Det finns vissa svÄrigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor dÄ produkten och kunden skiljer sig frÄn den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, dÄ de ocksÄ Àr delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumÀrke, utan mÄste ocksÄ betraktas som interna medarbetare. SvÄrigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor Àr dessutom att offentliga organisationer mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd olika vÀrden.Vi har studerat hur olika vÀrden inom BorÄs Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlÀgga kommunikationen för att se hur BorÄs Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pÄgÄende satsningar pÄ det textila klustret Textile Fashion Center.

Undersökningen syftar till att fÄ svar pÄ frÄgor kring hur uteliggares privata liv i det offentliga rummet hanteras, pÄ kommunal nivÄ i Malmö stad. Med fokus pÄ den fysiska planeringens roll stÀller jag följande frÄgestÀllningar; hur ser uteliggares livssituation ut, med exempel frÄn Malmö stad? hur hanterar man uteliggare pÄ kommunal nivÄ, med exempel frÄn Malmö stad? och hur ser ett eventuellt planeringssamarbete ut mellan myndigheter/organisationer pÄ kommunal nivÄ för hur uteliggare hanteras i stadens offentliga rum, med exempel frÄn Malmö stad? Genom litteraturstudier, som stÄr för undersökningens teoribakgrund, belyser jag frÄgestÀllningarna frÄn olika författares, forskares och myndigheters perspektiv. Egna intervjuer; med SkÄnes Stadsmission, kommunstyrelserepresentanter, mobila teamet och avdelningen för drift och underhÄll (Gatukontoret) i Malmö stad, stÄr tillsammans med observationer för undersökningens exempel frÄn Malmö stad. Analysen och diskussionen tar upp samband och avvikelser mellan vad som framkommer i litteraturen och intervjuerna/observationerna.

I denna uppsats behandlar jag hur svensk skönlitteratur och olika medier anvÀnds i en klass i utlandet dÀr kompletterande svensk undervisning bedrivs. Studien omfattar Àven elevernas uppfattning om svensk kultur och hur kultur förmedlas i undervisningen. DÀrtill har ocksÄ elevernas attityder till sprÄket granskats. Undersökningen omfattar kvalitativa intervjuer med en lÀrare och fyra elever. Studien visar att litteraturundervisningen utgÄr ifrÄn ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv vad gÀller valet av litteratur.

Abstract: I denna uppsats presenterar vi de insatser som finns för mÀn som misshandlar och krÀnker kvinnor i nÀra relationer, i Malmö stad. Vi har undersökt verksamheten Kriscentrum för mÀn. Vi har belyst problemet mÀns vÄld mot kvinnor. Detta genom tre olika förklaringsmodeller, dÀr genusbegreppet ingÄr i en av dem..

UtgÄngspunkten för denna uppsats var att analysera gestaltningen av invandrare och utom-svensk kultur i svensk ungdomsfilm med syftet att uppmÀrksamma en eventuell bristande mÄngfald. Tillsammans med teorierna postkolonial teori och sociologi har sex utvalda filmer inom mellan Ären 2006-2012 analyserats med problemstÀllningar som ska lyfta fram den tÀnkbara frÄnvaron. Anledningen till problematiseringen av svensk ungdomsfilm kommer frÄn kÀnnedomen att ungdomsfilmens mÄlgrupp Àr lÀttpÄverkad och dÀrför anser jag att denna genre har ett större ansvar nÀr det gÀller förmedling av ideologier och mÀnniskosyn. Det samlade undersökningsmaterialet tyder pÄ en omfattande avsaknad av icke-svensk etnicitet i filmer med svenska huvudkaraktÀrer, samt att de filmer som innefattar andra kulturer ofta skapar en intrig kring huvudkaraktÀrens etnicitet.  .

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrÄn en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anstÀlla personen i frÄga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet pÄ den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering Àgde rum..

Nybro Àr en stad i ?Glasriket? i SmÄland, tillhörande Kalmar lÀn. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kÀrna Àr redan i full gÄng men det Àr fortfarande mÄnga delar av Nybro stads offentliga miljöer som Àr slitna, omoderna, av vÀldigt blandade karaktÀrer och i stort behov av en uppfrÀschning och uppstramning. Den fysiska avgrÀnsningen för mitt arbete Àr Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer.

Syftet med min studie har varit att analysera svensk nationell identitetsprocess baserad pÄ mediematerial rörande dispyten som i media kom att gÄ under namnet Kubakonflikten. Medieanalysen bygger pÄ en totalundersökning av ett femtiotal artiklar under en tvÄmÄnadersperiod vÄren 2007. Resultatet har pÄvisat hur svensk identitet produceras i relation till kubanen genom att tillskriva denne en stereotypisk karaktÀr vilken framstÀlls som svensk identitets motpol. Centrala begrepp vilka genomsyrar svensk identitet har visat sig vara förnuft, modernitet och demokrati. SÄledes verkade konflikten stÀrkande för en svensk identitet samtidigt som denna förflyttas mot en gemensam vÀsterlÀndsk identitet.

Ordet attraktiv stad anvĂ€nds dagligen, men sjĂ€lva begreppet Ă€r komplex och svĂ„rdefinierat. Å ena sidan den Ă€r stark kopplad till individens egen uppfattning och Ă„t andra sidan rymmer den mĂ„nga olika faktorer. UtifrĂ„n litteratur som studerades sĂ„ framkom det att ett fysiskt rum i detta fall en attraktiv stad Ă€r svĂ„r att planera om inte begreppet faststĂ€lls. Det finns mĂ„nga teoretiker som har försökt förklara begreppet och rymma in alla faktorer under en och samma definition. Trots detta allomfattande forskningen finns det idag ingen faststĂ€lld teori eller konkret definition pĂ„ vad som utgör en attraktiv stad, varken i den nyare eller Ă€ldre litteratur.I examensarbetet undersöks begreppet attraktiv stad/ attraktiv smĂ„stad.

PÄverkansmöjligheterna i ett representativt system Àr normalt att rösta, kontakta en politiker samt eget engagemang i ett politiskt parti. Uppsatsens syfte Àr att precisera hur VÀsterÄs stad förhÄller sig till tvÄ idealtypiska ytterligheter och ifall beslutsprocessen Àr att betrakta som ett nÀrmande eller avvikande frÄn Dahls idealtypiska demokratidefinition. De undersökta pÄverkansmöjligheterna medborgardialog, utökat samrÄd, allmÀnhetens frÄgestund och sociala medier var av olika dignitet. Utökat samrÄd och allmÀnhetens frÄgestund betraktas som meningsfulla och som ett nÀrmande av idealet, medan medborgardialogen och sociala medier betraktas som symboliska och ett nÀrmande av idealtypen oligarki. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att det i princip krÀvs att medborgaren Àr berörd av en frÄga för att inkluderas inför en beslutsprocess.

Museum of Modern Art har varit mycket tongivande för historieskrivningen och definitionen av modernismen, "the international style". Svensk modernisms mest kĂ€rnfulla period 1930-1960, representeras av 55 objekt i MoMAs arkitektur och designsamling. De svenska objekten i samlingen visar pĂ„ en reception av svensk design som mest inflytelserik under 1950-talet. Årtiondet Ă€r det mest vĂ€lrepresenterade, till antalet objekt rĂ€knade, men ger ocksĂ„ den mest representativa bilden av hur svensk design marknadsfördes i USA.De mest inflytelserika tillfĂ€llena för marknadsföringen av svensk design i USA under Ă„ren 1930-1960 Ă€r enligt konstprofessor Jeff Werner (MedelvĂ€gens estetik: Sverigebilder i USA), vĂ€rldsutstĂ€llningen i Chicago 1933, vĂ€rldsutstĂ€llningen i New York 1939 och utstĂ€llningen Design in Scandinavia 1954-1957. Knappt hĂ€lften av de representerade formgivarna i MoMAs samling fanns med under marknadsföringen ,vilket kan visa pĂ„ samband mellan marknadsföringen och samlingens karaktĂ€r..

Genom min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptÀckte jag att matematikundervisningen huvudsakligen bestod av lÀrargenomgÄng och enskild rÀkning. Denna form av undervisning stÀmde inte med min bild av hur man skapar en bra lÀrandesituation för eleverna. Syftet med detta arbete har varit att hitta en undervisningsmetod som stÀmmer överens med min syn pÄ effektivt lÀrande. Jag fann cooperative learning som Àr en undervisningsmodell som bygger pÄ interaktion mellan elever och dÀr alla elever Àr beroende av varandra för att lyckas. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar ville jag se om cooperative learningmetoden STAD kunde förÀndra elevernas attityd till matematik samt vilken attityd eleverna hade till undervisningsmetoden.

Nybro Àr en stad i ?Glasriket? i SmÄland, tillhörande Kalmar lÀn. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kÀrna Àr redan i full gÄng men det Àr fortfarande mÄnga delar av Nybro stads offentliga miljöer som Àr slitna, omoderna, av vÀldigt blandade karaktÀrer och i stort behov av en uppfrÀschning och uppstramning. Den fysiska avgrÀnsningen för mitt arbete Àr Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer. Syftet med mitt examensarbete Àr att ta fram ett förslag till ett stadsmiljöprogram för Nybro stad med förslag pÄ ÄtgÀrder som kan genomföras för att fÄ attraktivare offentliga miljöer i stadskÀrnan utifrÄn de förutsÀttningar, kvalitéer och brister som finns idag. Efter en sammanfattning av Nybro stads utveckling beskriver jag hur det ser ut i Nybro stad idag.

Handledare: Andreas Hagberg.

Denna uppsats handlar om vilka nationalistiska kÀnnetecken och egenskaper som en svensk söker för att identifiera en artefakt som svensk. Nationalismen Àr gömd i allt runt omkring oss. Allt frÄn förskolepedagogiken och skattekontoret till kaffemuggen och lÀgenheten speglar i nÄgon utstrÀckning de idéer som det svenska samhÀllet Àr uppbyggt kring. Denna speciella stÀmning som Àr typisk svensk gÄr Àven igenom i hur man som konsument ser pÄ en svensk produkt eller vilka egenskaper hos en artefakt man letar efter för att avgöra om den Àr svensk. Uppsatsen undersöker hur ett antal personer i Kristianstad tÀnker kring svenska ting.