Sökresultat:
290 Uppsatser om Stadsnära odling - Sida 19 av 20
Urban Agriculture i den hÄllbara staden : en fÀltstudie i Managua
The way we design our cities today will affect the living conditions for future generations. Planning as a discipline can become crucial to attain a sustainable urban development with an increased quality of life among the urban population and an improved environment.
Urban Agriculture in the Sustainable City -a case study in Managua is a Diploma Work that deal with poverty issues, aspects of sustainability and development work. We have had a theoretical starting-point, but our focus has been on the case study i.e. the practical part, that we carried out in Managua, the capital of Nicaragua.
Today about half of the worlds 6,3 billion people live in cities. The demographic growth of the countryside has declined, while the population in the cities is considerably increasing.
Fotröta hos fÄr: Dichelobacter nodosus överlevnad i jord
Fotröta hos fÄr orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av vÀrlden. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en kÀnd sjukdom i hundratals Är men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. NÀr klövspaltens hud blir skadad eller utsÀtts för lÄngvarig fukt kan den invaderas av jord- och trÀck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör Àven för andra bakterier, inklusive D.
Om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser : fallet stadsodling i RosengÄrd, Malmö
Möten
mellan
mÀnniskor,
grupper,
idéer
och
intressen
Ă€r
en
naturlig
del
av
stadslivet.
Mötandet
Ă€r
dessutom
en
förutsÀttning
för
omförhandling
av
fördomar
om
den
Andre,
gemensam
problemlösningsförmÄga,
upprÀttandet
och
upprÀtthÄllandet
av
vardagliga
bekantskaper
samt
skapandet
och
stÀrkandet
av
olika
slags
gemenskaper.
DÀrför
Ă€r
det
samtida
intresset
för
mötesplatsen
inom
stadsutvecklingsdiskursen
viktigt
och
lovvÀrt.
Det
Ă€r
emellertid
sÄ
att
olika
slags
mötande
skiljer
sig
Ät
kvalitativt,
vilket
medför
ett
behov
av
en
mer
nyanserad
diskussion
om
platskvalitet
och
andra
slags
mötandeförutsÀttningar
till
grund
för
mer
specifika
klargöranden
om
hur,
var
och
varför
mötesplatser
skapas
och
upprÀtthÄlls.
Föreliggande
mastersuppsats
Ă€r
skriven
inom
ramarna
för
programet
HÄllbar
Stadsutveckling
?
ett
samarbete
mellan
Sveriges
lantbruksuniversitet
och
Malmö
högskola
?
och
utgÄr
frÄn
denna
konstruktiva
kritik
av
anvÀndningen
av
mötesplatsbegreppet.
I
syfte
att
stimulera
en
mer
nyanserad
mötesplatsdiskurs
utgÄr
uppsatsen
frÄn
en
diskussion
om
mötandets
praktik
och
dess
relation
till
plats.
Uppsatsens
första
huvudavsnitt
utgörs
av
en
extensiv,
transdisciplinÀr
litteraturstudie
med
teoretiska
bidrag
frÄn
bland
annat
socialpsykologi,
kulturgeografi,
arkitekturteori
och
statsvetenskap
med
fokus
pÄ
det
levda
stadslandskapet.
Den
teoretiska
avhandlingen
Ă€r
strukturerad
utifrÄn
tre
dimensioner
eller
temata,
som
syftar
till
att
identifiera
och
kartlÀgga
olika
aspekter
som
kan
bidra
med
förstÄelse
för
mötande
och
dess
förhÄllande
till
sociomateriella
platskvaliteter:
relationer,
rum
och
tid.
KartlÀggningen
av
dessa
kategoriers
olika
bidrag
leder
fram
till
en
integrativ
modell;
en
första
syntes
av
aspekter
pÄ
mötande.
Denna
modell
Ă€r
avsedd
att
etablera
en
förstÄelse
för
mötandet
och
dess
förutsÀttningar
som
ett
socio-Â?tempo-Â?materiellt
komplex
som
bör
nÀrmas
och
diskuteras
sammansatt.
Modellen
utgÄr
frÄn
ett
perspektiv
pÄ
mötande
som
process
och
rymmer
tre
nya
analytiska
kategorier:
mötandets
förutsÀttningar,
mötandets
nyanser
och
mötandets
möjliga
effekter.
