Sök:

Sökresultat:

290 Uppsatser om Stadsnära odling - Sida 19 av 20

Urban Agriculture i den hÄllbara staden : en fÀltstudie i Managua

The way we design our cities today will affect the living conditions for future generations. Planning as a discipline can become crucial to attain a sustainable urban development with an increased quality of life among the urban population and an improved environment. Urban Agriculture in the Sustainable City -a case study in Managua is a Diploma Work that deal with poverty issues, aspects of sustainability and development work. We have had a theoretical starting-point, but our focus has been on the case study i.e. the practical part, that we carried out in Managua, the capital of Nicaragua. Today about half of the worlds 6,3 billion people live in cities. The demographic growth of the countryside has declined, while the population in the cities is considerably increasing.

Fotröta hos fÄr: Dichelobacter nodosus överlevnad i jord

Fotröta hos fÄr orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av vÀrlden. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en kÀnd sjukdom i hundratals Är men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. NÀr klövspaltens hud blir skadad eller utsÀtts för lÄngvarig fukt kan den invaderas av jord- och trÀck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör Àven för andra bakterier, inklusive D.

Om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser : fallet stadsodling i RosengÄrd, Malmö

Möten mellan mÀnniskor, grupper, idéer och intressen Àr en naturlig del av stadslivet. Mötandet Àr dessutom en förutsÀttning för omförhandling av fördomar om den Andre, gemensam problemlösningsförmÄga, upprÀttandet och upprÀtthÄllandet av vardagliga bekantskaper samt skapandet och stÀrkandet av olika slags gemenskaper. DÀrför Àr det samtida intresset för mötesplatsen inom stadsutvecklingsdiskursen viktigt och lovvÀrt. Det Àr emellertid sÄ att olika slags mötande skiljer sig Ät kvalitativt, vilket medför ett behov av en mer nyanserad diskussion om platskvalitet och andra slags mötandeförutsÀttningar till grund för mer specifika klargöranden om hur, var och varför mötesplatser skapas och upprÀtthÄlls. Föreliggande mastersuppsats Àr skriven inom ramarna för programet HÄllbar Stadsutveckling ? ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö högskola ? och utgÄr frÄn denna konstruktiva kritik av anvÀndningen av mötesplatsbegreppet. I syfte att stimulera en mer nyanserad mötesplatsdiskurs utgÄr uppsatsen frÄn en diskussion om mötandets praktik och dess relation till plats. Uppsatsens första huvudavsnitt utgörs av en extensiv, transdisciplinÀr litteraturstudie med teoretiska bidrag frÄn bland annat socialpsykologi, kulturgeografi, arkitekturteori och statsvetenskap med fokus pÄ det levda stadslandskapet. Den teoretiska avhandlingen Àr strukturerad utifrÄn tre dimensioner eller temata, som syftar till att identifiera och kartlÀgga olika aspekter som kan bidra med förstÄelse för mötande och dess förhÄllande till sociomateriella platskvaliteter: relationer, rum och tid. KartlÀggningen av dessa kategoriers olika bidrag leder fram till en integrativ modell; en första syntes av aspekter pÄ mötande. Denna modell Àr avsedd att etablera en förstÄelse för mötandet och dess förutsÀttningar som ett socio-­?tempo-­?materiellt komplex som bör nÀrmas och diskuteras sammansatt. Modellen utgÄr frÄn ett perspektiv pÄ mötande som process och rymmer tre nya analytiska kategorier: mötandets förutsÀttningar, mötandets nyanser och mötandets möjliga effekter. I syfte att pröva och illustrera de teoretiska resonemangen, och samtidigt pÄvisa behovet av en mer nyanserad diskusson om mötesplatser och mötande i planeringssituationer, innehÄller uppsatsen ocksÄ en fallstudie av vad som kan beskrivas som ett paradigmatiskt exempel pÄ mötesplatser för socialt hÄllbar stadsutveckling: sex stycken stadsodlingar i och vid Malmöstadsdelen RosengÄrd. Underlaget för diskussionen om dessa utgörs av intervjuer med odlare och tjÀnstemÀn samt observationer och deltagande. Diskussionen om odlingsverksamheterna som mötesplatser visar upp ett antal skillnader odlingarna emellan, vilket visar pÄ behovet av en diskussion om kvalitativa variationer mellan olika slags mötespalatser. Bland dessa kan nÀmnas olikheter i graden av interaktion, samt graden av sjÀlvorganisation. Fallstudien blottlÀgger ocksÄ ett antal likheter; mer allmÀnt hÄllna kvaliteter som utmÀrker kollektiv odling som mötandesituation. Exempel pÄ dessa Àr odlingens identitetsskapande effekt, odlingsaktiviteternas avtryck i stadslandskapet samt odlingen som en konkret, praktisk aktivitet och en gemensam angelÀgenhet som utgÄngspunkt för samarbete. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i ett antal frÄgestÀllningar som utgör potentiella grunder för vidare studier. SÄdana studier kan exempelvis syfta till att belÀgga kausaliteter i mötandeprocesser hÀrledda frÄn registrerade effekter, eller att identifiera och organisera specifika och separata mötesplatstyper..

