PÄ flera orter i Sverigebedrivs en verksamhet som heterStödcentrum för unga brottsoffer. Denna verksamhet riktar sig till ungdomar som blivit utsatta för nÄgot slags brott utanför hemmet. I denna studie har fem stycken brottsutsatta ungdomar mellan 15-17 Är intervjuats.Dessa ungdomar har varit i kontakt med ett Stödcenter för unga brottsoffer i en och samma stad i Mellansverige. Syftet med denna studie var att titta nÀrmare pÄ hur Stödcentrum för unga brottsoffer arbetade, vilket stöd ungdomarna förvÀntades att fÄ samt pÄ vilket sÀtt ungdomarna fÄtt stöd i sin bearbetning av brottshÀndelsen. Att bli utsatt för ett brott under ungdomstiden har forskning visat kan orsaka mycket skada i personens liv och ge negativa konsekvenser om det lÀmnas obehandlat.  Studiens resultat visade att verksamheten Àr mycket viktig för brottsutsatta ungdomar.

Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus pÄ hÄllbarhet eller grönska utgör utgÄngspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hÄllbar ur alla aspekter; bÄde ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsÀtta förtÀta staden och samtidigt behÄlla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin Àr döpt till Stad-i-park och Àr en utopisk vision som syftar till att förÀndra vÄrt sÀtt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nÄ en hÄllbar utveckling. Detta uppnÄs i teorin genom att ersÀtta transporterna inom staden med framförallt spÄrbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtÀta staden dÄ byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte lÀngre behövs. FörÀndringar i infrastrukturen ska inte pÄverka rörligheten utan staden ska Àven i fortsÀttningen vara tillgÀnglighetsanpassad vilket bl.a.

HÄllbar stadsutveckling diskuteras och utövas flitigt inom stadsbyggnads-branschen och utbildningsvÀsendet. Dock anses det vara svÄrt att beskriva hur kommunal plan-, mark- och exploateringsverksamhet kan frÀmja den sociala delen av hÄllbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att ta fram konkreta förslag till hur kommuner, genom stadsbyggnadsÄtgÀrder och urban design, kan skapa en socialt hÄllbar stad. Det undersökts genom en litteraturstudie dÀr teorier kring social hÄllbarhet beskrivs samt genom en fallstudie pÄ Nacka kommun. Fokus ligger dels pÄ att hitta indikatorer och verktyg som kan anvÀndas av kommuner generellt, och dels att ge utvecklingsförslag kring Nacka kommuns verksamhet för att förbÀttra deras arbete med social hÄllbarhet.Sex konkreta verktyg för att understödja arbetet med social hÄllbarhet sammanstÀlls och diskuteras i uppsatsen.

Syftet med vÄr uppsats har varit att granska hur svensk kod för bolagsstyrning, koden, pÄverkar de olika maktgrupperna i den svenska Àgarmodellen. Vi vill i vÄr studie studera om koden kommer att pÄverka den maktstruktur som idag kÀnnetecknar Sverige med starka och inflytelserika Àgare.Vi anvÀnder en av oss utvecklad analysmodell som vi kallar Kodnyttan. Denna modell ska hjÀlpa oss att mÀta vad svensk kod för bolagsstyrning har för pÄverkan pÄ de olika maktgrupperna. UtifrÄn denna kan vi se hur de olika maktgruppernas intressen tillgodoses, dels frÄn de olika delarna i koden samt koden som helhet.I vÄr analys har vi kommit fram till att inte nÄgon av de tre grupperna pÄverkas av kodens införande. Ett av kodens syfte Àr att skapa en vÀl avvÀgd maktbalans mellan de olika bolagsorganen, Àgare, styrelse och verkstÀllande ledning.

Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning Àr lÄngt ifrÄn pedagogiskt fullÀndad. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola Àr upplagd och om lÀrarna upplever nÄgra problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielÀrare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och problemsituationer kartlagts. TvÄ lÀrare anvÀnder sig av genomgÄngsfas och dÀrefter uppgiftsfas, en lÀrare anvÀnder PBL som undervisningsmetod, en lÀrare vÀljer att slÄ ihop genomgÄngsfas och uppgiftsfas och slutligen vÀljer tvÄ lÀrare att undervisa med hjÀlp av ett interaktivt inlÀrningsprogram (I-point). NÀr det gÀller hjÀlpmedel i undervisningen anvÀnder samtliga lÀrare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgÄngar pÄ projektorduk.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos personal inom SocialtjÀnsten i Stockholms stad och Stockholms Stadsmission vid val av klienter till projektet Bostad först. Syftet var Àven att se om projektet kan ha pÄverkat synen pÄ hemlösa personer med missbruksproblematik. Studien utgick frÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt som bygger pÄ sex semistrukturerade intervjuer med personal, som arbetar med klientarbete. Det teoretiska perspektiv som valdes för att analysera resultatet var mÀnniskovÄrdande organisationer och Lipskys teori Street-Level Bureaucracy. Resultatet visar pÄ att personalen uppfattar att missbruksproblematik, psykisk problematik, individuella faktorer och de ökande krav som finns i samhÀllet Àr orsaker till hemlöshet.