I
syfte
att
pröva
och
illustrera
de
teoretiska
resonemangen,
och
samtidigt
pÄvisa
behovet
av
en
mer
nyanserad
diskusson
om
mötesplatser
och
mötande
i
planeringssituationer,
innehÄller
uppsatsen
ocksÄ
en
fallstudie
av
vad
som
kan
beskrivas
som
ett
paradigmatiskt
exempel
pÄ
mötesplatser
för
socialt
hÄllbar
stadsutveckling:
sex
stycken
stadsodlingar
i
och
vid
Malmöstadsdelen
RosengÄrd.
Underlaget
för
diskussionen
om
dessa
utgörs
av
intervjuer
med
odlare
och
tjÀnstemÀn
samt
observationer
och
deltagande.
Diskussionen
om
odlingsverksamheterna
som
mötesplatser
visar
upp
ett
antal
skillnader
odlingarna
emellan,
vilket
visar
pÄ
behovet
av
en
diskussion
om
kvalitativa
variationer
mellan
olika
slags
mötespalatser.
Bland
dessa
kan
nÀmnas
olikheter
i
graden
av
interaktion,
samt
graden
av
sjÀlvorganisation.
Fallstudien
blottlÀgger
ocksÄ
ett
antal
likheter;
mer
allmÀnt
hÄllna
kvaliteter
som
utmÀrker
kollektiv
odling
som
mötandesituation.
Exempel
pÄ
dessa
Ă€r
odlingens
identitetsskapande
effekt,
odlingsaktiviteternas
avtryck
i
stadslandskapet
samt
odlingen
som
en
konkret,
praktisk
aktivitet
och
en
gemensam
angelÀgenhet
som
utgÄngspunkt
för
samarbete.
Avslutningsvis
mynnar
uppsatsen
ut
i
ett
antal
frÄgestÀllningar
som
utgör
potentiella
grunder
för
vidare
studier.
SÄdana
studier
kan
exempelvis
syfta
till
att
belÀgga
kausaliteter
i
mötandeprocesser
hÀrledda
frÄn
registrerade
effekter,
eller
att
identifiera
och
organisera
specifika
och
separata
mötesplatstyper..
Utbyggnad av slaktsvinsproduktion
Fotröta hos fÄr orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av vÀrlden. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en kÀnd sjukdom i hundratals Är men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. NÀr klövspaltens hud blir skadad eller utsÀtts för lÄngvarig fukt kan den invaderas av jord- och trÀck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör Àven för andra bakterier, inklusive D.
Intraaxonal transport av Listeria monocytogenes till hjÀrnan vid encephalitformen av listerios.
Fotröta hos fÄr orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av vÀrlden. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en kÀnd sjukdom i hundratals Är men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. NÀr klövspaltens hud blir skadad eller utsÀtts för lÄngvarig fukt kan den invaderas av jord- och trÀck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör Àven för andra bakterier, inklusive D.
Tillskott av linfrö till foderstater för mjölkkor : pÄverkan pÄ nÀringstillförseln och mjölkens fettsyra-sammansÀttning hos 5 sydsvenska mjölkkobesÀttningar
TvÄ viktiga fettsyror som mÀnniskan inte sjÀlv kan bilda Àr ?-linolensyra (C18:3) och linolsyra (C18:2) vilka Àr en omega-3 respektive en omega-6 fettsyra. Ett balanserat förhÄllande mellan dessa fettsyror har visat sig vara viktigt för den mÀnskliga hÀlsan men idag Àr intaget av omega-3 lÀgre i kosten pÄ grund av att den ingÄr i fÀrre produkter Àn de med omega-6. Det lÀgre intaget av omega-3 antas resultera i att vi lÀttare drabbas av bland annat hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, övervikt och depression. En produkt som skulle kunna jÀmna ut kvoten mellan omega-3 och omega-6 Àr linfrö, vilken innehÄller 58 % C18:3 och 14 % C18:2.
Analysis of Swedish accessions of Phaseolus vulgaris L. using SSR Markers
AbstractThe genetic diversity in cultural plants is considered to be threatened due to global climate change and antropogenic influence. Unknowing of future conditions for cultivation, gene banks all over the world are now trying to build up costly safety nets of species and varieties that may become highly valuable owing to their specific traits and genetic heredity. Hence, in 2002 there was a national inventory, aimed at the Swedish public, asking for seeds believed to be lost. Among the resulting collected seeds were some accessions of garden bean, Phaseolus vulgaris. The objective of this particular study was to assemble a collection of unique varieties and discard possible duplicates.
