?Drömmen om den röda stugan? är ett examensarbete som fullföljts av Anna Karlsson och Sebastian Karlsson under vårterminen 2011. Examensarbetet innefattar 22,5 hp och är det avslutande momentet för Innovations- och designingenjörsutbildningen vid Karlstads universitet. Uppdragsgivare för projektet har varit Johan Molin på Falu Rödfärg. Lennarth Wihk, industridesigner och universitetsadjunkt, har varit handledare på Karlstads universitet och Fredrik Thuvander, universitetslektor och professor, har varit examinator. Falu Rödfärg är en slamfärg som används utomhus för att måla ohyvlade träfasader. Sedan 1764 har tillverkning av Falu Rödfärg skett på området kring Falu koppargruva, där färgen då som nu kokas med bland annat vatten och rågmjöl.

Detta arbete har syftat till att utreda vad en naturlik eller naturinspirerad trädgård bör innehålla, både vad gäller växtlighet som andra element som tillför det eftertraktade naturlika intrycket. För att ta reda på detta behövdes en djupare granskning av det mänskliga psykets reaktioner på naturlika intryck, något som det lyckligtvis redan finns många studier om. Inom miljöpsykologin har det länge forskats om hälsofrämjande effekter av naturlika utemiljöer, och många av dessa studier har även kunnat användas i för syftet att ta reda på vad det egentligen är vi människor finner naturlikt. Sammanställningen av fakta kring ämnet naturlik trädgård har lett till ett designförslag för en trädgård där detta tema passar väl in. I förslaget har punkterna som framkommit av den litterära sammanställningen använts både som analysverktyg och i själva designprocessen. Den litterära granskningen sammanfattar relevant historik inom ämnet miljöpsykologisk forskning, samt olika teorier kring vad som bygger upp ett naturlikt intryck och hur man idag använder sig av olika planterings- principer för att få fram den naturlika känslan. Resultatet av litteraturstudien är en lista som fastställts i tabell 1 och består av sexton huvudpunkter och innehåller bland annat flerskiktiga växtmaterial, ståndortsanpassat växtval, artrikedom, djurliv, naturliga dofter mm. Resultatet visade att dessa principer är användbara inom både den egna trädgården såväl som i större offentliga miljöer. De kan användas oavsett storlek på trädgård samt utnyttjas för matproduktion.

I denna studie har jag tittat närmare på värdena för rådata i skörd av spannmål, genom att utvärdera skördekartering från tre olika fält, två fält på Sannarps egendom och ett fält på Nya Fjällalunda gård. Gårdarna ligger i Halland utanför Falkenberg och Sannarp AB står för driften av båda enheterna. De skördekarterade grödor som ingår i studien är foderkorn, rågvete samt höstvete. Studien har gått till på det viset att i de tre fälten har två provytor belägna nära en markarteringspunkt valts ut. I provytorna har rådata lästs ut från skördedata och sedan jämförts med medelvärdet för fältet.

Dermatofyter är fungi som finns i hela världen och orsakar dermatofytos (även kallad ringorm/tinea) hos både människor och djur. De angriper bland annat hår, hud och klor, då de använder sig av keratin som näringskälla. Denna litteraturstudie inriktar sig på marsvin och syftar till att belysa vilka arter av dermatofyter som kan infektera marsvin, deras prevalens och egenskaper, vilka symtom de framkallar hos djuren samt hur de kan diagnostiseras och behandlas. Även zoonotiska risker tas upp, då de diskuteras frekvent i litteraturen. Man har hittat ett antal olika arter av dermatofyter hos marsvin men man verkar vara ense om att dermatofyter som man på senare år har börjat kalla Trichophyton-arter av Arthroderma benhamiae är de enskilt mest förekommande hos detta djurslag. Man har hittat prevalenser mellan 1,4 % och 8,5 % i pälsen av privatägda, symtomlösa marsvin runtom i världen. Symtomen hos djur med dermatofytos kan vara allt från obefintliga till kraftiga med inflammationer i hårfolliklar och hud.

Renkavle har under lång tid varit ett stort problem för lantbrukare i stora delar av norra Europa och har etablerat sig på större arealer även i Sverige. Genom sin bio-logi är renkavle mycket väl anpassad till odling av höstsådd spannmål, speciellt i kombination med reducerad jordbearbetning. Det finns en ökande trend av både höstsådd spannmål och reducerad jordbearbetning som talar för att problemen med renkavle kommer att öka framöver. Även den pågående klimatförändringen mot ett varmare klimat i Sverige förbättrar förutsättningarna för att renkavle ska etablera sig längre norrut. Renkavle är ett ogräs som kräver en mycket hög grad av kontroll för att inte öka kommande år eftersom fröproduktionen hos renkavle kan vara mycket stor.

The genus Borrelia is a widespread, pathogenic pest and the causative of among others borreliosis or Lyme disease. The vector for the bacteria is the hard tick, Ixodes ricinus and the infection is transferred through a bite. Untreated, Borrelia may cause arthritis, heart damage or neuroborreliosis. Infection is made possible through different strategies for avoiding the body?s complement system.

Genom litteraturstudien undersöktes rapsoljans kemiska sammansättning och faktorer som påverkar sammansättningen av rapsfröet och rapsoljan under odling. Raps (Brassica napus) tillhör Brassicaceae och är en diploid korsning mellan kålrot (B. oleracea) och rybs (B. rapa). Vid vegetativ fas bildas blad och pålroten etableras.

