Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.

Projektet Àr ett verktyg för att snabbt analysera en plats "planerade" historia. Som studie har jag arbetat med Södermalm i Stockholm..

Arbetets avsikt var att synliggöra olika fokusomrÄden inom samhÀllsplaneringen som influerar utformningen av mÀnniskors nÀrmiljö. Detta arbete framhÄller EU:s och VÀstra Götalandsregionens inverkan pÄ Skövde kommuns stadsplanering. Syftet var att studera VÀstra Götalandsregionens inflytande över Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparken som exempel. Kyrkparken Àr en stadspark centralt placerad i Skövdes stadskÀrna vars resurser utnyttjas sparsamt. I arbetet beskrivs teorier som frÀmjar en lÄngsiktig hÄllbar samhÀllsutveckling vilka sedan jÀmförs med den pÄgÄende utvecklingen i Skövde kommun. Vidare analyseras Kyrkparken med syfte att framstÀlla ett utvecklingsförlag Förslaget har som mÄlsÀttning att integrera utmaningarna identifierade i Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparkens problematik.

Under b?rjan av 2000-talet utvecklades f?retagens marknadsf?ringsstrategier till att bli mer digitala. Utvecklingen skapade en ny del av n?ringslivet d?r influencerbranschen idag har v?xt sig stor. Livsstilskonsumtionen som influencers bidrar till medf?r h?llbarhetsutmaningar s?v?l socialt som ekonomiskt och ekologiskt.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

HĂ„llbar utveckling Ă€r ett av de viktigaste Ă€mnena som diskuteras idag. Även nĂ€r det gĂ€ller stadsplanering har hĂ„llbarhet blivit en av de viktigaste frĂ„gorna att diskutera. I Sverige har vi under de tvĂ„ senaste decennierna sett flera utvecklingsprojekt som prĂ€glats av en strĂ€van mot hĂ„llbarhet och ekologiska boendemiljöer. Vi frĂ„gar oss i denna studie om huruvida utvecklingen av hĂ„llbara och ekologiska boendemiljöer kommer att bli en norm i framtiden och hur arbetet mot denna norm bör ske. Vi jĂ€mför hĂ€r tvĂ„ utvecklingsprojekt som har haft stort inflytande pĂ„ hĂ„llbar stadsplanering, Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm.

Med hÄllbar stadsplanering menas en planering som vÀrnar om framtiden ochkommande generationer. Inom detta omrÄde berörs sÄvÀl tekniska som fysiskaaspekter inom samhÀllet. Rapporten fokuserar pÄ hÄllbar stadsplanering i form avkommunikation, rörelse och integration vid utformning och planering avstadsdelar, samt det faktum att det finns digitala verktyg som inte utnyttjasregelbundet i det dagliga arbetet.I samspel med BorÄs Stad har en analys gÀllande arbetsmetoder vid stadsplaneringgenomförts. Begreppen kommunikation, rörelse och integration diskuteras ochanalyseras i relation till kommunens arbete. Syftet Àr att formulera och pröva enarbetsmodell som kan vara vÀgledande inom arbetet med hÄllbar stadsplanering.MÄlet Àr undersöka om det finns grund för introducering av digitala verktyg somstrategi i kommunens stadsplanering.FrÄgestÀllningarna berör kvalitetsbegreppen kommunikation, rörelse ochintegration samt hur dessa tillÀmpas vid daglig kommunal stadsplanering.

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Denna uppsats belyser byggnadsnÀmndens agerande i ett municipalsamhÀlle genom en analys av protokoll frÄn byggnadsnÀmnden. Uppsatsen hanterar Àven frÄgan om hur Sveriges lagar kring stadsplanering pÄverkade byggnadsnÀmndens agerande. Det municipalsamhÀlle som ligger i fokus för denna uppsats Àr Nyfors som vÀxte fram vid utkanten av Eskilstuna mellan 1889 och 1906. Syftet med studien Àr att belysa Nyfors stadsrum och bebyggelse. Det som Àr intressant med studien Àr att se hur en modern stadsdel vÀxer fram utefter Sveriges lagar om stadsplanering.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:26.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur stadsplaneringens roll för en effektiv klimatomstÀllning framstÀlls i policydokument sÄvÀl om klimatpolitik som om stadsplanering pÄ svensk nationell nivÄ, jÀmfört med antaganden och förvÀntningar i aktuell klimatforskning. Tidigare har begrÀnsad klimatpÄverkan och klimatanpassning setts som tvÄ skilda inriktningar pÄ samma problem i klimatomstÀllningen. Forskning om klimatomstÀllning för ofta fram att det Àr viktigt att synergier ses mellan klimatanpassning och begrÀnsad klimatpÄverkan, dÄ dessa kommer vara lika viktiga i framtidens nationella policyer. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys analyseras fyra nationella policydokument, varav tvÄ med fokus pÄ klimat och miljö och tvÄ med fokus pÄ stadsplanering. Analysen visar att policydokumenten framstÀller stadsplaneringen som ett viktigt verktyg i klimatomstÀllningen.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

I den hÀr litteraturstudien Àr det den historiska utvecklingen gÀllande stadsplanering, med funktionalismens ideal och utmaningar som stÄr i fokus. Vilka Àr dagens utmaningar i stadsplanering? Vilka ideal fanns det under funktionalismen? Vilka spÄr kan vi se idag och kan vi anvÀnda oss av funktionalismens idéer i dagens planering? Vi stÄr inför mÄnga utmaningar i dagens stadsplanering. KlimatförÀndringar och den globala urbaniseringen sÀtter allt större press pÄ stÀderna. Man benÀmner tiden 1930-1975 som funktionalismen epok i Svensk stadsplanering. Under funktionalismen var den största utmaningen att lösa den akuta boendebristen som skapats pÄ grund av att allt fler flyttat in till stÀderna pÄ grund av industrialiseringen.

?HÄllbar stadsplanering? Àr ett Àmne som fÄr allt större utrymme i dagens samhÀlle.Det Àr intressant men samtidigt skrÀmmande dÄ det handlar om allvarliga frÄgor. Kommunikationer och transporter Àr en viktig del i dagens stad och transporterna tenderar att ökar. Att hitta hÄllbara och miljövÀnliga ressÀtt Àr dÀrför nödvÀndigt.Staden har alltid varit beroende av kommunikationer och transportsÀtt. Stadens lokalisering, storlek och struktur har alla pÄverkats av vilka transportmedel som funnits.