KolonitrÀdgÄrdens anvÀndning och uttryck : ett gestaltningsförslag till utstÀllningen Staden vÀxer ? Gröna kvarter pÄ WanÄs 2010
Detta examensarbete Àr en del av ett större projekt, som Àr upplagt som ett samarbete mellan SLU och Stiftelsen WanÄs utstÀllningar. Vi Àr sju stycken trÀdgÄrdsingenjörsstudenter som har fÄtt möjligheten att genomföra en utstÀllning pÄ temat experimentell kökstrÀdgÄrd med fokus pÄ den urbana miljön. Förutom jag sjÀlv deltar följande studenter i arbetet kring utstÀllningsprojektet: Clara Karlsson Cassland, Lisen Hendeberg, Maria Persson, Linda Wickström och Julia Zuber. Dessutom kommer en broschyr om projektet att sammanstÀllas av Erikka Chapman.
Min del i Ärets utstÀllning handlar om kolonitrÀdgÄrden - och dess anvÀndning och uttryck ? men ocksÄ den sociala roll som kolonirörelsen har haft genom dess drygt hundraÄriga historia.
Lönsamhetsanalys för svenskproducerat biojetbrÀnsle baserad pÄ alger
Dagens transportsektor Àr beroende utav fossila drivmedel. Detta Àr problematiskt eftersom fossila brÀnslen Àr en Àndlig resurs samtidigt som anvÀndningen utav dessa bidrar till den förstÀrkta vÀxthuseffekten. Enligt EU:s klimatmÄl ska utslÀppen av vÀxthusgaser reduceras med 20 procent till Är 2020. Handeln med utslÀppsrÀtter, som flygsektorn inkluderas i frÄn och med Är 2012, har införts som ett styrmedel som skall verka för att företag ska minska sina utslÀpp. Flygföretag kommer hÀrigenom att ha ökade incitament att blanda in en viss procenthalt biojetbrÀnsle i det fossila jetbrÀnslet.
VÀxttillgÀnglighet av fosfor i jord gödslad med aska och slam
Deponering Àr inte lÀngre en huvudsaklig metod för att göra sig av med avfall, istÀllet energi-, materialÄtervinns och ÄteranvÀnds allt fler fraktioner. Sverige arbetar stÀndigt för att Äterföra restprodukter in till kretsloppet. Alla vÀxter behöver olika nÀringsÀmnen för att gro och vÀxa. UngefÀr som mÀnniskor behöver vitaminer och mineraler för att mÄ bra. De viktigaste nÀringsÀmnena för vÀxter, bÄde pÄ land i och vatten, Àr kvÀve, kalium och fosfor.
GÄr det att visualisera en hÄllbar stad?
NaturvÄrdsverket har enligt en genomförd kartlÀggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade omrÄden i Sverige. PÄ de potentiellt förorenade omrÄdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion Àgt rum som kan medföra att omrÄdet har förorenats. I MölndalsKrÄka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet dÀrindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till fÀrgindustrin, har pÄgÄtt sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.
BostÀder för familjer med mÄnga barn i Hammarkullen
NaturvÄrdsverket har enligt en genomförd kartlÀggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade omrÄden i Sverige. PÄ de potentiellt förorenade omrÄdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion Àgt rum som kan medföra att omrÄdet har förorenats. I MölndalsKrÄka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet dÀrindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till fÀrgindustrin, har pÄgÄtt sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.
Westimate, ett projektverktyg för att förbÀttra tidsuppfattning och estimering
NaturvÄrdsverket har enligt en genomförd kartlÀggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade omrÄden i Sverige. PÄ de potentiellt förorenade omrÄdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion Àgt rum som kan medföra att omrÄdet har förorenats. I MölndalsKrÄka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet dÀrindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till fÀrgindustrin, har pÄgÄtt sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.
MiljöpÄverkan vid marksanering - emissioner vid sanering av fastigheten TrÀdgÄrden 1:124 (HexionomrÄdet)
NaturvÄrdsverket har enligt en genomförd kartlÀggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade omrÄden i Sverige. PÄ de potentiellt förorenade omrÄdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion Àgt rum som kan medföra att omrÄdet har förorenats. I MölndalsKrÄka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet dÀrindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till fÀrgindustrin, har pÄgÄtt sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.
DriftomrÄde Vara : En utvÀrdering av drift- och underhÄllsÄtgÀrder Ären 2003-2009
NaturvÄrdsverket har enligt en genomförd kartlÀggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade omrÄden i Sverige. PÄ de potentiellt förorenade omrÄdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion Àgt rum som kan medföra att omrÄdet har förorenats. I MölndalsKrÄka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet dÀrindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till fÀrgindustrin, har pÄgÄtt sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.