Sök:

Sökresultat:

6814 Uppsatser om Stadsmorfologi i en svensk smćstad - Sida 29 av 455

Spanska sjukan : LÀmnar spansk syntax spÄr i svenska översÀttningar?

Denna uppsats försöker besvara frÄgan om spanskans syntax efterlÀmnar spÄr i texter som översÀtts till svenska. Undersökningens hypoteser Àr tvÄ: dels att det finns syntaktiska skillnader mellan spanska och svenska, dels att en svensk text översatt frÄn spanska kommer att skilja sig frÄn en svensk originaltext, pÄ grund av pÄverkan frÄn spanskan. Analysmaterialet Àr hÀmtat ur en spansk roman och dess översÀttning, samt ur en svensk roman som anvÀnds som jÀmförelsematerial. Hypoteserna prövas frÀmst genom en metod som bygger pÄ att meningar indelas i kÀrnsatser. DÀrefter klassificeras dessa som tillhörande en av sex satsgrader.

Nybörjare pÄ vÀg : Hur beskriver nyutexaminerade sjuksköterskor sin kompetens

Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med demenssjuka personer uppfattar som viktigt för att den demenssjuke ska fÄ ett gott vÀlbefinnande i det dagliga livet. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med en deskriptiv  design, tio legitimerade sjuksköterskor pÄ demensboenden i en medelstor svensk stad intervjuades. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer.Av huvudresultatet framkom att sjuksköterskorna ansÄg att vÄrden alltid ska utgÄ frÄn den demenssjukes dagsform, sjukdomsbild, dess tidigare liv och se till den demenssjukes friska sidor. Att miljön Àr lugn och tydligt utformad beskrevs som viktigt för att öka den boendes vÀlbefinnande och sjÀlvstÀndighet. Olika faktorer som pÄverkar vÀlbefinnandet beskrevs och kunde delas in som kognitiv stimulering, sinnesstimulering, fysisk aktivitet och sysselsÀttning.

InternprissÀttning - en fallstudie av Barn och Familj inom BorÄs Stad

Vi har undersökt hur den interna prissÀttningen av boendeplatser för ungdomar sker pÄ Barn och Familj inom BorÄs Stad och vilka för- och nackdelar som finns med den. InternprissÀttning Àr ett sÀtt att vÀrdera de prestationer som utförs mellan tvÄ enheter inom samma företag. Det har kommit till vÄr kÀnnedom att SocialnÀmnden i BorÄs Stad har haft stora problem med underskott inom divisionen Individ- och Familjeomsorg (IFO), bland annat till följd av olönsamma internleveranser inom Barn och Familj. Vi ansÄg att det till följd av detta skulle vara intressant att undersöka internprissÀttningen. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att skapa teoribildning om hur internprissÀttning tillÀmpas inom Barn och Familj och att beskriva och analysera de för- och nackdelar som internprissystemet uppvisar.Vi har i vÄr uppsats anvÀnt en kvalitativ metod och valt att utgÄ ifrÄn en abduktiv ansats.

Barns könsstereotypa tankar kring leksaker : Yttre pÄverkans vikt i form av syskon samt förÀldrars tankesÀtt kring könsroller och barn

Detta examensarbete behandlar Àmnet genus med fokus pÄ en grupp femÄriga barns tankar om leksaker och kön. Syftet utgörs av att undersöka om en grupp pojkar och flickor vid femÄrsÄlder tÀnker könsstereotypt om leksaker. Samt om dessa eventuella könsstereotypa tankar kan kopplas till förÀldrarnas utbildningsnivÄ. För att söka svar pÄ detta genomfördes en bildundersökning med 11 barn pÄ en centralt belÀgen förskola i en medelstor svensk stad, de medverkande barnens förÀldrar besvarade en enkÀt rörande barnens bakgrund sÄ som syskon, leksaker och kamrater. Resultatet visade att yttre pÄverkan i form av förÀldrars utbildningsnivÄ tycks ha ingen eller liten betydelse för barnens könsstereotypa tankar.

Varför Àndrar sig mÀnniskor om EU?

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Som ett lotteri- en granskning av kompetensutveckling pÄ Göteborgs kommunala Àldreboenden

Syfte och frÄgestÀllningar. VÄrt syfte Àr att granska kompetensutvecklingen i Göteborgs Stad genom att undersöka hur man jobbar med det pÄ Àldreboenden, vilka riktlinjer som finns och hur kompetensutvecklingen följs upp..

Portföljteori: Risk och Avkastning : Stockholmsbörsen kontra tillvÀxtmarknadsfonder ur en svensk fondsparares perspektiv under perioden 2007 till 2010

Problem: Den ekonomiska kris som prÀglat vÀrldsmarknaden under 2007 till 2010 har drabbat börser vÀrlden över till olika grad. Denna uppsats studerar hur krisen drabbat den svenska fondmarknaden och tillvÀxtmarknadsfonder ur perspektivet risk och avkastning. Detta Àr i denna studie belyst utifrÄn en svensk smÄsparares perspektiv.Problemlösning: UtifrÄn portföljteorin i form av Sharpekvoten och Modigliani-Modiglianis modell för riskjusterad avkastning har avkastning, till för de bÄda kategorierna gemensam risknivÄ, faststÀllts. Den placering med högst avkastning till likstÀlld risk anvÀnds som en indikator för val av placering.Slutsats: Skillnaden i avkastning givet gemensam risk Àr marginell under perioden och anses inte vara tillrÀckligt hög för att anvÀndas som indikator, gÀllande placeringsalternativen emellan, för en svensk smÄsparare..

Aggressiv körning : hur arbetar polisen mot farliga beteenden i trafiken?

År 2001 presenterade Rikspolisstyrelsen en nationell trafiksĂ€kerhetsstrateg pĂ„ uppdrag av regeringen. I strategin framhĂ€vde ett antal punkter som ansĂ„g vara prioriterade för att komma till rĂ€tta med trafiksĂ€kerheten Denna strategi omarbetades och Ă„r 2006 kom en ny upplaga, dĂ€r en viktig skillnad var att det Ă„rlige ska skapas en nationell handlingsplan. Den hĂ€r rapporten beskriver polisens arbete mot aggressiv körning och hur de nationella handlingsplanerna har förĂ€ndrat arbetssĂ€ttet. Dessutom ger den en inblick om vilka som kör aggressivt och vad som kan göra för att motverka denna körstil Studien baseras pĂ„ intervjuer med fyra poliser frĂ„n en mellanstor svensk stad. De viktigaste resultaten Ă€ att hastighetsövervakning ar ett prioriterat omrĂ„de i arbetet och det ofta sker med hjĂ€lp av civila videobilar.

Den Goda Staden? Bostadssegregation i framtidens Göteborg

Göteborg vill bli "Den Goda Staden". "... en levande stadsmiljö dÀr arbete, boende, service, kultur, rekreation och idrott blandas pÄ ett fruktbart sÀtt. Det Àr en stad som Àr rik och levande för alla mÀnniskor"..

Kan utnyttjandet av betald friskvÄrd samvariera med den upplevda arbetsmotivationen? : en studie pÄ anstÀllda i TrollhÀttans Stad

Denna studie berör friskvÄrdsförmÄner och dess utnyttjande, som anstÀllda kan fÄ betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan pÄverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvÄrd mer generellt, dÀrefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. VÄrt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvÄrd och den upplevda arbetsmotivationen hos de anstÀllda i TrollhÀttans Stad. Efter denna kartlÀggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen. Studien grundar sig pÄ en kvantitativ undersökning i enkÀtform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i TrollhÀttans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkÀterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens pÄ 64 procent.

Barns meningsfulla fritid : Fritidshems samverkan med föreningsliv

Syftet med föreliggande studie Àr att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lÀrares upplevelser av den thailÀndska religionen. Uppsatsens frÄgestÀllningar:· Hur upplever eleverna att de pÄverkas av att gÄ i en svensk skola utomlands?· Hur beskriver lÀrarna att de arbetar med undervisningen i religion pÄ en svensk skola utomlands?· Hur upplever eleverna den thailÀndska religionen i skolan? Finns det nÄgra likheter eller skillnader, enligt lÀrare och elever, med svenska skolan hemma, nÀr det gÀller religionsundervisningen?Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lÀrarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utstrÀckning pÄ skolan utomlands. Undersökningen visade Àven att lÀrarna upplevde att det fanns mÄnga likheter med religionsundervisningen i Sverige sÄsom kursplaner och Àmnets innehÄll medan de ansÄg dÀremot att det som skiljde dem Ät var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lÀrarledd tid pÄ skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen pÄ olika vis och med olika djup kunskap beroende pÄ hur lÀnge de varit pÄ plats i Thailand..

Barndomens sedliga förvildning: en studie om vanart och försummelse i PiteÄ stad 1926-1936

Vid sekelskiftet 1900 genomgick det svenska samhÀllet stora förÀndringar, genom industrialiseringen och urbaniseringen fylldes stÀderna av barn med förvÀrvsarbetande förÀldrar. LÄnga skift inom industrin skapade en ny grupp av oövervakade barn som mer eller mindre var ensamma nÀr förÀldrarna arbetade. Tillsynen av dessa barn kom i fokus genom stÀdernas barnavÄrdsnÀmnder som hade uppgiften att hÄlla uppsikt över barn och dess förÀldrar sÄ att inte sedlig urartning spred sig i samhÀllet. BarnavÄrdslagar skapades och barnavÄrdsnÀmnder grundades av rÀdsla för att samhÀllets moraliska tillstÄnd skulle sjunka. Denna uppsats behandlar dessa frÄgor genom en granskning av PiteÄ stads barnavÄrdsnÀmnd och hur denna handskades med dessa problem under perioden 1926-1936.

Barndomens sedliga förvildning: en studie om vanart och försummelse i PiteÄ stad 1926-1936

Vid sekelskiftet 1900 genomgick det svenska samhÀllet stora förÀndringar, genom industrialiseringen och urbaniseringen fylldes stÀderna av barn med förvÀrvsarbetande förÀldrar. LÄnga skift inom industrin skapade en ny grupp av oövervakade barn som mer eller mindre var ensamma nÀr förÀldrarna arbetade. Tillsynen av dessa barn kom i fokus genom stÀdernas barnavÄrdsnÀmnder som hade uppgiften att hÄlla uppsikt över barn och dess förÀldrar sÄ att inte sedlig urartning spred sig i samhÀllet. BarnavÄrdslagar skapades och barnavÄrdsnÀmnder grundades av rÀdsla för att samhÀllets moraliska tillstÄnd skulle sjunka. Denna uppsats behandlar dessa frÄgor genom en granskning av PiteÄ stads barnavÄrdsnÀmnd och hur denna handskades med dessa problem under perioden 1926-1936.

Svensk kod för bolagsstyrning - Av betydelse för bolag och dess intressenter?

Uppsatsens syften Àr att utifrÄn ett antal intervjuer redogöra för vilka övervÀganden, i anslutning till Svensk kod för bolagsstyrning, som fem börsföretag har haft vid upprÀttandet av Ärsredovisningen. Samt att diskutera vilken betydelse dessa övervÀganden har haft för investerare och andra intressenter. Uppsatsen Àr framstÀlld genom induktiv forskningsansats med deskriptiv karaktÀr dÀr det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med kvalitativ metod som tillvÀgagÄngssÀtt. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av bolagsstyrning, agentprincipalteorin, intern kontroll och COSO..

Desinformation och dess p?verkan p? socialarbetare - En kvalitativ studie om socialarbetarnas upplevelser av LVU-kampanjen

Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p? semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtj?nsten och allm?nheten.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->