Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

I diskussionen om framtidens hÄllbara stÀder Àr ofta begreppet blandstaden i fokus. Blandstaden karaktÀriseras av en funktionsblandning, dÀr en nÀrhet till arbete, rekreation, handel och mötesplatser Àr bÀrande. HÀr kan mÀnniskor inte bara arbeta eller bo, utan Àven uppleva ett rörligt folkliv och hÀndelser i stadsrummet. I blandstaden efterstrÀvas att skapa stadsdelar med en stor bredd och mÄngfald men för att en stad ska vara blandad kanske det inte rÀcker med en blandning av funktioner, utan Àven en blandning av olika typer av mÀnniskor. I denna uppsats har jag fokuserat pÄ de delar av den blandade staden som pÄverkar den sociala mÄngfalden, med utgÄngspunkt i boendet och de offentliga rummen. I planeringen och utformningen av boendemiljöer och offentliga platser pÄverkar landskapsarkitekten hur mÀnniskor anvÀnder sig av och trivs i sin omgivning, men denne kanske ocksÄ pÄverkar vilka som kommer att anvÀnda sig av platsen. Med detta som bakgrund har jag försökt studera hur man som landskapsarkitekt och planerare kan arbeta med att bidra till den sociala mÄngfald som Àr en del av den blandade staden. Det blandade boendet kan rÀknas som en del av den blandade staden.

Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskÀrna och dÀrigenom skapa en stad med bÀttre orienterbarhet, tillgÀnglighet, trygghet och med förstÀrkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och Àr en samling riktlinjer som anvÀnds inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhÄllen stadsmiljö (Tornberg 2008). Flen Àr en stad belÀgen i hjÀrtat av Sörmland och har drygt 6000 invÄnare i staden och 16 000 invÄnare i kommunen. Staden vÀxte fram som ett stationssamhÀlle lÀngs med vÀstra stambanan dÄ denna öppnades för allmÀn trafik Är 1862. SamhÀllet blev en viktig knutpunkt nÀr jÀrnvÀgen mellan GrÀngesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhÀlle Är 1902 och 1949 en stad.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Syftet med studien Àr att undersöka vad representanter för den svenska elitfotbollen har för tankar och Äsikter kring IdrottsAB och den för Sverige unika 51-49-spÀrren. Vi har tvÄ övergripande frÄgestÀllningar i vÄr undersökning som lyder: Varför har sÄ fÄ allsvenska klubbar valt att bilda IdrottsAB? Hur skulle ett upphÀvande av 51?49-spÀrren kunna pÄverka Allsvenskan och dess klubbar? De teorier som ligger till grund i vÄr analys Àr idrottsprofessorn Tomas Petersons begrepp kommersialisering och professionalisering. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer av representanter frÄn de allsvenska klubbarna, Svenska Fotbollsförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll. Större delen av intervjuerna har skett pÄ plats, medan ett fÄtal intervjuer skett via telefon.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare Ă„r upplever friluftslivsundervisningen i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive pĂ„ landsbygd. Följande frĂ„gestĂ€llningar har anvĂ€nts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad fĂ„r de lĂ€ra sig? Vad gör eleverna pĂ„ friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingĂ„r? Finns det nĂ„gon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever frĂ„n en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa pĂ„ respektive skola?MetodTvĂ„ intervjuer, sĂ„ kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever frĂ„n en landsbygdsskola respektive tre elever frĂ„n en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever gĂ„r i Ă„r nio pĂ„ kommunala grundskolor. Även de bĂ„da skolornas arbetsplan för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa har granskats.

Interkulturella affÀrsrelationer har stor betydelse för företagen nÀr de vill expandera utanför nationsgrÀnserna. Vi har i denna uppsats studerat betydelsen av kulturella vÀrderingar och sprÄkliga barriÀrer i svensk-franska affÀrsrelationer. Vitt skilda kulturella vÀrderingar och normer skapar i mÄnga fall problem i transnationella affÀrsrelationer. Företag som opererar i utlandet bör efterstrÀva att överbrygga problem som orsakas av skilda kulturella vÀrderingar.Syftet med vÄran uppsats Àr att undersöka problem som kan uppstÄ och de möjligheter som skapas i svensk-franska affÀrsrelationer. VÄra huvudfrÄgor i denna studie har varit: Hur stor betydelse har dÄ kulturella vÀrderingar vid interkulturella affÀrsmöten? Och hur mycket kan sprÄkliga och kulturella kunskaper förhindra uppkomsten av missförstÄnd? DÄ vi studerar pÄ ett tvÀrvetenskapligt program; ekonomi, sprÄk, etnologi Àr det utmanande och passande för oss att i denna undersökning koppla samman vÄra teoretiska kunskaper i ett mer praktiskt perspektiv.Studien kan betraktas som kvalitativ dÀr vi vill beskriva det verkliga affÀrslivet i jÀmförelse med de teorier vi har valt.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera det sÄ kallade equity premium puzzle. Jaganalyserar teoretiskt den intertemporala konsumtionsbaserade CAPM (C-CAPM),sammanstÀller en del av litteraturdiskussionen som finns pÄ omrÄdet samt empiriskttestar C-CAPM pÄ svensk data. Fenomenet equity premium puzzle innebÀr attöveravkastningen pÄ aktier Àr sÄ stor att det inte stÀmmer med den ekonomiska teorin.Enligt teorin beror C-CAPMs riskpremie pÄ kovariansen mellan konsumtionen ochaktieavkastningen. Litteraturen visar att forskare inte har lyckats förklara equitypremium puzzle genom att Àndra antagandena i grundmodellen. Den empiriskaundersökningen visar att equity premium puzzle Àven uppkommer pÄ svensk data..

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Inflyttningen till stÀder idag Àr mycket stor och nybyggnationen av bostÀder anses vara ett mÄste i de större stÀderna. Tanken om den tÀta staden med smÄ förflyttningar och omrÄden som Àr multifunktionella tar större och större plats i staden och dÄ frÀmst i de centrala delarna. I dessa skeden Àr det oftast park och naturmark som tas i ansprÄk. Men har inte de gröna omrÄdena nÄgon funktion för staden och för dess invÄnare? Det Àr detta jag undersöker i denna uppsats.

I svensk litteratur om företagshÀlsovÄrd (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet bestÀllarkompetens. Det anvÀnds som ett sÀtt att beskriva brister i hur inköp av företagshÀlsovÄrdande tjÀnster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet bestÀllarkompetens gÀllande inköp av arbetsmiljörelaterade tjÀnster sÄsom de tjÀnster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utlÀndsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjÀnster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med tvÄ köpare av arbetsmiljörelaterade tjÀnster samt tvÄ sakkunniga i omrÄdet.Den frÀmsta slutsatsen som dragits Àr att anvÀndandet av begreppet bestÀllarkompetens inte tillför nÄgot till företagshÀlsovÄrdsdebatten och att det dÀrför bör undvikas. Detta dÄ anvÀndandet i sig grundar sig i en skev syn pÄ bestÀllarkompetens som nÄgot som enbart ligger hos bestÀllaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjÀnster.

NÀr en stad vÀxer mÄste man ta stÀllning till hur det ska ske. Idag Àr biltrafiken dominerande i Göteborg och i framtiden skulle spÄrbunden trafik och utbyggd pendeltÄgstrafik i regionen kunna innebÀra mer hÄllbara tranporter. En pendeltÄgsstation har ett relativt begrÀnsat omland och behöver för fullt utnyttjande bebyggas nÀra inpÄ. Den spÄrbundna trafiken kan dock innebÀra störningar och risker. Jag undersöker i mitt examensarbete hur en ny stadsdel utanför Göteborg kan byggas ut kring en tÀnkt pendel­tÄgs­station.

Syftet med detta arbete var att göra en undersökning frÄn lÀrares perspektiv pÄ konflikter pÄ gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom omrÄdet för att kunna stÀlla det i jÀmförelse med studien. Studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr tvÄ kvinnliga samt tvÄ manliga lÀrare intervjuades. De deltagande har arbetat som lÀrare i minst fem Är och de Àr verksamma inom tvÄ olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad. Studien samt tidigare forskning visar bÄda att det finns ett flertal olika faktorer som kan pÄverka utvecklingen av en konflikt mellan lÀrare och elev. Brist pÄ kommunikation dÄ lÀrare och elever kan missförstÄ varandra Àr en orsak.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera hur skolelever i NÀssjö stad uppfattar innebörden av vÄldtÀkt samt hur detta förhÄller sig till tidigare forskning.Undersökningen som genomfördes bland niondeklassarna pÄ tvÄ högstadieskolor i NÀssjö stad 2007 var bÄde kvantitativ i form av en enkÀtundersökning och kvalitativ i form av kompletterande intervjuer. Den tidigare forskning som anvÀndes under huvuddelen av studien var Stina Jeffners avhandling Liksom vÄldtÀkt, typ ? om ungdomars förstÄelse av vÄldtÀkt som publicerades 1998. Jeffner hade i sin avhandling kommit fram till en rad olika förhandlingsutrymmen som var förmildrande omstÀndigheter kring ungdomarnas syn pÄ vad som Àr en vÄldtÀkt.Huvudresultatet visade att i förhÄllande till tidigare forskning finns det delar av denna studie som stÀmmer överens med tidigare forskning gÀllande ungdomarnas attityder till Àmnet vÄldtÀkt. de som deltog i denna studie stödde vissa av dessa förhandlingsutrymmen.Det fanns Àven delar av denna studie som inte stÀmde överens med tidigare forskning.