Utbyggnad av slaktsvinsproduktion

Fotröta hos fÄr orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av vÀrlden. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en kÀnd sjukdom i hundratals Är men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. NÀr klövspaltens hud blir skadad eller utsÀtts för lÄngvarig fukt kan den invaderas av jord- och trÀck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör Àven för andra bakterier, inklusive D.

Intraaxonal transport av Listeria monocytogenes till hjÀrnan vid encephalitformen av listerios.

Fotröta hos fÄr orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av vÀrlden. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en kÀnd sjukdom i hundratals Är men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. NÀr klövspaltens hud blir skadad eller utsÀtts för lÄngvarig fukt kan den invaderas av jord- och trÀck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör Àven för andra bakterier, inklusive D.

Tillskott av linfrö till foderstater för mjölkkor : pÄverkan pÄ nÀringstillförseln och mjölkens fettsyra-sammansÀttning hos 5 sydsvenska mjölkkobesÀttningar

TvÄ viktiga fettsyror som mÀnniskan inte sjÀlv kan bilda Àr ?-linolensyra (C18:3) och linolsyra (C18:2) vilka Àr en omega-3 respektive en omega-6 fettsyra. Ett balanserat förhÄllande mellan dessa fettsyror har visat sig vara viktigt för den mÀnskliga hÀlsan men idag Àr intaget av omega-3 lÀgre i kosten pÄ grund av att den ingÄr i fÀrre produkter Àn de med omega-6. Det lÀgre intaget av omega-3 antas resultera i att vi lÀttare drabbas av bland annat hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, övervikt och depression. En produkt som skulle kunna jÀmna ut kvoten mellan omega-3 och omega-6 Àr linfrö, vilken innehÄller 58 % C18:3 och 14 % C18:2.

Analysis of Swedish accessions of Phaseolus vulgaris L. using SSR Markers

AbstractThe genetic diversity in cultural plants is considered to be threatened due to global climate change and antropogenic influence. Unknowing of future conditions for cultivation, gene banks all over the world are now trying to build up costly safety nets of species and varieties that may become highly valuable owing to their specific traits and genetic heredity. Hence, in 2002 there was a national inventory, aimed at the Swedish public, asking for seeds believed to be lost. Among the resulting collected seeds were some accessions of garden bean, Phaseolus vulgaris. The objective of this particular study was to assemble a collection of unique varieties and discard possible duplicates.

KolonitrÀdgÄrdens anvÀndning och uttryck : ett gestaltningsförslag till utstÀllningen Staden vÀxer ? Gröna kvarter pÄ WanÄs 2010

Detta examensarbete Àr en del av ett större projekt, som Àr upplagt som ett samarbete mellan SLU och Stiftelsen WanÄs utstÀllningar. Vi Àr sju stycken trÀdgÄrdsingenjörsstudenter som har fÄtt möjligheten att genomföra en utstÀllning pÄ temat experimentell kökstrÀdgÄrd med fokus pÄ den urbana miljön. Förutom jag sjÀlv deltar följande studenter i arbetet kring utstÀllningsprojektet: Clara Karlsson Cassland, Lisen Hendeberg, Maria Persson, Linda Wickström och Julia Zuber. Dessutom kommer en broschyr om projektet att sammanstÀllas av Erikka Chapman. Min del i Ärets utstÀllning handlar om kolonitrÀdgÄrden - och dess anvÀndning och uttryck ? men ocksÄ den sociala roll som kolonirörelsen har haft genom dess drygt hundraÄriga historia.

