Inom gemenskapsrÀtten har en princip om förfarandemissbruk vÀxt fram pÄ mervÀrdes-skatteomrÄdet. Den har tydligast befÀsts genom rÀttsfallet Halifax. DÀr uttalade EG-domstolen att formellt riktiga transaktioner som vidtagits i syfte att uppnÄ skattefördelar som inte överrensstÀmmer med direktivets syften utgör förfarandemissbruk. Det krÀvs dock att det ska utgÄ av de objektiva omstÀndigheterna att det huvudsakliga syftet med transaktionen var att uppnÄ en skattefördel. I och med detta ska förhÄllandena omdefinieras sÄ att de verkliga förhÄllandena upprÀttas.

I ett samhÀlle med ökad globalisering blir regler angÄende den internationella privat- och processrÀtten allt viktigare. Denna uppsats behandlar lagvalsregler, vilka gÄr att finna i Romkonventionen. Romkonventionens huvudregel Àr lagvalsfrihet. Det finns dock bestÀmmelser i konventionen som inskrÀnker denna möjlighet. Artikel 7 rörande internationellt tvingande regler Àr ett exempel pÄ detta och Àr Àven uppsatsens huvudÀmne.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Detta kandidatarbete handlar om gatutrÀdens förutsÀttningar i en allt tÀtare stad. Arbetet beskriver och jÀmför trÀden pÄ tre av Uppsalas gator, och behandlar trÀdens kvaliteter i gaturummet samt hur man skall arbeta för att sÀkra goda livsbetingelser för trÀden..

Bakgrund: Palliativa patienter finns i mÄnga vÄrdmiljöer. Palliativ vÄrd definieras av WHO som ett förhÄllningssÀtt med fokus pÄ symtomlindring och skapande av god livskvalitet för patienter med livshotande sjukdom dÄ kurativ behandling inte lÀngre Àr möjlig. Tidigare forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med palliativ vÄrd pÄ vÄrdboenden uppmÀrksammar att det Àr ett utvecklande arbete samtidigt som det finns vissa svÄrigheter i sjuksköterskerollen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med patienter i palliativt skede samt faktorer som pÄverkar deras arbete med palliativ omvÄrdnad pÄ vÄrdboenden. Vilka faktorer upplevs som underlÀttande respektive försvÄrande? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta sjuksköterskor som arbetar pÄ vÄrdboende inom Malmö stad.

NÀstan en femtedel av den svenska befolkningen Àr 65 Är eller Àldre. Debatter kring privatisering av offentlig vÄrd har aktualiserat frÄgan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. FÄ undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det Àr de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i befogenheter mellan arbetsledare pÄ servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus pÄ de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

I denna uppsats undersöks vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och rysk arbetslagstiftning och rÀttslÀget gÀllande uppsÀgningar frÄn arbetsgivarens sida. Studien omfattar tre viktiga moment nÀr arbetsgivarens frihet begrÀnsas i ett uppsÀgningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som mÄste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna sÀga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gÀller inför en uppsÀgning och de formerna av anstÀllningsskydd som garanteras arbetstagarna i samband med en uppsÀgning. Slutsatsen av undersökningen Àr att svensk och rysk arbetsrÀtt visar upp flera gemensamma drag och att dessa beror pÄ att lÀndernas regleringar utgÄtt frÄn samma minimikrav i ILO:s konventioner. Studien visar ocksÄ pÄ betydande olikheter. Exempelvis saknar nÄgra av de regler som utgör sjÀlva kÀrnan i det svenska anstÀllningsskyddet vid uppsÀgningar nÄgon motsvarighet i rysk arbetsrÀttslagstiftning. Dessutom bidrar den brist pÄ enhetlig reglering i den ryska lagstiftningen att skillnader i frÄga om anstÀllningsskydd uppstÄr till nackdel för arbetstagare.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Malmö stad anvÀnder sig av evenemang för en ökad attraktionskraft.  Studiens syfte och frÄgestÀllningar har besvarats genom intervjuer med Malmö stad, Malmö TuristbyrÄ, Tourism in SkÄne och Event in SkÄne. Insamlingen av empiri har utförts genom kvalitativa telefonintervjuer samt en kvalitativ mailintervju, alla dessa baserades pÄ ett icke-sannolikhetsurval gÀllande urvalet av respondenter. Samtliga intervjuer har haft öppna frÄgor och varit semistrukturerade. IntervjufrÄgorna har utformats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar och har anpassats efter respektive respondent.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka eventuella skillnader i instÀllning och motivation införÀmnet engelska hos elever i tvÄ klasser i Är 9 pÄ en svensk skola i ett engelsktalande land ochen svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella skillnader i undervisningsmetoder iÀmnet engelska i de bÄda klasserna och vad dessa skillnader kan göra för elevernas motivationtill sprÄkinlÀrningen. I studien har anvÀnts kvalitativ observation av engelsklektioner i de bÄdaklasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade medintervjusvaren visar att motivationen hos eleverna pÄ de bÄda skolorna skiljer sig marginellt,och att det som avgör Àr huvudsakligen undervisningsmetoderna..

Bergén, Katarina & Berglund, Anna (2010). Pedagogers tankar kring och arbete med yngre barns fysiska hÀlsa. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att bidra med ökade kunskaper om hur lÀrare och pedagoger tÀnker kring och arbetar för att frÀmja barns fysiska hÀlsa och hÀlsosamma livsstil. Ett annat syfte med studien Àr att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan lÀrare och pedagoger som arbetar i förskolor och förskoleklasser som har en hÀlsoprofil respektive inte har en hÀlsoprofil. Arbetet utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur tÀnker lÀrare och pedagoger kring barns fysiska hÀlsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hÀlsoprofil? Hur arbetar lÀrare och pedagoger för att frÀmja barns fysiska hÀlsa och hÀlsosamma livsstil i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hÀlsoprofil? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrares och pedagogers tankar kring och arbetssÀtt för att frÀmja barns fysiska hÀlsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hÀlsoprofil? I arbetets teoretiska del förklaras studiens centrala begrepp, samt innebörden i hÀlsofrÀmjande arbete i förskolan och skolan.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Bolagsstyrning handlar om hur bolag som inte leds av sina Àgare ska drivas med Àgarnas intresse frÀmst. MÄnga regelsamlingar har uppkommit under de senaste decennierna, regelsamlingar som syftar till att minska de intressekonflikter som kan uppkomma mellan företagsledare och Àgare. FrÄn och med 1 juli 2005 tillÀmpas Svensk kod för bolagsstyrning av aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen med ett marknadsvÀrde över tre miljarder kronor. De flesta bolag har varit positiva till Svensk kod för bolagsstyrning och det har dÀrför kommit en revidering av bolagskoden, vilken kommer att tillÀmpas pÄ de mindre börsnoterade bolagen frÄn och med den 1 juli 2008. Studier har visat att bolag kommer att rÄdfrÄga sina revisorer vid implementeringen av den reviderade bolagskoden och vi har dÀrför valt att i vÄr studie fÄnga upp revisorns syn pÄ den reviderade bolagskoden.

Trots att vetskapen om klimatförÀndringar Àr utbredd bland mÀnniskor, verkar individer sÀllan fundera över att deras egna handlingar bidrar till klimatförÀndringar nÀr de vÀljer hur de ska transportera sig, detta mÀrks štydligt nÀr det kommer till det utbredda anvÀndandet av bil. För att minska andelen ?onödig? bilism drivs arbeten, inom Malmö stad, med fokus pÄ information, kommunikation och kampanjer som Àmnar öka andelen gÄng-, cykel- och kollektivtrafikresenÀrer. Detta arbete kan sammanfattas med ett ord: beteendepÄverkan. MÄlet med beteendeförÀndringar Àr en del i arbetet mot att göra Malmö till en mer attraktiv och hÄllbar stad.

Syftet med uppsatsen Àr att studera kategorin specialiserade markstridsförbandinom ramen för svensk sÀkerhetspolitik, i förhÄllande till en europeisk militÀr kapacitet. Jag haranalyserat texter avseende svensk militÀrstrategi, komplexitet i militÀra operationer, brister inomden europeiska sÀkerhets- och försvarspolitiken. Dessutom har jag övergripande jÀmfört svenskamed nÄgra europeiska lÀnders stridskraftsutformning. För att uppnÄ syftet i uppsatsen har jagformulerat fyra frÄgestÀllningar.1. Vilken betydelse kan specialiserade markstridsförband tillmÀtas för de militÀrstrategiskamÄlen?2.

Det Àr mÄnga mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som stÄr utanför den svenska arbetsmarknaden. Ett sÀtt att integreras i det svenska samhÀllet Àr att göra praktik. Det finns mÄnga olika aktörer som arbetar med att hjÀlpa mÀnniskor att finna praktikplatser. Arbetsgivare har en betydelsefull roll för att underlÀtta invandrade individers integration pÄ arbetsmarknaden, bl.a. genom att ta emot praktikanter. Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra och beskriva vilka tankar och funderingar som finns hos företagare gÀllande praktik i arbetslivet för praktikanter med utlÀndsk bakgrund och sprÄksvÄrigheter.