Detta examensarbete handlar om hur man utvecklar och anpassar en fiktiv karaktÀr frÄn ett mediesammanhang till ett annat. FrÄn att först ha varit en karaktÀr i en studentfilm som var en delexamination av en kurs i radioproduktion, har karaktÀren utvecklats till en karaktÀr i en tv-serie för den finska tv-marknaden. För att anpassa karaktÀren till den finska kontexten har karaktÀren genomgÄtt flera utvecklingsfaser frÄn att vara en vanlig svensk ung man till att bli en svensk som bygger pÄ finlÀndska fördomar. Jag har anvÀnt mig av aktionsforskning och intervjuer för att fÄ fram ett resultat. Examensarbetet bestÄr bÄde av en vetenskaplig rapport och en gestaltande del som innehÄller synopsis och manus till ett första avsnitt i en TV-serie, som det finska statliga TV-bolaget YLE har valt att ta till produktion..

Uppsatsens syfte Àr att studera bilden av den romersk katolska kyrkan frÄn det protestantiska perspektivet i Sverige. Historiskt har den protestantiska bilden sedan reformationen betraktat romersk katolska kyrkan antingen som hotfull eller frÀmmande.Uppsatsens primÀrmaterial bestÄr av ett representativt urval av svensk kristen press, med olika Svenskkyrkliga riktningar samt de större frikyrkliga samfunden som avsÀndare. AvgrÀnsningen Àr förlagd till Är 1962-1966, och följer Andra Vatikankonciliets pÄgÄende.Uppsatsens resultat uppvisar flera olika uttryck. Bilden av Andra Vatikankonciliet och romersk katolska kyrkan betraktades relativt positivt i delar av de svenskkyrkliga tidningar, medan uttrycken var generellt negativa i frikyrklig press. Enstaka tendenser vittnar Àven om att historiska uppfattningar av en hotfull romersk katolsk kyrka var fortsatt nÀrvarande under Andra Vatikankonciliets pÄgÄende.

Hemlösheten i Malmö har blivit ett stort problem, antalet hemlösa har under Är 2011 ökat med 15 %. Fastighetskontorets LÀgenhetsenhet som förvaltar bostadssociala kontrakt, har inte möjlighet att klara av den ökade hemlösheten utan utomstÄende hjÀlp. Det krÀvs att fler fastighetsföretag Àr med och samarbetar. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur fem fastighetsföretag i Malmö arbetar med kommunens LÀgenhetsenhet. Studien undersöker vilka för- och nackdelar det finns i samarbetsprocessen.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns skillnader i förskolepersonalens lunchmÄltid beroende pÄ om de Àter pedagogisk lunch, det vill sÀga samma mat som barnen, eller medhavd matlÄda. Studiedesignen Àr av beskrivande och jÀmförande karaktÀr, och undersökningen skedde i en medelstor svensk stad dÀr tre förskolors kvinnliga personal deltog. Tolv individuella halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes. Sex pedagoger Ät samma mat som barnen och övriga medförd matlÄda. Resultatet visade att respondenterna som Ät medhavd matlÄda hade ett högre totalt energiintag i form av protein, fett, men Àven en högre konsumtion av c-vitamin och jÀrn.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

I svensk litteratur om företagshÀlsovÄrd (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet bestÀllarkompetens. Det anvÀnds som ett sÀtt att beskriva brister i hur inköp av företagshÀlsovÄrdande tjÀnster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet bestÀllarkompetens gÀllande inköp av arbetsmiljörelaterade tjÀnster sÄsom de tjÀnster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utlÀndsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjÀnster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med tvÄ köpare av arbetsmiljörelaterade tjÀnster samt tvÄ sakkunniga i omrÄdet.Den frÀmsta slutsatsen som dragits Àr att anvÀndandet av begreppet bestÀllarkompetens inte tillför nÄgot till företagshÀlsovÄrdsdebatten och att det dÀrför bör undvikas. Detta dÄ anvÀndandet i sig grundar sig i en skev syn pÄ bestÀllarkompetens som nÄgot som enbart ligger hos bestÀllaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjÀnster.