Syfte. VÄrt huvudsakliga syfte bestÄr i att se hur Aftonbladet och Nerikes Allehanda portrÀtterat Eliasson samt att ta fram tÀnkbara förklaringar till varför framstÀllningen ser ut som den gör? För att besvara detta avser vi utgÄ ifrÄn en rad grundlÀggande frÄgestÀllningar..

I Malmö stad finns en handlingsplan för drogförebyggande arbete dÀr tvÄ punkter handlar om skolan. VÄrt syfte var att undersöka hur denna handlingsplan har implementerats pÄ ett antal skolor i Malmö. Detta gjorde vi genom att utföra fyra stycken kvalitativa intervjuer med rektorer pÄ fyra olika skolor och en intervju med en anstÀlld pÄ Malmö stadsförvaltning eller i Malmö stad. Vi fann att implementeringen inte fungerat vÀl dÄ rektorerna inte anvÀnder sig av handlingsplanen. Dock finns det trots detta ett fungerande drogförebyggande arbete pÄ skolorna..

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstÄtt framhÀvs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som föresprÄkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrÄn ett urval av artiklar ifrÄn de tio senaste Ärens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sÀgas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmÀssiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jÀmförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har Àven jÀmförts och diskuterats utifrÄn den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal pÄverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utstrÀckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hÀmtar sin inspiration ifrÄn historiska förebilder. UtifrÄn stadsplaneringsdebatten gÄr det att utlÀsa tvÄ inriktningar i dagens stadsplaneideal.

Nordiska sprÄk, avancerad nivÄVÄrterminen 2011Handledare: Emma Sköldberg och Anna Helga Hannesdóttir.

I planeringssammanhang Àr det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet Àr svÄrdefinierat. Dels dÀrför att det Àr starkt kopplat till individens egna vÀrderingar, men ocksÄ dÀrför att begreppet bestÄr av mÄnga faktorer. Det Àr dÀrför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns mÄnga teoretiker som forskat inom omrÄdet, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition pÄ vad som utgör en attraktiv stad.

Kultur som en strategi för tillvÀxt i en stad blir sÄledes allt mer vanlig, dock saknas en mer ingÄende studie kring Jönköping som stad..

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vilken pÄverkan JÀmförelseprojektet har pÄ Malmö stads arbete med benchmarking. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har en kvalitativ fallstudie genomförts. En blandning av deduktiv och induktiv ansats har möjliggjort att arbetet med teori och empiri har kunnat utföras parallellt. Den teoretiska referensramen belyser problematiken utifrÄn olika synvinklar. Dels förklaras benchmarking men ocksÄ centrala delar som nyckeltal, lÀrande och organisationskultur.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall hur förskollÀrare arbetar med dans och drama i en mindre stad i vÀsterbottens inland eftersom dans och drama nÀmns i lÀroplanen för förskolan (utbildningsdepartementet, 1998).

Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

BefolkningstillvÀxten medför att fler och större skolverksamheter blir aktuellt i Sverige. Byggnationer medför att den befintliga kÀllsorteringen kan förhindras vilket skapar ett behov av ett tillfÀlligt miljöhus under byggnationen.Rapporten presenterar ritningar, berÀkningar samt en enkÀtundersökning om miljöhus i VÀxjö stad. InnehÄllet byggs pÄ teori kring bygglov, sopsorteringens historia, renhÄllningens rÄd och rekommendationer, egenskaper hos material samt berÀkningsmetoder.För miljöhusets konstruktionselement anvÀnds trÀ som takstolsmaterial och stÄl för resterande bÀrande element. Miljöhuset ska med enkla hjÀlpmedel kunna förflyttas inom VÀxjö stad. Utformningen och de förutsÀttningar som krÀvs för ett tillfÀlligt bygglov för miljöhuset presenteras..

Avslut. MÄnga bra artikeluppslag föds i den plötsliga reaktionen över nÄgot. SÄ Àven hÀr. En text i Göteborgs-Posten satte fart pÄ tankarna om hur romer egentligen behandlas i svensk media..

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstÄtt framhÀvs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som föresprÄkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrÄn ett urval av artiklar ifrÄn de tio senaste Ärens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sÀgas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmÀssiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jÀmförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har Àven jÀmförts och diskuterats utifrÄn den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal pÄverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utstrÀckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hÀmtar sin inspiration ifrÄn historiska förebilder. UtifrÄn stadsplaneringsdebatten gÄr det att utlÀsa tvÄ inriktningar i dagens stadsplaneideal. Dels den tÀta staden som hÀmtar inspiration ifrÄn den traditionella svenska kvartersstaden och motiveras med att den tÀta staden Àr den mest hÄllbara stadsformen, dels ett sökande efter nya alternativa stadsformer som inte kÀnnetecknas av ett specifikt planeideal men som ser en risk i att föreslÄ en specifik planstruktur framför andra och att ett planideal per automatik skulle vara mer hÄllbart Àn ett annat.

I planeringssammanhang Àr det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet Àr svÄrdefinierat. Dels dÀrför att det Àr starkt kopplat till individens egna vÀrderingar, men ocksÄ dÀrför att begreppet bestÄr av mÄnga faktorer. Det Àr dÀrför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns mÄnga teoretiker som forskat inom omrÄdet, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition pÄ vad som utgör en attraktiv stad. Examensarbetet har lett fram till en undersökning av begreppet attraktiv stad, som sedermera lett fram till olika faktorer och bestÄndsdelar som bygger upp definitionen attraktiv stad.

Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

This is a study of Eyvind Johnson?s novel Stad i ljus from 1928, first published in French as Lettre recommandée, 1927. The purpose has been to prove that motives, themes and narrative techniques characteristic to Johnson?s later writings is present as early as in this novel from the twenties. In the novel as well as in the contemporary short stories Johnson starts to explore the symbiosis between living, traveling and writing and begins to use metafictionality as a method to approach autobiographical material.