÄllbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare Är av hÄllbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson VÄrt syfte Àr att genom intervjuer och observationer försöka ta reda pÄ: - Genomsyras undervisningen i skolan av hÄllbar utveckling? - Kan utbildning om hÄllbar utveckling förÀndra Helsingborgs kommun och vÀrlden? - Arbetar de tvÄ skolor vi har med i undersökningen pÄ liknande sÀtt med hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hÄllbar utveckling? I vÄr bakgrund och tidigare forskning utgÄr vi frÄn rapporter som kommer frÄn bland annat skolverket och regeringen. Vi tar ocksÄ upp hur förloppet om hÄllbar utveckling har sett ut frÄn 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hÄllbar utveckling. Vi tar Àven upp punkter frÄn barnkonventionen och hur barn ser pÄ allvaret om vÄr miljö i vÀrlden.

De teoretiska grundstenarna för en framgÄngsrik ledning beror bl.a. pÄ koordinationen mellan svensk forskning inom det ledningsvetenskapliga omrÄdet och Försvarsmaktens doktrinÀra utveckling.Inom den ledningsvetenskapliga forskningen pÄgÄr utveckling av en teoretisk modell, den dynamiska OODA-loopen, syftande till att ta fram utÄt- och inÄtriktade funktioner inom ledning. Försvarsmakten genomför f.n. en utveckling av den MilitÀrstrategiska doktrinen till att bli mer anvÀndbar och koordinerad i takt med en förÀndrad omvÀrld.Studiens syfte Àr att kartlÀgga om den doktrinÀra utvecklingen följt med forskningen inom ledningsvetenskapen och skapa en ökad förstÄelse samt medvetenhet för vad som krÀvs av den MilitÀrstrategiska doktrinen för att uppnÄ en framgÄngsrik ledning.Resultatet visar pÄ en positiv utveckling inom ett antal omrÄden; miljön dÀr militÀra effekter ska uppnÄs och underliggande beskrivningar som behandlar intentionen och förstÄelsen för sjÀlva uppdraget. Vidare visar studien pÄ behovet av fortsatt doktrinÀr utveckling av omrÄdet ledning i nÀra samarbete med svensk forskningen inom omrÄdet..

Det har lÀnge varit kÀnt att stÄlkonsumtionen har en stor betydelse för samhÀllsutvecklingen. En ökad stÄlkonsumtion betraktas ofta som en indikator pÄ ekonomisk utveckling. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Kinas stÄlkonsumtion förhÄller sig till den snabba ekonomiska utvecklingen och i vilken inriktning gÄr sambandet, dvs. Àr det den ekonomiska utvecklingen som driver stÄlkonsumtionen eller vice versa. Undersökningen omfattar perioden mellan 1970 och 2011.

MÄlet med undersökningen Àr att utreda hur sju definierade stadskvaliteter ser ut i tvÄ bostadsomrÄden i Uppsala och att undersöka om dessa kvaliteter pÄ ett enkelt sÀtt kan mÀtas. Vidare diskuteras dess inverkan och framtida betydelse för de tvÄ omrÄdena, och en generell diskussion om hur de sju stadskvaliteterna kan behandlas i stadsbyggnadssammanhang förs. I en rapport gjord i Stockholm visar resultaten att sju stadskvaliteter tydligare korrelerar med betalningsviljan för bostadsrÀtter Àn andra stadskvaliteter. Baserat pÄ dessa sju attraktiva stadskvaliteter för boende undersöktes kvaliteternas förekomst genom platsbesök och analys av stadsdelarna Gottsunda och KungsÀngen. Resultaten visar att KungsÀngens centrala lÀge i Uppsala gör att tillgÄngen till de sju stadskvaliteterna Àr högre Àn i Gottsunda.

SAMMANFATTNINGAnette Johansson, Carina Johansson och Helen RikardssonEn studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning.Engelsk titel: The importance of physical activity for children?s development for motoric skills and learning.Antal sidor: 37Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning utifrÄn en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte Àr att undersöka vad pedagoger pÄ tvÄ förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlÀrning. Vi vill Àven ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser pÄ sin egen roll som pedagog nÀr det gÀller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat tvÄ arbetslag bestÄende av sju pedagoger.

Blandstad Àr ett begrepp som anvÀnds frekvent inom ramen för stadsplanering idag. Det Àr en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska Äterkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande Àr de skyddsavstÄnd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om, och i sÄ fall var, dessa störande verksamheter har en plats i staden eller om de ska förpassas till stadens periferi. Arbetet inleds med en litteraturstudie som presenterar hur planeringen av arbetsplatser Àndrats frÄn tidigt 1800-tal fram till idag.

Den hÀr magisteruppsatsen i kulturstudier Àr en ideologikritisk analys av Göteborgsstadsplaneringsidelogi mellan 1959 och 2011. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen Àr hurskillnaden mellan efterkrigstidens- och dagens stadsbyggandsideologi kan förstÄs? Med hjÀlpav Karl Marx vÀrdeteori om kapitalet undersöks de materiella betingelserna förstadsbyggnadsideologins förÀndrade förhÄllande.Studien argumenterar för att efterkrigstidens stadsbyggnad helt och hÄllet anpassades efterden tunga tillverkningsindustrins behov av arbetskraft och infrastruktur. Men ocksÄ till dentillströmmande arbetarklassens högre krav pÄ levnadsstandard. I analysen av nutidastadsplaneringsideologi pekar studien pÄ förÀndrade förutsÀttningar sÄsom anpassning tillglobal arbetsdelning och rÀnteorienterat kapital.

Dagens samhÀlle befinner sig under stÀndig förÀndring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu pÄ olika sÀtt pÄ föreningsutveckling, det Àr utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta nÀrmare pÄ. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fÄtt bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade Àven till syfte att se vilka mÄl dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för undersökningen var: Vilka mÄl har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur Àr utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrÄn de aktuella seglingsföreningarna.

Utomhusbelysning i staden berör mÄnga. Det Àr en angelÀgenhet för stadens invÄnare, fastighetsÀgare och politiker för att bara nÀmna nÄgra. Idag arbetar mÀnniskor under dygnets alla timmar och fler vistas utomhus kvÀlls- och nattetid. Det stÀller krav pÄ belysningen, eftersom mÀnniskor mÄste kunna ta del av staden Àven nÀr det Àr mörkt. Det hÀr kandidatarbetet syftar till att ge en inblick i vad god utomhusbelysning kan tillföra ett gaturum och hur ljus kan anvÀndas.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).