Grundtanken med ett ekologiskt lantbruk är att det ska vara självförsörjande och att näringsämnen ska återföras till marken där de skördats. EU har länge strävat efter att 100 % avfodret till ekologiskt fjäderfä ska vara ekologiskt producerat, men målet har flera gånger skjutits upp på grund av bristen på ett proteinfoder som tillgodoser hönans speciella proteinbehov. I den konventionella produktionen används syntetiskt tillverkade aminosyror, vilket inte är tillåtet i ekologisk produktion som istället främst använder fiskmjöl, en råvara som inte anses hållbar pågrund av överfiskning och reducerade fiskebestånd. Musselmjöl är ett relativt nytt proteinfodermedel som nyligen blivit godkänt för ekologiskt bruk, det tillverkas genom att köttet från blåmusslor torkas för att sedan processas till mjöl. Syftet med vår rapport är att granska musselmjöl som alternativ proteinkälla för att nå ett 100 % ekologiskt foder till fjäderfä.

Renen är ett hjortdjur som i Sverige ägs och sköts av samer organiserade i samebyar. För det mesta går renarna fritt och livnär sig på naturligt bete, men samlas ihop vid särskilda tillfällen för exempelvis märkning och slakt. Rennäringen idag är hårt pressad av rovdjurrelaterade förluster i renhjordarna. Detta examensarbete är en del av ett pågående projekt som handlar om björnens predation på renar och åtgärder för att skydda renkalvar från björnpredation under deras första levnadsveckor. I början av april 2013 togs totalt cirka 2000 vajor från två skogssamebyar in i fyra olika hägn för att skydda renarna mot rovdjursangrepp under kalvningsperioden. Genom att förse 937 kalvar med en mortalitetssändare vid utsläpp ur hägnen i början av juni kunde kalvdödligheten följas även under sommarbetesperioden.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ekosystemtjänsternas potential för att användas i designprocessen av en bostadsgård i Lindängen i Malmö. Frågeställningarna som arbetet utgår från är; Vad innebär konceptet om ekosystemtjänster i den mindre skalan? och Vilka ekosystemtjänster kan integreras i en gestaltning för att få en ekologisk och socialt orienterad bostadsgård? Metoderna som använts är litteraturstudie, samtal, platsstudier, gestaltningsförslag och gåturer. Studien utgår från en bostadsgård i Lindängen i Malmö vilket är del av ett miljonprogramsområde från rekordårens byggande. Millennium Ecosystem Assessment gjorde en omfattande utredning av världens ekosystem i början av 2000-talet. Den visade på att många av ekosystemen som finns idag är hotade, och därmed försvagas möjligheterna till att leverera ekosystemtjänster som människan är beroende av.

Småskalig mjölkproduktion är ett system som främjar regelbundna inkomster och spelar en viktig roll för att minska fattigdomen, ger anställningsmöjligheter och skapar välfärd samt säkrar en näringsrik livsmedelsförsörjning. Det finns cirka 2500 småskaliga mjölkbönder i Zambia men deras kunskap om bra mjölkningsrutiner och hygien är ofta dåliga. Bra skötselrutiner och mjölkningshygien är viktigt för att uppnå en god juverhälsa och mjölkproduktion, och för att inte förorena mjölken. Subklinisk mastit är en vanlig sjukdom bland mjölkkor, som medför förändrad sammansättning av mjölken och minskad mjölkproduktion vilket orsakar stora ekonomiska förluster. Syftet med denna studie var att undersöka skötselrutinerna, med fokus på mjölkningen, hos småskaliga mjölkbönder i tre olika områden i södra Zambia samt att undersöka om det fanns något samband mellan skötselfaktorerna och juverhälsan (subklinisk mastit).

I detta arbete har jag underso?kt vilka trender som ra?der pa? den svenska perennamarknaden 2005. Bakgrunden till mitt a?mnesval a?r mitt intresse fo?r marknadsfo?ring och perenner. Mitt syfte har varit att fa? fo?rsta?else fo?r vilka faktorer som inverkar pa? trenderna, hur trenderna uppsta?r och hur de ser ut idag.

Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Lena Holm och Johan Arvidsson. Denna studie är en del av deras stora forskningsprojekt ?Fasta körspår- skördepotential och effekt på markstruktur? med ett långliggande försök som startades år 2010. Bakgrunden till denna studie är att klimatet ständigt förändras och jordens medeltemperatur stiger, vilket leder till brist på vatten i stora områden i världen. Det förändrade klimatet har lett till ett allt mer extremt tillstånd med kraftiga regn och extrem torka runt om i världen. Med dagens moderna odlingsmetoder kan odling i allt mer utsatta områden existera även i framtiden, men det kräver en förändring och en ökad kunskap kring olika tekniker.

Sockerbetor angrips av flertalet bladsvampar, bland annat Cercospora beticola, Erysiphe betae, Ramularia beticola och Uromyces betae. Erysiphe betae orsakar sjukdomen betmjöldagg medan Uromyces betae orsakar betrost. För sjukdomarna som orsakas av Cercospora beticola och Ramularia beticola finns inga bra svenska namn, men i detta arbete kommer de att benämnas ?cercospora? respektive ?ramularia?. Mjöldagg och ramularia är tillsammans de två bladsjukdomar som orsakar de största och mest återkommande problemen i Sverige.

SAMMANFATTNING Mitt examensarbete utgör ett led i Nordiska Genbankens (NGB) uppgift att skapa en nordisk s.k. ?core collection? av rabarber, Rheum rhabarbarum L. Samlingar finns även i våra nordiska grannländer Norge, Finland, Danmark och Island. I Sverige har ett insamlingsarbete av rabarber pågått under åren 2002 och 2003 för att komplettera en äldre samling.