Lönsamhetsanalys för svenskproducerat biojetbrÀnsle baserad pÄ alger

Dagens transportsektor Àr beroende utav fossila drivmedel. Detta Àr problematiskt eftersom fossila brÀnslen Àr en Àndlig resurs samtidigt som anvÀndningen utav dessa bidrar till den förstÀrkta vÀxthuseffekten. Enligt EU:s klimatmÄl ska utslÀppen av vÀxthusgaser reduceras med 20 procent till Är 2020. Handeln med utslÀppsrÀtter, som flygsektorn inkluderas i frÄn och med Är 2012, har införts som ett styrmedel som skall verka för att företag ska minska sina utslÀpp. Flygföretag kommer hÀrigenom att ha ökade incitament att blanda in en viss procenthalt biojetbrÀnsle i det fossila jetbrÀnslet.

VÀxttillgÀnglighet av fosfor i jord gödslad med aska och slam

Deponering Àr inte lÀngre en huvudsaklig metod för att göra sig av med avfall, istÀllet energi-, materialÄtervinns och ÄteranvÀnds allt fler fraktioner. Sverige arbetar stÀndigt för att Äterföra restprodukter in till kretsloppet. Alla vÀxter behöver olika nÀringsÀmnen för att gro och vÀxa. UngefÀr som mÀnniskor behöver vitaminer och mineraler för att mÄ bra. De viktigaste nÀringsÀmnena för vÀxter, bÄde pÄ land i och vatten, Àr kvÀve, kalium och fosfor.

GÄr det att visualisera en hÄllbar stad?

NaturvÄrdsverket har enligt en genomförd kartlÀggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade omrÄden i Sverige. PÄ de potentiellt förorenade omrÄdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion Àgt rum som kan medföra att omrÄdet har förorenats. I MölndalsKrÄka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet dÀrindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till fÀrgindustrin, har pÄgÄtt sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

BostÀder för familjer med mÄnga barn i Hammarkullen

NaturvÄrdsverket har enligt en genomförd kartlÀggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade omrÄden i Sverige. PÄ de potentiellt förorenade omrÄdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion Àgt rum som kan medföra att omrÄdet har förorenats. I MölndalsKrÄka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet dÀrindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till fÀrgindustrin, har pÄgÄtt sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Westimate, ett projektverktyg för att förbÀttra tidsuppfattning och estimering

NaturvÄrdsverket har enligt en genomförd kartlÀggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade omrÄden i Sverige. PÄ de potentiellt förorenade omrÄdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion Àgt rum som kan medföra att omrÄdet har förorenats. I MölndalsKrÄka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet dÀrindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till fÀrgindustrin, har pÄgÄtt sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

MiljöpÄverkan vid marksanering - emissioner vid sanering av fastigheten TrÀdgÄrden 1:124 (HexionomrÄdet)

NaturvÄrdsverket har enligt en genomförd kartlÀggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade omrÄden i Sverige. PÄ de potentiellt förorenade omrÄdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion Àgt rum som kan medföra att omrÄdet har förorenats. I MölndalsKrÄka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet dÀrindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till fÀrgindustrin, har pÄgÄtt sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

DriftomrÄde Vara : En utvÀrdering av drift- och underhÄllsÄtgÀrder Ären 2003-2009

NaturvÄrdsverket har enligt en genomförd kartlÀggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade omrÄden i Sverige. PÄ de potentiellt förorenade omrÄdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion Àgt rum som kan medföra att omrÄdet har förorenats. I MölndalsKrÄka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet dÀrindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till fÀrgindustrin, har pÄgÄtt sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->